Våra roller vid en kris

Transkript

1 Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

2 Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga epidemier, terrorhot, jordbävningskatastrofer och kollapsande IT-system är händelser som vi måste kunna ta hand om, men också försöka att förhindra. Samhällets krisberedskap bygger på att kommuner, landsting, myndigheter, organisationer och företag alla tar sitt ansvar och dessutom har förmågan att samarbeta med varandra. NORRBOTTEN VÄSTERBOTTEN Nationellt områdesansvar: regeringen JÄMTLAND VÄSTERNORRLAND GÄVLEBORG DALARNA UPPSALA VÄRMLAND VÄSTMANLAND ÖREBRO STOCKHOLM SÖDERMANLAND VÄSTRA GÖTALAND ÖSTERGÖTLAND Omslagsbild: Timmerlagret på före detta Knislinge flygplats i Bivaröd är så gott som fullt efter stormen Gudruns härjningar. Foto: Lars Ottosson. Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten 0605 Form och produktion: Jupiter Reklam Tryck: NRS Tryckeri HALLAND JÖNKÖPING GOTLAND KALMAR SKÅNE KRONOBERG BLEKINGE

3 Vid en kris måste vi känna våra roller Med kris menar vi en händelse som drabbar många människor och stora delar av vårt samhälle. En kris hotar grundläggande funktioner och värden, exempelvis elförsörjningen eller vår hälsa och frihet. För att lindra konsekvenserna av en kris måste kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter, organisationer, näringsliv och ytterst regeringen agera tillsammans. Genom att vi var och en, i våra respektive roller, uppfyller vårt ansvar gör vi det möjligt för människor att leva så normalt som möjligt också när vårt samhälle är hotat. Misslyckas de ansvariga å andra sidan med att lindra effekterna av en kris kan allmänheten förlora förtroendet för landets regering och för myndigheterna. Det kan i sin tur hota den nationella säkerheten och vår demokrati. Regionalt områdesansvar: länsstyrelsen Lokalt områdesansvar: kommunen FINSPÅNG Grafik: THOMAS ÖHRLING/INFO

4 Kommunernas ansvar för det extraordinära En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga funktioner. En extraordinär händelse kräver brådskande insatser. Enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap har dessa skyldigheter att särskilt förbereda sig inför den sortens händelser. Myndigheternas roll i krissituationer* Varje myndighet, vars ansvarsområde berörs av en krissituation, skall vidta de åtgärder som behövs för att hantera konsekvenserna av denna. Myndigheterna skall samverka och stödja varandra vid en sådan krissituation. Dessutom ska varje myndighet årligen analysera om det finns en sårbarhet eller hot och risker som allvarligt kan försämra den egna verksamhetsförmågan. Vi kallar detta för risk- och sårbarhetsanalyser. * Enligt Förordning om krisberedskap och höjd beredskap

5 Vid denna analys sätts fokus på. situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå. situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer. att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet. förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens område. Vissa utpekade myndigheter ska dessutom särskilt samverka med länsstyrelserna i deras roll som områdesansvariga, samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda, beakta samarbetet inom EU, behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser som t.ex. erfarenhetsåterföring av inträffade händelser, beakta säkerhetskraven för nödvändiga tekniska system, samt det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (RAKEL). Förutom detta ska de myndigheter som KBM föreslår till Regeringskansliet ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, larma och informera vid allvarliga kriser. 5

6 KBM:s ansvar för kunskap och samordning Vi är en myndighet med uppgift att samordna arbetet med att utveckla krisberedskapen i det svenska samhället. Vi ska ha en helhetssyn och stödja de ansvariga framför allt kommuner och länsstyrelser. Dessutom ska vi tydliggöra de ansvarigas roller samt bygga upp och förmedla kunskap. Vi tar fram lägesbeskrivningar När det inträffar en kris som berör många samhällssektorer är det vår uppgift att ta fram samlade beskrivningar av läget i Sverige. Vi förmedlar lägesbeskrivningarna till Regeringskansliet och till myndigheter som ansvarar för att hantera krisen. För att kunna ta fram dessa lägesbeskrivningar samarbetar vi med länsstyrelser, centrala myndigheter och andra som kan beröras av eller ha kunskap om händelsen och dess konsekvenser. Vi samordnar vårt arbete och våra kontakter i vår lägescentral. Den öppnar vi och bemannar i samband med att krisen inträffar. Vi ger stöd åt andra Vid en kris ska vi också kunna stödja kommuner, landsting och myndigheter. Bland annat kan vi ge råd och expertstöd i frågor som rör kriskommunikation, ledningsmetodik och tekniskt ledningsstöd. Vi tar vara på lärdomarna Efter en kris följer vi för det mesta upp aktörernas insatser så att alla ska kunna dra lärdom av det som hänt. Det kan handla om snabbstudier, utredningar eller forskning. Ofta gör vi uppföljningen i samarbete med andra berörda myndigheter och kommuner. 6

7 Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala omständigheter har motsvarande ansvar under en kris.

8