Verksamhetsplan Nationell plattform för arbete med naturolyckor
|
|
- Ulf Sandström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsplan Nationell plattform för arbete med naturolyckor 2012
2 2 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR MSB:s kontaktpersoner: Mette Lindahl Olsson Åke Svensson, Janet Edwards,
3 3 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR Innehållsförteckning 1. Inledning Definitioner Aktiviteter för handlingsprogrammets insatsområden och mål6 2.1 Insatsområde 1 - Samverkan och samordning mellan myndigheter och organisationer Mål Aktiviteter Insatsområde 2 - Effektiv dataförsörjning Mål Aktiviteter Insatsområde 3 Forskning, utveckling, kunskapsförsörjning Mål Aktiviteter...9
4 4 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR 1. Inledning Verksamhetsplanen beskriver inriktningen för arbetet i den nationella plattformen i ett treårigt perspektiv. Planen utgår inriktning och uppgifter handlingsprogrammet. Planen uppdateras årligen. För varje aktivitet görs en aktivitetsbeskrivning som används som utgångspunkt genomförande av den enskilda aktiviteten. Myndigheterna medverkar där så är lämpligt i arbetsgrupper och styr- och referensgrupper som tillsätts när aktiviteter initieras. Sekretariatet för plattformen ansvarar för koordinering, kommunikation och administration av plattformens arbete. Sekretariatets arbete och arbetet som kontaktpunkt för Hyogo Framework for Action, HFA finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. 1.1 Definitioner Inom ramen för plattformens arbete och i plattformens dokument avses med naturolycka naturhändelser med negativa konsekvenser, från den mer begränsade olyckan till naturhändelser med mycket omfattande eller katastrofala konsekvenser, ofta benämnda naturkatastrofer. Det finns dock ingen absolut gräns mellan olycka och katastrof varför begreppet naturolycka används genomgående. FN definierar tre huvudgrupper av naturhändelser som kan orsaka olyckor och katastrofer: 1. Geologiska 2. Hydrometeorologiska 3. Biologiska Huvudgrupperna är i sin tur indelade i undernivåer. Den av FN rekommenderade indelningen, med smärre anpassningar till svenska förhållanden, används som underlag för struktureringen av arbetet. Förutsättningar för Sverige innebär att alla naturhändelser, enligt UN/ISDR definition, inte är relevanta för. De händelser som bedömts viktigast att arbeta vidare med under de närmaste åren för den nationella plattformen är markerade med fet kursiv stil i tabellen nedan. Som en följd av den pågående klimatförändringen är det viktigt att i det långsiktiga arbetet bevaka händelser som kan förväntas bli vanligare i framtiden och att anpassa samhället till klimatförändringen. Biologiskt betingade naturhändelser kan resultera i olyckor men kan också var konsekvenser av andra naturhändelser. Tills vidare har de biologiskt relaterade
5 5 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR händelserna lämnats utanför plattformens prioriterade arbetsområde då de hanteras i andra sammanhang. Tabell 1: Typer av naturolyckor. Med fet kursiv stil anges de händelser som plattformen för närvarande arbetar med. Geologiska Hydrometeorologiska Biologiska Jordbävning, jordskalv Tsunami Vulkanutbrott, Jordskred Ras i jord och berg Erosion vid kust och vattendrag Lavin Slamström Översvämning Storm, cyklon, tornado Extrem nederbörd; regn, hagel, snö, isstorm Åskväder Torka Värmebölja Extrem kyla Skogsbrand Ökenspridning Lavin Slamström Epidemi Smittsam djur- och växtsjukdom Insektsinvasion Angrepp av skadeinsekter
6 6 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR 2. Aktiviteter för handlingsprogrammets insatsområden och mål 2.1 Insatsområde 1 - Samverkan och samordning mellan myndigheter och organisationer Mål Målet är en ökad och breddad tvärsektoriell samverkan mellan myndigheter och organisationer som ger en allsidig belysning av risker, möjliga åtgärder och deras konsekvenser samt resulterar i ett behovsanpassat stöd till främst kommuner, landsting och länsstyrelser i frågor som rör naturolyckor. Genomförs genom: Bättre samordning mellan myndigheter och organisationer på nationell, regional och lokal nivå Tydlig grafisk identitet och tydliga kärn- och mervärden för plattformen Ökad nationell samverkan vid och lärande från internationella och nationella insatser Aktiviteter Genomföra fyra möten i myndighetsnätverket Medverkande myndigheter och organisationer: Alla Genomförs: Årligen, varav ett möte i två dagar med fältbesök Genomföra styrgruppsmötet Medverkande myndigheter och organisationer: Alla Genomförs: Årligen Genomföra en gemensam studieresa för plattformen Medverkande myndigheter och organisationer: Alla Genomförs: 2012 eller 2013
7 7 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR Utveckla plattformen och handlingsprogrammet genom att ta till vara erfarenheter från genomförd intern enkät och extern granskning av PWC Medverkande myndigheter och organisationer: Alla Genomförs: Utarbeta kommunikationsplan och nytt informationsmaterial Deltagande myndigheter/organisationer: Alla Genomförs: Verka för ett utökat internationellt utbyte inom ramen för HFA för nätverkets myndigheter och organisationer Medverkande myndigheter och organisationer: Behovsstyrd medverkan Genomförs: Delta i EFDRRs möten Genomförs: Årligen Medverkande myndigheter och organisationer: Bestäms senare Öka antalet deltagande kommuner från Sverige i FN-ISDRs kampanj Making Cities Resilient Ansvarig organisation: MSB Medverkande myndigheter och organisationer: SKL, SMHI, Boverket, Riksantikvarieämbetet Genomförs: Årligen Utgångspunkter vid prövning av ärenden om stranderosion Ansvarig myndighet: SGI Medverkande myndigheter och organisationer: SKL, SGI, Boverket, Naturvårdsverket, SGU, Havs- och vattenmyndigheten, Riksantikvarieämbetet Genomförs: Uppdatering av rapporten Klimatanpassning i Sverige en översikt Ansvarig myndighet: SMHI Medverkande myndigheter och organisationer: Alla Genomförs: Årligen
8 8 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR Enkätutvärdering av sekretariatets arbete Genomförs: Delta i Global Platform Genomförs: 2013 Medverkande myndigheter och organisationer: Bestäms senare Mätning av användarnyttan av plattformen internt i medverkande myndigheter/organisationer och hos externa målgrupper för plattformens aktiviteter Genomförs: Insatsområde 2 - Effektiv dataförsörjning Mål Målet är att identifiera samhällets behov av data och planeringsunderlag samt förbättra tillgängligheten och underlätta utbyte av information. Därigenom ges bättre förutsättningar för en gemensam lägesbild som kan utgöra beslutsunderlag hos berörda aktörer i arbetet med att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor. Genomförs genom: Samordning av planeringsförutsättningar från nationell nivå över sektorsgränser tillämpas och i praktiken genom spridning av bland annat goda exempel. Effektiv användning av grundläggande geodata, geodatatjänster samt verksamhetsanpassade tjänster utgående från behov inom arbetet med att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor Aktiviteter Geoteknisk sektorsportal huvudstudie Ansvarig myndighet: Lantmäteriet Medverkande myndigheter och organisationer: Lantmäteriet, SGI, SKL, Trafikverket och SGU Genomförs: 2012 (under förutsättning att finansiering kan ske med medel från MSBs anslag 2:4)
9 9 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR Studier av effekter av havsnivåhöjningar med ny nationell höjdmodell Ansvarig myndighet: Lantmäteriet Medverkande myndigheter och organisationer: MSB, SGI, SGU, SKL, SMHI, Trafikverket, RAÄ, Naturvårdsverket, Energimyndigheten Genomförs: (under förutsättning att finansiering kan ske med medel från MSBs anslag 2:4) Utformning av utökad tjänst med vädervarningar Ansvarig myndighet: SMHI Medverkande myndigheter och organisationer: SMHI Pågående aktivitet Utvecklad riskanalys med hjälp av NNH och andra databaser Ansvarig myndighet: Trafikverket och Lantmäteriet Medverkande myndigheter och organisationer: Trafikverket, Lantmäteriet, SKL, SGU, SGI, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen Genomförs: 2012 (under förutsättning att finansiering kan ske med medel från MSBs anslag 2:4) 2.3 Insatsområde 3 Forskning, utveckling, kunskapsförsörjning Mål Målet är att genom forskning, utveckling, information och utbildning stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera naturolyckor. Genomförs genom: Identifiering av behov av ny kunskap samt att verka för att denna kunskap tas fram. Verka för att nödvändiga insatser för utbildning och kunskapsförmedling genomförs i nationell, nordisk och internationell samverkan Aktiviteter Inventering av genomförda tillämpningar av den nya nationella höjddatamodellen (NNH) med fokus på naturolyckor och katastrofriskreducerande arbete Ansvarig myndighet: Lantmäteriet Medverkande myndigheter och organisationer: Lantmäteriet, Trafikverket, SKL, MSB Genomförs:
10 10 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR Utreda förutsättningarna för en nordisk konferens med inriktning på forskning och inspirerande exempel på arbete med klimatförändringar och katastrofriskreducering Medverkande myndigheter och organisationer: SMHI, Länsstyrelsen, SKL i samverkan med bland andra CCS vid Karlstads universitet och CNDS vid Uppsala universitet. Genomförs: Utreda 2012, genomförande 2013 eller Inventera aktörer, nätverk och pågående katastrofriskreducerande arbete inom forskningssektorn och näringslivet Medverkande myndigheter och organisationer: SMHI Genomförs: Förstudie om naturolyckor och kulturarv Ansvarig myndighet: Riksantikvarieämbetet (RAÄ) Medverkande myndigheter och organisationer: RAÄ, MSB Genomförs: 2012
11 11 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Karlstad Tel
Att hantera naturolyckor en fråga om samverkan
Att hantera naturolyckor en fråga om samverkan Naturolyckor vad handlar det om? Under de senaste åren har extremt väder och naturhändelser orsakat flera katastrofer i världen. Om inte förebyggande åtgärder
Handlingsprogram. Nationell plattform för arbete med naturolyckor
Handlingsprogram Nationell plattform för arbete med naturolyckor 2012 2 HANDLINGSPROGRAM NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR MSB:s kontaktpersoner: Mette Lindahl Olsson 010-240 51 27 Åke Svensson,
Verksamhetsberättelse Nationell plattform för arbete med naturolyckor
Verksamhetsberättelse 2009 Nationell plattform för arbete med naturolyckor 2 MSB:s kontaktpersoner: Mette Lindahl Olsson 010-240 51 27 Åke Svensson, 010-240 52 87 Janet Edwards, 010-240 51 08 Dokumentet
Att förebygga naturolyckor. en fråga om samverkan
Att förebygga naturolyckor en fråga om samverkan Tillsammans mot en säkrare värld Ett omfattande FN-arbete pågår för att förebygga naturolyckor och naturkatastrofer och minimera effekterna av dem. Vid
Handlingsplan 2013 2015. Nationell plattform för arbete med naturolyckor
Handlingsplan 2013 2015 Nationell plattform för arbete med naturolyckor Handlingsplan 2013 2015 Nationell plattform för arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontaktpersoner:
Verksamhetsberättelse 2011. Nationell plattform för arbete med naturolyckor
Verksamhetsberättelse 2011 Nationell plattform för arbete med naturolyckor Verksamhetsberättelse 2011 Nationell plattform för arbete med naturolyckor MSB:s kontaktpersoner Mette Lindahl-Olsson, Myndigheten
MSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Verksamhetsberättelse 2010
Verksamhetsberättelse 2010 1 Verksamhetsberättelse 2010 Nationell plattform för arbete med naturolyckor 2 Verksamhetsberättelse 2010 3 Verksamhetsberättelse 2010 Nationell plattform för arbete med naturolyckor
Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203
Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203 Programpunkter Bakgrund Syfte & mål Hur gick vi tillväga? Resultaten Hur gick vi vidare
Handlingsplan Nationell plattform för arbete med naturolyckor
Handlingsplan 2014 2015 Nationell plattform för arbete med naturolyckor Handlingsplan 2014 2015 Nationell plattform för arbete med naturolyckor Handlingsplan 2014 2015 Nationell plattform för arbete med
Verksamhetsberättelse 2012. Nationell plattform för arbete med naturolyckor
Verksamhetsberättelse 2012 Nationell plattform för arbete med naturolyckor Verksamhetsberättelse 2012 Nationell plattform för arbete med naturolyckor Verksamhetsberättelse 2012 Nationell plattform för
Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket
Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket Nätverksträff Making Cities Resilient 13-14 oktober 2015 Karlstad Janet Edwards Sekretariat för Sveriges nationella plattform för arbete med naturolyckor
Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.
Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Övergripande mål 1) SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten
HANDLINGSPLAN 2015 Nationell plattform för arbete med naturolyckor
HANDLINGSPLAN 2015 Nationell plattform för arbete med naturolyckor HANDLINGSPLAN 2015 Nationell plattform för arbete med naturolyckor Handlingsplan 2015 Nationell plattform för arbete med naturolyckor
SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa
Klimatanpassning Sverige 2017
Klimatanpassning Sverige 2017 #klimatanpassning2017 Seminarium 2C: Så tar myndigheternas planer arbetet till nästa nivå (och hur vi samarbetar över sektorsgränser) Kerstin Grönman, Miljö- och energidepartementet
Making Cities Resilient. Erfarenheter över stads-och statsgränserna. Margareta Nisser- Larsson MSB
Making Cities Resilient Erfarenheter över stads-och statsgränserna Margareta Nisser- Larsson MSB Nationell plattform en fråga om samverkan Under de senaste åren har extremt väder och naturhändelser orsakat
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar
Klimatanpassning är angeläget
Klimatanpassning är angeläget Naturvårdsverkets, Boverkets, SMHI:s, Räddningsverkets och SGI:s webbportal om anpassning till klimatets förändring Publicerad i juni 2007. Större uppdateringar 1-2 ggr/år.
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel
Verksamhetsberättelse 2013. Nationell plattform för arbete med naturolyckor
Verksamhetsberättelse 2013 Nationell plattform för arbete med naturolyckor Verksamhetsberättelse 2013 Nationell plattform för arbete med naturolyckor Verksamhetsberättelse 2013 Nationell plattform för
1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35
ett förändrat klimat 2016 Datum 2016-03-29 1(2) Ansökan skickas med epost till reristrator@>smhi.se senast 31 mars 2016 Sökande organisation Myndighetens namn Statens geotekniska institut / SGI Adress
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård
MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering Ulrika Postgård Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande verksamhet
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba
MSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Foto: Hans Runesson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Vi
Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS
Naturolyckor på EU:s och Sveriges Agenda
Naturolyckor på EU:s och Sveriges Agenda Barbro Näslund-Landenmark expert naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig
Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010
Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets ansvar: En översikt Regelarbete nationellt och internationellt Forskning och utveckling
Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet
Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje
NNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012
NNH inom SGI:s verksamhet NNH 2012 18 september 2012 Foto: SGI Foto: SGI Foto: SGI Foto: Ystads kommun Foto: SGI Lantmäteriet Ystad kommun SGI Linda Blied, SGI 1 Myndighet och forskningsinstitut med ett
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!
Klimatrisker och krisberedskap Välkomna! Praktikaliteter Wifi: använd guest inget lösenord Prata i mikrofon så att deltagarna via webben kan höra Presentationer och filmer kommer att läggas ut på webben
Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion
Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion Aktuellt Dricksvattenutredningen presenterades 26 april. Remissen 30 november. Aktuell tidigast inför 2018. Livsmedelsverket har fortsatt samordning i instruktionen
Klimatanpassningsutredningen. Klimatanpassningsutredningen
Tidsplan Kommittédirektiv 2015:115 Påbörjades i november 2015 Överlämnas enligt direktiven 28/2 2017(ansökan om kortare förlängning kan aktualiseras senare) Deltagare Eva Eriksson, ordförande Nina Nordengren,
Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16
Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Syfte Detta projekt bygger vidare på tidigare arbeten och
Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel
Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv
Myndighetsnätverket för Klimatanpassning
Myndighetsnätverket för Klimatanpassning Verksamhetsbeskrivning Fastställd: jan 2017 Reviderad: -- 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 2 SYFTET MED MYNDIGHETSNÄTVERK FÖR KLIMATANPASSNING 3 2.1 MEDVERKANDE
Utlysning av forskningsmedel: Multipla naturha ndelser, steg 1
samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) Utlysning av forskningsmedel: Multipla naturha ndelser, steg 1 MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap PM 2 (8) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel... 2
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 2. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 3. Exempel på samordning mellan Länsstyrelserna 4. Sammanfattning
Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet
Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Kort introduktionsfilm om SMHI Visionen Vad vill vi? Ett hållbart samhälle i en värld i förändring,
Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning
Harmonisering av kartunderlag ras, sked och erosion Vägledning Mats Öberg, GIS-arkitekt, SGI
1 Harmonisering av kartunderlag ras, sked och erosion Vägledning 2015 Kartdagar, Gävle 27 apr 2016 Mats Öberg, GIS-arkitekt, SGI 0709-730129 Vad arbetar SGI med? Surte 1950, 1 död, 300 hemlösa, 30 skadade
Hållbar utveckling av strandnära områden
Hållbar utveckling av strandnära områden Risker och möjligheter i kustplanering Kustmöte 2013, Ystad 24-25 oktober Redaktörer: Bengt Rydell, Per Danielsson SGI Publikation 8 Linköping 2013 SGI Publikation
Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen
2018 08 31 Dnr 119-2018/5989 RAPPORT Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen Lantmäteriet, 801 82 Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2 C, TELEFON 0771-63
FORSKNING/STUDIE. The Sendai Framework. Swedish Disaster Risk Reduction Governance
FORSKNING/STUDIE The Sendai Framework Swedish Disaster Risk Reduction Governance 2 Faktaruta The Sendai Framework Swedish Disaster Risk Reduction Governance 2017 Studien har utförts av Utrikespolitiska
Klimatanpassning i Örebro län
Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Foto: Göran Fält/Trafikverket
Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna
Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012
Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Sammanställning av arbetet med dialogduk under programpunkten Dialog mellan länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare och Nationella plattformen
KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA
KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en
Aktuellt från SKL. Sektionen för planering, säkerhet och miljö Ann-Sofie Eriksson
Aktuellt från SKL Sektionen för planering, säkerhet och miljö Ann-Sofie Eriksson Bra vatten både idag och i morgon Rent vatten ingen självklarhet Säkert vatten viktigt för alla Kommunen ett komplext ansvar
CAMEL- Ett forskningsprojekt om strategisk klimatanpassning Bild. Jim Hedfors, SGI När havet stiger och flöden i vattendrag ökar, diskuteras sällan möjligheten till att omlokalisera byggnader, infrastruktur
Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket
Regeringsbeslut I:34 Miljö- och energidepartementet 2017-06-22 M2017/01681/S M2017/01666/S (delvis) Naturvårdsverket Valhallavägen 195 10648 Stockholm Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende
Sårbarhetskartering vattendrag
Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen
Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
L A N T M Ä T E R I E T 1 (18) PM Enkätsammanställning 2012-05-25 Dnr 508-2011/3338 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång
Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser
Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Sammanträdesdatum. Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Kristianstads kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-10 KSAU 151 Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Stranderosion och kustskydd
Stranderosion och kustskydd Bengt Rydell Statens geotekniska institut Foto: SMHI Stranderosion i Sverige Översiktlig inventering av områden med - förekomst av erosion - geologiska förutsättningar för
Ett resilient Malmö. Underlag för gemensam problembild, syfte och övergripande mål, samverkansstruktur samt insatser
Ett resilient Malmö Underlag för gemensam problembild, syfte och övergripande mål, samverkansstruktur samt insatser Bakgrund Stadskontoret fick i slutet av 2012 i uppdrag av kommunstyrelsens ordförande
Centrum för naturkatastrofslära
Centrum för naturkatastrofslära (CNDS; Centre for natural disaster science) - Sven Halldin, samordnare Kortversionen Startade med ett Sidaprojekt 2008 (i liten skala från 2005), till 2018 Strategisk ansökan
Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING 2016-06-17 Dnr 508-2015/4543 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter TINA KEMPE I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen
Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING 2015-02-09 Dnr 508-2014/5510 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter TINA KEMPE I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen
Mål. Avgränsningar. Definition av naturkatastrof. Riskhanteringsprocessen. Naturkatastrofers bidrag till riskbilden i EU
Naturkatastrofers bidrag till bilden i EU Martin Andersson Elin Kinnerberg Civilingenjörer hantering Brandingenjörer Mål Introducera hantering som modell för beslutsunderlag inom katastrofområdet på en
Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss? Barbro Näslund-Landenmark 054-135050 barbro.naslund-landenmark@srv.se Enheten för bebyggelse och miljö Avdelningen för olycksförebyggande
Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder
Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar
Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
L A N T M Ä T E R I E T 1 (21) PM Enkätsammanställning 2011-01-18 Dnr 508-2010/2787 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång
LIFE KLIMAT- ANPASSNING
LIFE KLIMAT- ANPASSNING VAD ÄR DET? Sept 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-09-08 1 Elisabeth Gärdin, Naturvårdsverket, NCP LIFE EUs program för miljö- och klimatpolitik
Geodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet
Geodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet Punkter jag tänkte ta upp: Presentation av mig Om Geodatarådet Geodatastrategin
Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
1 (19) PM Enkätsammanställning 2013-01-23 Dnr 508-2012/4786 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen
Regeringsuppdrag (6) Klimatanpassning i planering och byggande analys, åtgärder och exempel
Regeringsuppdrag (6) M2009/4802/A (DELVIS) Klimatanpassning i planering och byggande analys, åtgärder och exempel Klimatanpassning i byggande och planering analys, åtgärder och exempel Boverket december
Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat
Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat Karin Bergdahl, SGI På säker grund för hållbar utveckling Klimatanpassningsanslag 2013 - Anslaget används för klimatanpassningsinsatser
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv
Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat
Frågor Inledande frågor 1. Vilken kommun arbetar du åt? 2. Vilket län tillhör kommunen? 3: Har din kommun, så vitt du känner till, påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser så som:
Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum
Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska,
Kommuner i Geodatasamverkan får tillgång till Sveriges geodata. Pia Lidberg och Katrin Falk Geodatasekretariatet, Lantmäteriet
Kommuner i Geodatasamverkan får tillgång till Sveriges geodata Pia Lidberg och Katrin Falk Geodatasekretariatet, Lantmäteriet 1 Geodatautbudet är stort och varje typ av information har olika avgifter och
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Här redovisar Boverket en sammanställning av sitt åtgärdsarbete under 2017 enligt de frågor som vattenmyndigheterna ställt.
Boverket Myndigheten för sernhaltsplener.nq, byggande och boende Yttrande Datum 2018-02-27 3.1.2 Diarienummer 688112017 Ert diarienummer 537-15992-17 Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen
Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
L A N T M Ä T E R I E T 1 (19) PM Enkätsammanställning 2014-01-31 Dnr 508-2013/4315 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång
MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred
Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet
PROCESSBESKRIVNING 1(7) Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet (MMR) 1. Sammanfattning Syftet med detta dokument är att tydliggöra vad som ska gälla för länsstyrelsernas medverkan
SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?
Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder Per Danielsson per.danielsson@swedgeo.se SGI är en expertmyndighet SGI arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande
Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen
Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd
Naturanpassade erosionsskydd
Naturanpassade erosionsskydd Göta älv, Foto: SGI Per Danielsson per.danielsson@swedgeo.se 1 Statens geotekniska institut, SGI SGI bildades 1944 SGI lyder sedan 2011 under Socialdepartementet, Bygg- och
Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.
Rörnät och klimat 10 mars 2015 Klimatanpassning hur går vi vidare? Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Gunn Persson Bakgrund Sverige blir varmare och blötare Ökade risker för
Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod
Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014
Grön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Skogsbrandsommaren 2018
Skogsbrandsommaren 2018 Brandrisk Räddningsinsatser Uppdrag Lärdomar Förslag inför 2019 Mette Lindahl Olsson, bitr enhetschef, Räddningstjänstenheten, MSB Vad var unikt med sommaren 2018? Extrema brandriskvärden
Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB
Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Bakgrund Enligt de klimatanalyser som gjorts fram till 2100 (dvs perioden 2071-2100) förväntas generellt
Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt
Samverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ
Samverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ Örjan Martinsson Kustbevakningen Representanter från kommuner och landsting NRFB, RSA mm mm Samverkansområdena enligt krisberedskapsförordningen
Botnia-Atlantica Uppstartskonferens. Umeå, 11 december 2014
Botnia-Atlantica 2014-2020 Uppstartskonferens Umeå, 11 december 2014 Norge: Nordland Fylkeskommune Sverige: Västerbotten Västernorrland Nordanstigs kommun Finland: Mellersta Österbotten Österbotten Södra