Länsstyrelsernas roll i klimatanpassningsarbetet 13 mars 2008, Lundqvist & Lindqvist, Stockholm

Transkript

1 Länsstyrelsernas roll i klimatanpassningsarbetet 13 mars 2008, Lundqvist & Lindqvist, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussioner och sammanställning av svar på skriftliga svar på frågor om anpassningsaktiviteter i län och kommun. Sammanfattning av gruppdiskussionerna Grupperna diskuterade utifrån fem olika frågeställningar. Dessutom gavs möjlighet att svara på några frågor skriftligt. I bilaga 1 redovisas anteckningarna från de olika grupperna. Följande sammanfattning baseras i huvudsak på dessa anteckningar men även på den diskussion som pågick under dagen i anslutning till de olika presentationerna och de skriftliga svaren. Vilka myndigheter kommer ni behöva stöd från? Här nämns en rad myndigheter. Förutom Naturvårdsverket, SMHI, Räddningsverket, Boverket och SGI som redan ingår i myndighetsnätverket nämndes Vägverket, Svenska kraftnät, Lantmäteriet, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Sjöfartsverket, Energimyndigheten, SGU, Vattenmyndigheterna, Folkhälsoinstitutet och KBM. De myndigheter som särskilt lyftes fram var Lantmäteriet (höjddata) och Livsmedelsverket (främst dricksvattenfrågor) men alla uppräknade myndighet har värdefull kunskap som kan bidra till det fortsatta arbetet. Vilken typ av stöd/underlag förväntar ni er? Det är uppenbart att behoven är väldigt olika i olika län. Detta kan bero på flera orsaker men den viktigaste orsaken är troligen att kunskapsnivån om klimatförändringen och dess konsekvenser är mycket varierande på Länsstyrelserna och i kommunerna. Generellt konstaterades ett önskemål om att alla underlag som kommuniceras måste vara tillgängliga för alla och att myndigheter med liknande ansvar är samordnade i sin kommunikation. En annan återkommande synpunkt var att underlagen måste finnas tillgängliga till låg eller ingen kostnad för användaren. För att kunna bedöma vilka underlag som behövs framfördes att det skulle vara intressant att göra fallstudier på några olika platser i Sverige. Det behövs också en diskussion om var gränsen går mellan vad centrala myndigheter skall bistå med och vilka underlag och analyser som Länsstyrelserna själva bör göra som stöd för kommunerna. De underlag som återkom som ett gemensamt behov i flera av grupperna var framförallt: Regionala data: - Högupplösta höjddata - Geografiskt högupplösta klimatdata (dagsläge och framtid) - Detaljerade skred- och översvämningsanalyser Verktyg för riskbedömning och riskvärdering.

2 Tydligare riktlinjer från centrala myndigheterna t.ex. råd för byggande i områden utsatta för risk (t.ex. översvämningshotade områden), råd om hur strandskyddet kan bevaras, råd om hur man kan ta hänsyn till olika natur- och kulturmiljövärden vid klimatanpassning. Jourtjänst vid aktuella myndigheter för stöd vid akuta händelser Nivåanpassat utbildningsmaterial Är det någon särskild information som saknas idag? Denna fråga har en stark koppling till den föregående och kanske mer avspeglar de största bristerna man ser i det material som finns tillgängligt idag. Särskilt lyfter man fram att det behövs samordnad information om dricksvatten från berörda myndigheter. I de underlag som tas fram måste anvisningar om vilka tidsaspekter som skall beaktas bli tydligare. Vilka behov är lika/olika? Här fördes resonemang om likheter/olikheter i behov beroende såväl på geografiska förutsättningar som organisatoriska skillnader. Det är viktigt att ta hänsyn till regionala skillnader samtidigt som gemensamma problem och frågor bör belysas, till exempel strandskyddsproblematiken och ett ökat tryck på vattennära boende. Det är viktigt att det finns viss flexibilitet för att anpassa till lokala och regionala förhållanden och förutsättningar. Behoven är ofta lika i form av vilket underlag som krävs men förutsättningarna och arbetsmetoderna kanske skiljer sig beroende på i vilken del av landet som det gäller. Tvärsektoriell samverkan blir än mer viktigt. Några områden som nämndes och som berör alla är: Frågor om vattenkvalitet. Strandnära bebyggelse. Behov av bättre höjddata. När en ny höjddatabas tas fram bör områden längs kuststräckor och vattendrag där stor risk för översvämning och stigande havsnivå finns prioriteras. Underlag för ÖP, särskilt för befintlig bebyggelse. Underlag för mellankommunal och regional samverkan. Olikheter beroende på det geografiska läget som lyftes fram var t.ex. havsnivåhöjningen, förutsättningar för dricksvattenförsörjningen, ras- och skredrisker men även olika förändringsoch exploateringstryck. Andra mer administrativa skillnader är t.ex. om länet angränsar till ett annat land eller om det bara omfattar en kommun som t.ex. på Gotland. Hur ska informationen spridas? Hur spridningen skall gå till beror naturligtvis på målgruppen. Det kan ju handla om allt ifrån att informera och övertyga politiker på en ganska grundläggande nivå eller att få fram detaljerade planeringsunderlag. Några punkter som bör beaktas i det framtida arbetet är: Det behövs en central lättillgänglig kanal som t.ex. anpassningsportalen är för att hitta grundläggande information och för att få vägledning vidare till ytterligare information. Centrala verken och myndigheterna ska jobba med länsstyrelserna. Det är viktigt att länsstyrelserna får vara med i utformningen av materialet som vänder sig till kommunerna i ett tidigt skede så att man kan påverka innehållet. Det finns många tänkbara kanaler för information som alla behövs - e-postbrev, muntligt stöd, konferenser, webbportal och trycksaker.

3 Det bör finnas en samordnare för klimatanpassning på varje länsstyrelse. I dagsläget kan beredskapsdirektören vara en bra ingång till varje länsstyrelse. Länsrådsgruppen är en annan ingång att använda för information till Länen. Mer konkreta idéer vad gäller klimatanpassningsportalen är att den borde utökas med ett nyhetsbrev med nyheter på portalen, samla fler goda exempel och visa exempel på metodik. Gemensamma lättillgängliga databaser. Redovisning av skriftliga frågor Här redovisas svaren på de skriftliga frågorna. 28 av deltagarna lämnade in svar på enkäten. Eftersom svaren lämnades in anonymt och vi t.ex. inte vet om flera svar representerar samma Länsstyrelse kan man inte ge en exakt bild av hur anpassningsarbetet kommit igång. Svaren ger dock en fingervisning om hur den generella bilden ser ut idag. Pågår klimatanpassningsarbete i ditt län/i länets kommuner? Tre fjärdedelar av de svarande att klimatanpassningsarbete har kommit igång. I några län och kommuner har man börjat planera för ett arbete och för samtal med kommuner och andra aktörer. I några kommuner pågår kunskapsuppbyggnad. Vilka hinder finns för att komma igång med klimatanpassningsarbete i länet/ i länets kommuner? Här angavs en rad olika skäl till att arbetet inte kommit igång. Sammanfattningsvis handlar det om att: Det behövs ett tydligare uppdrag från centralt håll om att man skall jobba med detta. Kunskaps- och medvetandenivån är låg, det saknas underlag för att tydliggöra behoven av anpassning inom länet. Prioriteringar på grund av politiska och ekonomiska förhållanden som gör att klimatanpassning inte hamnar på agendan är vanligt. Inom vilken del av länsstyrelsen arbetar du? De som svarade på enkäten kom främst från verksamhetsområdena miljöskydd, krisberedskap (beredskap, skydd och säkerhet m.m.), samhällsbyggnad (fysisk planering, bostad, plan m.m.) men även personer från energisidan och den rättsliga sidan deltog.

4 Bilaga 1 Grupp 1. (Lars) Vilka myndigheter behövs stöd ifrån? Den myndighetsgrupp som bildas är en bra början på ett samarbete Gruppen pekade på behovet av underlag från Lantmäteriet. Vilken typ av stöd förväntar ni er? I korthet menade flera att det kokar ner till det viktigaste beslutsunderlaget är högupplösta höjddata samt geografiskt högupplösta klimatscenarier (SMHI) var grundläggande för arbetet, samt att detta underlag kan fås till låg kostnad för användaren. Förutom bättre beslutsunderlag behövs en även förbättrad kommunikation om risker och riskhantering. En viktig målgrupp är kommunpolitiker. Några framhöll att det också behövs tydligare riktlinjer från de centrala myndigheterna. Boverket bör i ökad utsträckning ge råd för byggande i områden utsatta för risk. Hur ska informationen spridas? De viktigaste kanalerna för denna information ansågs var via webben och vid direkt kontakt med centrala myndigheterna via konferenser och seminarier. Det ansågs värdefullt att ha ett stort antal myndigheter tillgängliga för en dialog vid samma tillfälle som vid dagens konferens. Vilka behov är lika/olika? Frågor om vattenkvalitet ansåg gruppen vara lika i alla län, likaså strandnära bebyggelse även om det kan finns skillnader mellan inlandet och kusten. Andra likheter som framhölls var att problem med samordna arbetet mellan län, frågor om krisberedskap och hur anpassningsfrågor kan integreras i verksamheten. Gruppen diskuterade även vilka hinder som kan finnas för att anpassningsarbetet ska komma igång. Kostnader t.ex för att åtgärda befintlig bebyggelse, Lagstiftningen bör ge ett stärkt mandat för att initiera åtgärder. I vissa områden är behovet av översyn av vattendomar ett stort hinder för komma vidare. Vattenlagstiftningen bör ses över. Grupp 2 (Anna) Vilka myndigheter kommer ni behöva stöd från? Två länsstyrelser tog särskilt upp frågor som rör kulturmiljö och RAÄ. Länsstyrelserna påpekade särskilt att inom kulturmiljöområdet saknas ofta kompetens på kommunal nivå. Livsmedelsverket med tanke på livsmedelshygien och nya sjukdomar på djur och människa samt dricksvatten. Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Länsstyrelserna såg behov av analyser av jord och skogsmark som kan hamna under vatten samt stormar. Bevarandeintressen i skogsmarken kan hamna i konflikt med behov av skyddsåtgärder. I framtiden kan bevarandeintressen ej längre blir bevaransvärt pga klimatförändringarna. Socialstyrelsen med tanke på hälsa och klimat, friluftsliv, rekreation.

5 Vilken typ av stöd/underlag förväntar ni er? Bättre regional data från Lantmäteriet och SMHI. Data som är anpassad för länsstyrelsernas behov. Framtidsscenairer, hur ser framtidens samhälle ut? Tydligare anvisningar om plushöjder eller nybyggnadsprinciper för att kunna acceptera nybyggnation inom översvämningshotade områden. Stora kommuner har fördelar resursmässigt. Det är de mindre kommunerna som söker stöd och info från lst. Hur tillgodoses strandskyddets bevarande när havsnivån stiger. Strandskyddad strand flyttas när kartorna revideras. Hur hanteras sådana frågor? Är det någon särskild information som saknas idag? Samordnad information om dricksvatten från SGU, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och SNV. Diskussion/anvisningar om tidsaspekter som måste beaktas. Utifrån vilka tidsramar skall man hantera frågorna? Standardisering av info och data. Det underlättar t.ex. om alla använder samma höjdsystem. Vilka behov är lika för alla län/vilka är olika? Gemensamt behov Alla län har behov av bättre höjddatabas. Framtagandet av ny höjddatabas bör prioriteras längs kuststräckor och vattendrag där stor risk för översvämning och stigande havsnivå finns. Tydligt underlag för kommunernas ÖP. Det stora problemet är hur man hanterar befintlig bebyggelse. Regionala data för att kunna hantera mellankommunala intressen. Skilda behov Det varierar hur kommuner, regionerna och länsstyrelserna samverkar bl.a. med RUParna och den regional infrastrukturplaneringen. En länsstyrelse påpekade att varje län har tagit fram en regional systemanalys inför trafikproppen till hösten. Man hade i det sammanhanget framfört synpunkter på behov av samordning mellan länen. Hur skall informationen spridas? Bra med konferenser, ev. med teman. Viktigt att betona behovet av tvärsektoriell samverkan inom Lst. Inbjudan bör gå brett inom lst med sändlista så att man ser vilka övriga funktioner som också fått inbjudan. Länsrådsgruppen viktig att informera. Politiker styr kommunerna, viss info bör riktas direkt till dem. Viktigt med goda exempel.

6 Grupp 3 (Yvonne) Vilka myndigheter kommer ni att behöva stöd från? NV, SMHI, SRV, Boverket, SGI, BV, VV Svenska kraftnät (dammsäkerhet och elförsörjning), Lantmäteriet, Jordbruksverket, eko-sociala aspekter - Vilka myndigheter behövs inte? a. Utöver myndigheterna som är med på mötet idag så är Lantmäteriet en central myndighet. b. NUTEK behöver involveras Göra en svensk Stern rapport c. Många myndigheter, vem äger frågan? d. En viktig fråga är hur man skall samordna nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner internt, mellan myndigheter och mellan olika nivåer? Dagens övning sågs som ett mycket positivt initiativ. Mål med myndighetssamverkan: Hitta en struktur för hur kommunicera. Kommunerna bör tydliggöra sina behov Kommunikations- och samverkansformer behöver etableras inom, samt mellan, länsstyrelserna. Interkommunala frågor behöver beaktas. Länsstyrelserna har en viktig roll. Skåne är ett mycket bra gott exempel. Struktur för samverkan mellan nationella myndigheter sinsemellan men också med länsstyrelser behövs. Vilken typ av stöd/underlag förväntar ni er? (Blev snarare en diskussion om vilka underlag man anser sig behöva): Nedskalade klimatscenarier Extremvädersscenarier Klimatscenarier för olika tidsperspektiv. Höjddata är väldigt viktigt. Men bättre kvalitet behövs och det bör vara gratis, eller i varje fall väldigt mycket billigare än idag, för att vara användbar. Man ser positivt på Lantmäteriets nya material om man har råd att använda det. Även verktyg för konsekvensanalyser, riskbedömnings- och riskvärderingsverktyg (mål- och intressekonflikter inklusive olika miljömål) behövs. Gruppen påpekar att egentligen behöver man fallstudier för att bedöma mer exakt vilka underlag som verkligen behövs. Fallstudierna behövs för att ta fram metoder för samverkan, identifiera de underlag som behövs och metoder för att få in klimatanpassningsfrågor på rätt sätt i planeringsprocessen. De bör vara lokaliserade på olika platser i Sverige. Är det någon särskild information som saknas idag? ÖP viktigt instrument men man efterlyser att PBL följer behoven av klimatanpassning även för befintlig bebyggelse. Det efterlyses att Boverket ger krav att i ÖP ingår att presentera konsekvenser ur klimatperspektiv. Ett konkret förslag som gavs var att länsstyrelserna utvecklar en kravspecifikation i samverkan med Boverket. (Även detta kan bygga på erfarenheter som fås genom pilotfall). Vilka behov är lika för alla län/vilka behov är olika?

7 Samtliga behöver höjddata och de klimatrelaterade underlag som anges ovan. Väsentliga skillnader mellan länen som anges är havsytenivå skillnader, inomlands kontra kustområden samt olika förändrings- och exploateringstryck. Hur skall informationen spridas? Det beror på typen av information: Dataunderlag är önskvärt att det finns i tillgängligt i gemensamma databaser det skall vara lätt att hämta hem (dvs i lämpligt format och förpackning beroende på datamängd osv) Portalen är bra och användbar för tips, goda exempel, checklistor, nyheter osv (ungefär som den är idag). Möten som idag är viktiga Videokonferenser kan vara bra komplement GRUPP 4 (Markku) Vilka myndigheter kommer ni behöva stöd från? Lantmäteriets nya höjddatabas låter bra! Bättre tillgång till data behövs allmänt. Stöd, i ett klimatsammanhang (dialog finns kring andra frågor) förutses behövas från: Livsmedelsverket & jordbruksverket (omställning av matproduktion/miljö) Skogsstyrelsen (stormrisker, energiuttag) Kemikalieinspektion (mobilisering av förureningar) Sjöfartsverket (t ex insjöfart) Stöd/underlag som förväntas Enhetligt underlag, efterfrågas med emfas! för regionvis arbete och samarbete (dvs. utöver länsvis arbete och arbete inom länen). för att kunna förena klimatanpassning med miljömålsarbete (dvs. tvärsektoriellt arbete) Verksamheten berör vida olika tidsperioder allt från ett par år framåt till flera hundra år framåt. Motsvarande stöd och underlag behövs (vilka behov finns på vilka tidshorisont behöver preciseras). Information som saknas idag Riktlinjer om vad som ska tillåtes och vad inte (risknivåer) samtidigt, vem ska bestämma det? Höjddatabaser (redan diskuterats, jfr Lantmäteriets information) Värmeböljor (för underlag till byggråd, standarder) Vad ska ingå i en klimatanpassningsplan? (Vad ska man tänka?) De 10 steg på klimatanpassningsportalen känns ganska allmänna Lik och/eller olika behov? Gemensamma behov finns (men behöver preciseras, inga exempel togs upp i diskussionen) Behov är kanske snarare regionspecifika än per län.

8 Noterat: Leta upp existerande nätverk kring olika frågor eventuellt en bra samtals/samverkanspart: SKL? Klimatkommunerna; nätverk mellan Räddningstjänsterna; nätverk på plansidan; Svenskt vatten; nätverk om energi; Storstadsnätverk tänkbara nätverk är många och behöver kartläggas Hur ska informationen spridas? En hel del information och underlag finns redan, men inte alltid spridd. Tänkbart att utveckla samverkan inom lst samt inom kommunerna (som ett exempel kan tas ämnesspecifika PlanPM ) för effektivare kunskapsöverföring. T ex mellan teknik och miljöverksamheterna i länen. Grupp 5 (Mattias) Myndigheter för framtida stöd/underlag: Livsmedelsverket, SGU, Lantmäteriet, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Energimyndigheten, Kemikalieinspektionen, KBM (?), Vattenmyndigheterna Underlag som önskas: Förbättrade höjddata, jourtjänster vid myndigheterna för stöd vid akuta händelser, mer detaljerade skred- och översvämningskarteringar, länsanpassade analyser, generella kunskapssammanställningar, upplysningsmaterial, planeringsunderlag, riktlinjer och nyckeltal för planering (t.ex. från Boverket), underlag om vad som hanteras i PBL resp. MB, kraftigare verktyg, underlag för vattenbalansberäkningar, hur tar man hänsyn till naturvärden, Andra idéer och synpunkter som fördes fram: + Dikningsföretagen har information som kan vara användbar genom att de synkas i höjddatasystemet. + Planering av vattenförsörjning är viktigt men vilken tidsaspekt skall man använda? + Det är vansinnigt att myndigheterna tar betalt av varandra! + Lst. kan göra mycket själva, särskilt på vattensidan + Var skall gränsen gå för vad som ernjuds från centralt håll resp. vad som görs på Lst. + Lst. behöver få ett uppdrag om att samordna sig och att utnyttja gemensamma resurser t.ex. på datasidan (databaser m.m.) + Vägverket behöver också tillgång till ras- och skred samt översvämningskarteringarna + Fråga kommunerna om deras behov + Det behövs pengar Speciella förhållanden: Uppenbart att länen kommer få hantera olika frågor men att man i stort får ta tag i liknande problem. Viss områden är mer specifika än andra t.ex. Torneälven (gränstrakt m.m), Gotland (ett län /en kommun). Informationsspridning: Regionala möten, upplysningsmaterial som kan användas i olika sammanhang, webben är bra att utgå ifrån, allt får inte ligga digitalt! (sårbart), samordning är viktigt (undvik olika budskap), bra att utgå från portalen och att sen arbeta sig vidare i informationsdjungeln, nyhetsbrev

9 Grupp 6 (Martin) Vilka myndigheter är viktiga (vilka bör vara med i fortsättningen)? Frågan lyftes om huruvida Krisberedskapsmyndigheten borde vara med i arbetet med klimatanpassning. Övriga myndigheter som nämndes var Livsmedelsverket, Lantmäteriet, Sjöfartsverket och vattenmyndigheterna. Det konstaterades att de befintliga myndigheterna som idag medverkar i nätverket kommer att bli än mer viktiga i det fortsatta arbetet. Samordning av information och ett bättre underlag för länsstyrelserna och kommuner är viktigt att betona. Likaså är det viktigt att samordna ställningstagande mellan olika sektorsmyndigheter för att inte gå ut med dubbla budskap. Det är också viktigt och att hitta en gemensam innebörd av vad som är klimatanpassning. Samspel mellan PBL och MB viktigt (Naturvårdsverket kommer att anordna en miljöbalkskonferens under hösten där bland annat klimatanpassning kommer att diskuteras). Regionala forum blir allt viktigare, Regionala nätverk med medverkan från centrala myndigheter kan vara ett sätt att utveckla dialogen som känns viktigt. Regionala behov/skillnader? Det är viktigt att ta hänsyn till regionala skillnader samtidigt som gemensamma problem och frågor bör belysas, till exempel strandskyddsproblematiken och ett ökat tryck på vattennära boende. Det är viktigt att det finns viss flexibilitet för att anpassa till lokala och regionala förhållanden och förutsättningar. Behoven är ofta lika i form av vilket underlag som krävs men förutsättningarna och arbetsmetoderna kanske skiljer sig beroende på i vilken del av landet som det gäller. Tvärsektoriellt samverkan blir än mer viktigt. Vilket behov/brister finns idag? Vad efterfrågas? Bristerna rör underlag och information i flera olika sammanhang. Det är viktigt med samordning av underlag, ökade resurser och en fungerande kunskapsförsörjning. Anpassade prognosmodeller. Detta kan ske vattendragsvis. SMHI kommer att spela en stor roll i att sprida kunskap om klimatfrågan till allmänheten, tjänstemän och beslutsfattare. Vad kan hända och vilka blir konsekvenserna. Information bör också nå ut till kommunerna direkt. Klimat och sårbarhetsutredningen diskuterar inte i detalj hur kulturmiljöområden påverkas. Detta bör utvecklas ytterligare eftersom just sådana områden ofta är i riskzonen och samtidigt av stort intresse. Planprocessen kan ge möjligheten att utbyta erfarenheten. ÖP viktig i detta sammanhang. Diskussionen bör lyftas tidigt i planprocessen. Kommunerna viss ovilja att redovisa klimatproblematiken i ÖP. Processen är trög och mycket av det som byggs idag har planerats för länge sedan. Information Det är viktigt att informationen når ut till politiker och att det även förs en diskussion kring hur nya direktiv från EU och annat håll fungerar i svensk lagstiftning. Att ge tydlig information och sprida kunskap om frågorna till politiker, både på lokal och nationell nivå, kan skapa bättre förutsättningar att effektivt behandla frågan. Politiker sågs som en viktig målgrupp i arbetet.

10 Grupp 7 (Jessica) Vilka myndigheter kommer ni behöva stöd ifrån? Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet gällande kulturmiljön, Folkhälsoinstitutet, Lantmäteriet. Vilken typ av stöd/underlag förväntar ni er? - Fysisk planering - vid nyplanering finns det men vid befintlig är det skralt särskilt gällande underhållsfrågor ex flytt av vägar, vägbankar m.m. - Instrumenten som används är Översiktsplaner och de gäller 4 år vilket innebär att materialet är gammalt när man väl använder det. - Det är svårt med de olika perspektiven tex banverket och infrastruktur gäller 2019, 2037 eller Danmark som har 2025 bättre samordning önskas. - Regional planering saknas. - Bättre samordning av prognoser så att man med tyngd kan hävda vad man vill och kan göra vid tex vägbyggen. - Bättre samordning mellan alla statliga verk önskas. - Mycket analysarbete sker av kommunerna men med stöd av Länsstyrelserna som får materialet av SMHI. Det behövs mer detaljerat material. Tex tas skred från Räddningsverket men det är inte tillräckligt för hur man gör det i befintlig bebyggelse gällande skred och rasrisk. - Sundsvall ska göra ett lokalt anpassningsprogram och då behöver de Boverkets råd och goda exempel. - Det borde instiftas ett bidrag för kommuner så att de kan genomföra anpassningsprogram och bli uppmuntrade i sitt arbete. På samma sätt som en avfallsplan är lagstadgad borde en anpassningsplan vara det. - Bra att tydliggöra agendan för alla så att det klart framgår vad som är på gång. Viktigt att veta när det sker viktiga saker i tiden så att förväntningarna hamnar på rätt nivå. Det som saknas i dagsläget är en helhetsbild. Kan ni ordna det samt skriva på webbplatsen viktiga händelser osv? - En av de viktigaste sakerna för myndigheterna är att de hjälper oss att prioritera och samordna. - Hur ska SMHI klara sin roll framöver, oro över hur det skall klara detta samt hur det ska finansieras. Någon måste betala. - Det bästa vore om SMHI står för denna service utan kostnad för länsstyrelser och kommuner. - Länsstyrelserna gör en regional prioritering sen borde en central organisation se över detta. - En ingång till alla så att vi slipper slussas runt! - Stöd till SMHI s förslag till budget. - Det finns mycket info och stöd att hämta gällande hav och havsnivåer men det behövs mer nyanserade bilder av vatten och vem som gör vad på myndighetsnivå. - Kulturfrågorna behöver stöd. - Pengar saknas till alla. - Lagändringar saknas gällande tex sandpåfyllnad. - Utbildningar behövs. Är det någon särskild information som saknas idag? - Det behövs planeringsunderlag som är något enklare tex till skolor, allmänhet, politiker samt att materialet är mer beskrivande och riktat till olika mottagare och målgrupper såväl som från olika avsändare även länsstyrelser. - Länsstyrelsernas bearbetning av underlag är svåra att hinna med samt att ha kunskap för att bemästra, resurser fattas. Ekonomi är ofta stopp då det saknas riktade pengar för detta arbete. - Det behövs extra pengar. - Vi vill ha tydliga uppdrag!

11 - Kompetensförsörjning gällande klimatfrågan behövs. - Det borde finnas en samordnare på varje länsstyrelse. - Vi vill att det ska finnas ett informationsforum, det är önskvärt. Där ska man enkelt kunna hitta det som är aktuellt från alla myndigheter. - Skapa ett nätverk för alla länsstyrelser som jobbar med sårbarhet ge dem pengar. Vilka behov är lika för alla län/vilka behov är olika? - Samordning och huvudansvar borde se likadant ut över alla län. - Strandskyddet är en fråga att bevaka som kommer att bli olika för alla. - Skredfrågor samt Erosioner är olika i olika län. - Alla har behov av att göra ett klimatanpassningsprogram och har vissa olika delar som är lika andras tex prognoser, dimensionerade flöden, läsa väder korrekt tex stora nederbörder och höjddatakurvor. - Gotland har problem med grundvattnet pga av särskild berggrund som är unik. - Ras och skred varierar. - Behov ska grundas på de faktiska omständigheterna, ej den som skriker högst eller betalar mest! - Oro för tappningsstrategin gällande Vänern. - Göta älvdalen är unik och kräver hänsyn. - Strandskydd och stranderosioner är en viktig fråga som har stora värden för stränderna både internationellt och gällande turism, ekonomiska tillgångar. Svårt att veta hur man ska prioritera. - Vi vill att ni hjälper oss att prioriterar och tittar på helheterna. Hur skall informationen spridas? - Information ska komma från de centrala myndigheterna till länsstyrelserna och kommunerna. - Viktigt att länsstyrelserna får vara med i utformningen av materialet i ett tidigt skede så att man kan påverka innehållet. - Centrala verken och myndigheterna ska jobba med länsstyrelserna. - Alla tänkbara kanaler - e-postbrev, muntligt, konferenser, webbportal och trycksaker allt behövs och vill vi ha. - Gällande långsiktigt och kortsiktigt måste det åtskiljas tex gällande samhällsplanering. - Beredskapsdirektören är en bra ingång till varje länsstyrelse. - vad ska information innehålla på vilket sätt? Det ska vara konkret, tydliggöra vad det är till för och enkelt att se vad som är nytt. - Klimatanpassningsportalen borde ha ett nyhetsbrev. - Viktigt med samordning mellan olika myndigheter. - Boverket har en del bra information. - Samla goda exempel och visa på metodiken på webbportalen. Några grundläggande perspektiv (Boverket föreslås ansvara) Övrigt - Hur hanterar vi människors oro? - Hur hanterar vi människors stora tilltro på oss? - Man måste lämna hus och hem och ingen hjälper en med pengar, det är en framtid som kommer hur hantera det vems ansvar? - Lyft fram folkhälsoperspektivet tydligare.