Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Transkript

1 Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod SMÅKOM Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör

2 En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014 och 1. reglerar kommunernas ersättning (totalt ca 300 mnkr/år) och preciserar mål för de uppgifter kommunerna har enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) 2. ska stimulera att uppgifterna genomförs i samverkan med andra, t.ex. i regionen (samverkanstillägg och mål) 3. anger en gemensam process för arbetet kopplat till respektive mandatperiod (styrdokument och översyn av mål/behov av stöd) 4. börjar tillämpas fullt ut fr.o.m (nya mandatperioden)

3 Förtydligar och konkretiserar kommunernas uppgifter utifrån LEH risk- och sårbarhetsanalyser planering geografiskt områdesansvar utbildning och övning rapportering höjd beredskap + Särskilt tillägg för att stimulera att uppgifterna genomförs i samverkan med andra, t.ex. i regionen

4 Överenskommelse om kommunal krisberedskap exempel på mål för samverkan Utbildning och övning Kommunen deltar, i den utsträckning tillfälle ges, i planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar på regional och/eller nationell nivå. Samverkansövningar med andra aktörer inom kommunen och/eller mellan kommuner genomförs med en genomtänkt periodicitet i förhållande till regional och nationell övningsplanering. Rapportering Kommunernas beredskapsfunktioner är samordnade med övriga relevanta aktörer avseende nätverk, teknik, och metodik så att de kan samverka i regionen vid en extraordinär händelse.

5 Styrdokument Kommunen ska, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Denna plan ska utgöra en del i ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Målet är att ta fram ett styrdokument som ska innehålla: 1) en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet 2) en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas.

6 Styrdokument (forts) 3) en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt 4) en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt, vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse

7 Länsstyrelsernas roll att STÖDJA FÖLJA UPP SAM- ORDNA

8 Utveckling av krisberedskapen regionalt och lokalt Länsstyrelsernas planering Ansökan bidrag ( ) Cirka 1,8 miljarder i bidrag/ ersättning från MSB Styrdokument Kommunernas planering

9 Utformning av länsstyrelsernas ansökan om bidrag Sammanhållet projekt för hela mandatperioden ( ) Tas fram i nära samarbete med berörda kommuner utifrån de behov som finns inom länet/regionen (innehålls- och tidsmässigt) ska finnas en samordning i förhållande till de kommunala styrdokumenten och det särskilda samverkanstillägget Preliminär plan 2014, ses över och justeras vid behov hösten 2015 (jfr styrdokumenten) Skapa morot för länsstyrelser att utveckla krisberedskapen inte utrymme för att omfördela egna anslag till andra områden.

10 Samordning av vad som ska göras, av vem och när!! Kommuner MSB & lst Info Metodstöd Övningsstöd Övningsstöd Utvärder- Samordning Tekniskt stöd Övnings- ing Utbildningsstöd genomförande RSA Styrdokument Plan hantering Övning 1 (lokal) Teknik/Metodik Stabsarbete Övning 2 (regional) Rakelinförande Målbild

11 Krisberedskap i små kommuner SKL Trygghet & säkerhet

12 Trygghet och säkerhet En helhet av - Räddningstjänst - Olycksförebyggande - Brottsförebyggande - Krisberedskap - Internt skydd - Informationssäkerhet Ta ett samlat grepp!

13 Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt skydd Rakel Krisberedskap i kommuner och landsting Civilt försvar Säkerhetsskydd Skydd mot olyckor / räddningstjänst Alarmeringstjänst CBRNE Rakel Öppna jämförelser Trygghet & säkerhet

14 Nätverk SKR: Sakkunniga inom kommunal räddningstjänst NKK: Nätverket för kommunal krisberedskap NLK: Nätverket för landstingens krisberedskap NKB: Nätverket för kommunalt brottsförebyggande - Ca 2 träffar/år - Aktivitet på distans mellan fysiska träffar

15 Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet Jämför kommuner inom områden som: - Brott - Olyckor - Krisberedskap 4 december lanseras 2014 års utgåva

16 Exempel på ersättning: Karlsborg, innevånare Poster Kronor Utomhusvarning Grundbelopp - säkerhetssamordnare kr Verksamhetsersättning - planering, RSA, övning m.m kr Samverkansersättning kr Utbetalat kr

17 Om säkerhetssamordnaren Staten finansierar minst en halvtidstjänst som enbart ska arbeta med krisberedskap Viktigt att denna tjänsteman får fokusera på just krisberedskap Det är ok att använda även verksamhetsersättningen för lön I krisberedskap ingår inte - Brandskydd - Brottsförebyggande - internt skydd m.m.

18 Hos räddningstjänsten eller inte? Ibland sitter säkerhets- eller beredskapssamordnaren hos räddningstjänsten Fördelar - Finns i en organisation som arbetar med säkerhet - Kan samordnas med annat säkerhetsarbete Risker - Kan bli mycket fokus på olyckor - Krisberedskap kan bli en räddningstjänstfråga istället för en kommunfråga

19 Samverkan mellan kommuner om säkerhetssamordnare Innebär ökade möjligheter till specialisering Vilken funktion fyller samordnaren i kris?

20 Några lärdomar från sommarens kriser En händelse blir snabbt regional Även små kommuner kan få mycket stora händelser att hantera Be om hjälp. Ta emot hjälp. Förbered detta innan Viktigt med - Övade staber och stabschefer - Samverkanspersoner förbered innan - Kriskommunikation förbered innan - Använd Frivillig resursgrupp (FRG)! - Planering för evakuering av utsatta grupper - Stöd till drabbade efteråt

21 Aktuell intressebevakning

22 Ny inrikesminister Krisberedskap och skydd mot olyckor flyttas från Försvarsdepartementet till Justitiedepartementet - Staten möter upp kommunernas ansats med Trygghet & säkerhet - Möjligheter att pröva nya grepp för samhällets säkerhet Positivt med 174 mnkr till förebyggande åtgärder i kommuner mot jordskred och andra naturolyckor - Engångsvis ökning med 150 mnkr Oroväckande med nedskärningar på - Anslag 2:4 Krisberedskap - MSB:s myndighetsanslag

23 Bättre samordning av statens stöd till kommunal krisberedskap Exempel på myndigheter - MSB - Livsmedelsverket - Energimyndigheten - Socialstyrelsen - SMHI - FOI - Lantmäteriet - Post- och telestyrelsen - Säkerhetspolisen - Skolverket - Naturvårdsverket - Folkhälsomyndigheten - Transportstyrelsen MSB borde samordna myndigheternas arbete gentemot kommunerna - Gemensamma arbetssätt - Samla aktörernas information på webbportal - Samordna planering

24 Ökat stöd till kommunal krisberedskap SKL driver att några myndigheter bör öka sitt stöd - Naturvårdsverket till miljöförvaltningar - Socialstyrelsen till socialtjänsten - Skolverket till skolor (kommunala och friskolor) Exempel på stöd - Vägledningar - Utbildning - Övningskoncept - Mötesplatser - Utvecklingsarbete

25 Frågeställningar Vad är svårt? Vad behöver kommunerna hjälp med?