Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Transkript

1 Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

2 Agenda 1. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 2. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 3. Exempel på samordning mellan Länsstyrelserna 4. Sammanfattning och utmaningar

3 Arbetsgrupper och nätverksstruktur Länsrådsgrupp 1 Lisbeth Schultze/ Länsråd Halland Påstigande län Sittande län Utgående län Elvira Laneborg/ Kalmar Tina Holmlund Västerbotten Karin Klasa/ Värmland SMHI Arbetsgrupper Geodata Regional arb.gr. mälaren Regional arb.gr. Viskan Regional arb.gr. Sydost Kontaktpersoner Fysisk planering Risk och sårbarhet Biologisk mångfald Externa nätverk Nationellt nätverk för dricksvatten (Lise Ekenberg) Nationella plattformen för naturolyckor (Karin Klasa) Klimat och kulturarv (Karin Klasa) Vattenmyndigheternas projekt: Vattenreglering (Gustav Wallheden) Struktur satt 25 april 2012

4 Kontaktperson: Anna Bratt 1. SMHI referensgrupp Arbetsgrupp: Cecilia Näslund, Christina Frost, Michael Bredefeldt Mål med gruppen: Bättre tillgodose länsstyrelsernas långsiktiga behov av planeringsunderlag Arbetets upplägg: kontinuerliga samtal med SMHI om våra behov av klimatinformation Vara en aktiv del i uppbyggnad och förvaltning av Kunskapscentrum för klimatanpassning genom att delta i dialogmöten

5 2. Geodata Kontaktperson: Charlotta Källerfelt Arbetsgrupp: Elvira Laneborg, Mikael Bredefeldt, Malin Berglind Målet med gruppen: Utreda möjligheten till harmonisering av klimatanpassningsrelaterad geodata och ta fram förslag på hur den kan göras tillgänglig externt. Arbetets upplägg: Ett första möte under hösten Presentera förslaget på vårmötet.

6 3. Regionala grupper Mälargruppen Kontaktperson: Måns Enander Arbetsgrupp: Södermanland, Västmanland, Örebro, Uppsala, Stockholms län Målet med gruppen: Fokusområden som diskuteras: 1. Dricksvatten 2. Mälaren På gång: Samordna och utbyta erfarenheter kring klimatanpassningsfrågorna som rör Mälarlän 3. Upphandlingar (främst SGI och SMHI) 4. Översvämningar 5. Nya rapporter och studier Mälarkonferens aug/sep ansvarig Måns Enander (Västmanland) Mälaren om 100 år förstudie samfinansierad av de 5 länen. Resulterar i förslag till uppdrag åt regeringen att initiera en huvudstudie

7 4. Regionala grupper Viskan Kontaktperson: Charlotta Källerfelt, Anna Modigh Arbetsgrupp: Halland, Västra Götaland Målet med gruppen: Ta fram beskrivning av vad kommande klimatförändringar innebär för ett avrinningsområde. Utveckla en metodik för avvägningar, riskbedömning och åtgärdsprioriteringar. Ta fram en klimatanpassningsplan för Viskan avrinningsområde. Arbetets upplägg: Hydraulisk utredning (2011) Riskbedömning ( ) Klimatanpassningsplan (2012) Sammanställning av riktlinjer (2012) Övrigt: Samverkansprojekt mellan Lst Halland, Västra Götaland och kommunerna längs vattendraget.

8 Kontaktperson: Anna Bratt Målet med gruppen: På gång: 5. Regionala grupper Sydost Arbetsgrupp: Blekinge, Jönköpings, Kalmars, Kronobergs, Skånes och Östergötlands län Samordna och utbyta erfarenheter kring klimatanpassningsfrågorna som rör länen i sydost Fokusområden som diskuteras: 1. Studier, undersökningar 2. Samarbeten om seminarier m.m. 3. Utveckling av klimatanpassningsarbete 4. Gemensamma vattendrag Ev. inspirationsseminarier för kommunala tjänstemän med möjlighet att vinkla fokus utifrån kommuners olika förutsättningar.

9 Kontaktpersoner 1. Fysisk planering Kaj Hellner (Södermanland) 2. Risk & sårbarhet Elvira Laneborg (Kalmar) 3. Biologisk mångfald Micael Bredefeldt (Norrbotten) Uppgift: Att bevaka ämnesområdet, vara kontaktperson och rapportera in på share point

10 Syfte och mål med projektet 1. Syfte: Underlätta länsstyrelsernas framtida beställningar, harmonisering Mål: Ta fram ett utkast till kravspecifikation som stöd och utgångspunkt vid framtagning/beställning av geografisk data 2. Syfte: Tillgängliggöra och synliggöra målgruppsanpassad klimatgeodata internt och externt Mål: Etablera målgruppsanpassat internt och externt GIS-verktyg för klimatdata alt ta fram förslag 3. Syfte: Underlätta arbete över länsgränser och skapa helhetssyn Mål: samla olika läns data från olika leverantörerpå samma ställe, en ingång

11 Ex på geodata som kan beröras Klimatdata avseende temperatur, nederbörd, snömängd, avrinning, vegetationsperiod och flöden Översvämningskarteringar, i vattendrag, sjöar resp kust Stabilitetskarteringar

12 Målgrupp Icke avancerade användare, internt Icke avancerade användare, externt Avancerad användare internt Avancerade användare externt

13 Agenda 1. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 2. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 3. Exempel på samordning mellan Länsstyrelserna 4. Sammanfattning och utmaningar

14 Sammanställning av Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Klimatanpassningsstrategi/plan (24) Seminarier (57) Analyser/projekt/utredningar/rap porter (64) Kommunbesök (97)

15 Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas interna och externa samordning i länen 21 klimatanpassningssamordnare Integreras i den ordinarie verksamheten på olika sätt Arbetsgrupper (interna och externa) t.ex Uppsala Styrgrupp / referensgrupp t.ex Skåne Utpekat som strategiskt område t.ex. Västra Götaland Kontaktpersoner i kommunerna t.ex. Norrbotten Klimatråd t.ex Jönköping, Västerbotten 18 av 21 Länsstyrelser svarade på undersökningen

16 Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete 24 klimatanpassningsstrategier/planer beräknas ha tagits fram 2012 Har eller planerar att ta fram en klimatanpassningsstrategi/plan för att samordna länets klimatanpassningsarbete (12 länsstyrelser) Framtagen t.ex. Norrbotten, Dalarna och Värmland Planerar t.ex. Gävleborg, Västra Götaland, Kalmar Andra exempel: Inarbetad i VP, integreras i kärnverksamheten, Klimatråd Har eller planerar att ta fram en klimatanpassningsstrategi/plan för hur länet ska anpassas genom anpassningsåtgärder Framtagen t.ex. Uppsala Planerar t.ex. Gävleborg, Dalarna Andra exempel t.ex. Intern strategi, integreras i kärnverksamheten, diskuteras

17 Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Under hade Länsstyrelserna sammanlagt ordnat över 90 seminarier med temat klimatanpassning Seminarierna kan indelas i följande teman: Generellt om klimatanpassning t.ex. Slutseminarium (Skåne) Risk och sårbarhet t.ex. Riskområden för naturolyckor (Stockholm) Fysisk Planering t.ex. Samhällsplanering; trafik (Uppsala) Vatten t.ex. Vattenkvalitet (Gävleborg) Hälsa t.ex. Hälsoseminarium; Värmeböljor (Värmland) Jord- och skogsbruk t.ex. Jordbruk i ett förändrat klimat (Östergötland) Politiker och tjänstemän t.ex. Presentation för kommuner (Halland) Verktyg t.ex. Verktyg för klimatanpassning (Stockholm)

18 Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Under 2012 har Länsstyrelserna anordnat eller planerat att anordna ca 60 seminarier med temat klimatanpassning Exempel på seminarier: Klimat och sårbarhet t.ex. Regional klimat- och sårbarhetsanalys (Blekinge) Fysisk Planering t.ex. Klimatanpassning i den fysiska planeringen (Västernorrland) Näringsliv t.ex. Möjligheter för företag (Värmland) Hälsa t.ex. Klimatförändringars påverkan på människors hälsa (Kalmar) Miljöfarlig verksamhet t.ex. Anpassning av miljöfarlig verksamhet (Örebro) Byggnadssektorn t.ex. Byggnadskonstruktioner (Jönköping) Vatten t.ex. Vattenförsörjningsplan (Västerbotten mfl) Areella näringarna t.ex. Satsningar inom areella näringarna (Västra Götaland) Barn och unga t.ex. I samband med utställningen Nordens Venedig (Stockholm) 18 av 21 Länsstyrelser svarade på undersökningen

19 Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete I år planerar Länsstyrelserna, förutom seminarier och kommunbesök ta fram el påbörja ca 64 olika projekt / analyser / utredningar / rapporter Exempel på aktiviteter: Klimatanalys för stigande hav och åmynningar (Halland) Heat / Healt action plan (Skåne) Effekter på dricksvatten av klimatförändringar (Östergötland) Regional klimat- och sårbarhetsanalys (Blekinge) Klimatanpassning och kunskapsförsörjning inom areella näringar (Västra Götaland) Vattenflöden i ett förändrat klimat (Uppsala) Förorenade områden i ett framtida klimat (Örebro) 18 av 21 Länsstyrelser svarade på undersökningen

20 Agenda 1. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 2. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 3. Exempel på samordning mellan Länsstyrelserna 4. Sammanfattning och utmaningar

21 Händelsescenarier klimatförändringar Framtagna av flera länsstyrelser, myndigheter och kommunrepresentanter Faktagranskats av sakkunniga Bygger på inträffade händelser Har toppats utifrån förväntade klimatförändringar Kan inträffa idag och i framtid Skyfall Värmebölja

22 Händelsescenarier klimatförändringar - Inledning med information om arbetet - Händelsescenariot (kort) - Ex effekter och konsekvenser - Bilagor: 1. Frågeställningar för analys av scenariot 2. Faktabakgrund 3. Metod för framtagande 4. Källor och lästips

23 Händelsescenarier klimatförändringar Verktyg för att inkludera klimatanpassning i risk- och sårbarhetsarbete OK att justera scenariot för att passa regionala förhållanden och övningssyftet Har använts i bla Västerviks kommun, i Västra Götaland & i Jönköpings län, Värmlands län Tillhandahålls fritt, bla på

24 Klimatanpassning i fysisk planering Länsstyrelsegemensam produkt- Skåne, Stockholm, Halland, Västernorrland och Uppsala. Ska ses som en vägledning och uppslagsbok i hur man kan jobba med klimatanpassning i fysisk planering.

25 Bakgrund Ny PBL 2 maj Klimataspekter är nytt allmänt intresse. - Tillägg (2008) om att särskilt beakta risken för olyckor, översvämning och erosion. Planeringsunderlag har efterfrågats: frågan är svår att ta i. Målbild: Vägledning med mycket tips och råd, goda exempel.

26 Innehåll 8 kapitel - Värden som kan påverkas av klimatförändringar - Roller och ansvar - Hur gör man i praktiken: Före, under, efter - Utmaningar - Goda exempel

27 Innehåll forts. Före planarbetet (kap 4): - Metodutveckling för klimatanpassning som en löpande process i kommunen fyrastegsmodell. - Tematiska fördjupningar som löper genom hela rapporten: högre temperaturer, Ökad nederbörd och översvämningar, Stigande havsnivåer samt Risker för ras, skred och erosion.

28 Under planarbetet (kap 5): Innehåll forts. - PBL och MB som redskap för klimatanpassning, både i skapandet av planer och i granskandet. - Planverktyg med tips och råd: Regional planering, översiktsplanering, områdesbestämmelser och detaljplanering.

29 Innehåll forts. Efter planarbetet (kap 6): - Fastighetsbildning - Kontroll och Tillsyn - Byggande - Förvaltning, drift och underhåll Framtida utmaningar och klimatkunskap i utveckling (kap 7-8): - Lästips, metoder, kommunala exempel m.m.

30 Agenda 1. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 2. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 3. Exempel på samordning mellan Länsstyrelserna 4. Sammanfattning och utmaningar

31 Några ord på vägen Klimatanpassning är en komplex fråga och har stora regionala variationer Länsstyrelserna har en bred regional kompetens och nätverk att nå ut till många olika aktörer Klimatanpassningsarbetet kräver regionalt anpassade lösningar men det finns stora vinster i att samarbeta och dra nytta av varandras erfarenheter såväl mellan länsstyrelser som mellan centrala myndigheter, regionala myndigheter och andra aktörer.

32 Tack för uppmärksamheten! Frågor?