Ett resilient Malmö. Underlag för gemensam problembild, syfte och övergripande mål, samverkansstruktur samt insatser

Transkript

1 Ett resilient Malmö Underlag för gemensam problembild, syfte och övergripande mål, samverkansstruktur samt insatser

2 Bakgrund Stadskontoret fick i slutet av 2012 i uppdrag av kommunstyrelsens ordförande att ansöka om deltagande i FN-kampanjen Making cities resilient (MCR) som syftar till att hos världens städer/lokala samhällen uppmärksamma vikten av åtgärder som reducerar risker och ökar resiliensen (eng. resilence jmfr motståndskraft/anpassningsförmåga) kopplat till naturolyckor. Malmö stad bedriver redan idag flertalet projekt och initiativ i syfte att öka klimatanpassning, reducera risker i samband med nybyggnation o.dyl., öka beredskapen och hanteringsförmågan av naturolyckor etc. Samtliga dessa insatser skulle kunna betraktas som åtgärder för att öka stadens resiliens. I samband med framtagande av underlag för ansökan till kampanjen identifierades behov av förvaltningsövergripande samordning av sådana insatser inom Malmö stad. En gemensam riskbild och systematisering och strukturering av åtgärder förväntas leda till ett än mer resilient Malmö.

3 Kommunstyrelsen beslutade den 8 maj att uppdra åt stadskontoret att i samverkan med stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen för Malmö stads räkning ansöka om deltagande i FN-kampanjen MCR. Malmö stads ansökan har nu accepterats av FN. Vidare gav KS stadskontoret i uppdrag att utreda hur Malmö stads arbete med riskreducering av naturolyckor kan samordnas. Bildandet av en styrgrupp är ett led i att åstadkomma denna samordning. Frågorna kring riskreducering av naturolyckor specifikt, men även stadens resiliens generellt, kräver i hög utsträckning förvaltningsövergripande samverkan.

4 Syfte och övergripande mål Syfte: Förvaltningsövergripande samverkan för samordning av riskreducerande åtgärder mot naturolyckor i syfte att öka stadens resiliens. Övergripande mål: Minska risker och sårbarheter kopplade till naturolyckor och öka förmågan att hantera desamma.

5 Varför samverkan kring naturolyckor? Begränsad riskbild - Avsaknad av kommunövergripande helhetsgrepp om risker och åtgärder kopplat till naturolyckor i närområdet med potentiella konsekvenser för Malmö. Sammanfallande intressen för stadskontor (beredskapsplanering), stadsbyggnadskontor (stadsplanering) och miljöförvaltning (klimatanpassning) Stärka Malmö stads krisberedskap Måluppfyllelse av klimatanpassningsmålet i Malmö stads Miljöprogram Samordning av stadens översiktsplanering (Kopplingar till t.ex. plan för Malmös vatten) i relation till riskreducering av naturolyckor. Uppdrag från KS (130508) till stadskontoret att utreda hur riskreducering av naturolyckor ska samordnas i staden (se bakgrund).

6 Vad? Karteringar av risker. Optimering av existerande processer så att de blir ändamålsenliga. Riskbedömning utifrån samtliga tre hållbarhetsdimensioner = åtgärd att jobba med. Prioriteringar bör göras utifrån ett proportionalitetsperspektiv.

7 Hur? Systematiskt och strukturerat arbetssätt Förvaltningsövergripande samverkansprocess

8 Naturolyckor Med en naturolycka avses naturhändelser (geologiska, hydrometeorologiska eller biologiska) med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö med allt från begränsad omfattning till katastrof. Naturolyckor kan orsakas både av extrema väderhändelser och av mer långsamma förändringar i klimatet. I och med att klimatet förändras förväntas omfattningen av naturolyckor att eskalera.

9 Avgränsning Naturolycksrelaterad händelse i närområdet som får konsekvenser för samhällsviktig verksamhet* i Malmö *Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv definieras som verksamhet som uppfyller ett av eller båda följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

10 Naturolycksrelaterade risker för Malmö Vad avser Skåne län prognostiserar SMHI (2012) i klimatanalys av dagens och framtida klimat (t.o.m. år 2100) att årsmedeltemperaturen och årsmedelnederbörden ökar, kraftiga regn ökar i intensitet och havsnivån höjs. Malmö har hittills varit relativt förskonat från naturolyckor. Sannolikheten för akuta och omfattande naturolyckor med katastrofala konsekvenser bedöms under rådande förutsättningar relativt låg och SMHI bedömer att Sverige och Skåne ur ett globalt perspektiv kommer drabbas relativt lindrigt. Malmö ligger dock i ett låglänt och kustnära område vilket bör tas i beaktning. För Malmös del bedöms risken för inträffande av hydrometeorologiska naturhändelser mest överhängande och då framför allt översvämning, extrem nederbörd och värmebölja samt på längre sikt havsnivåhöjning. Ökande temperaturer med allt mer frekventa och intensiva värmeböljor påverkar invånarnas hälsa övervägande negativt (så som t.ex. ökande smittspridning) och ställer krav på ökat behov av t.ex. nedkylningsmöjligheter av byggnader. De kraftiga regnen förväntas öka i intensitet vilket kan komma att leda till översvämningar och erosion. Ökande nederbörd ställer ytterligare krav på t.ex. dagvattenhantering etc. Stora delar av Malmö är varierande känsliga för förhöjda havsnivåer såsom Bunkeflostrand med rika naturvärden, hamnområdet (inklusive Västra hamnen), Malmö högskola och centralstationen som bildar en viktig del av infrastrukturen och innehåller viktiga industriområden och en del av Malmös kommande bostadsområden.

11 Sammanfattning aktuell riskbild Malmö Höjd havsvattennivå Extrem nederbörd Ändrad temperatur Översvämning Värmebölja

12 Resiliens vad menar vi? Resilience is determined by society's ability to anticipate, recognize, adapt to and learn from variations, changes, disturbances, disruptions and surprises that might cause harm to what human beings value. Motståndskraft OCH anpassnings- /återhämtningsförmåga Bounce-forward Resiliens och hållbarhet Resiliens är en förutsättning för ett hållbart Malmö

13 Resiliens i förhållande till hållbarhet Hållbarhet Ekonomisk Ekologisk Social Lagstadgad verksamhet Resiliens Samhällsviktig verksamhet Stadens egna värden Resiliens i förhållande till naturolyckor

14 Orsaker till kriser (naturliga, teknologiska, sociala etc) Kultur Anpassningsförmåga till risker Resiliens Historia (tidigare erfarenheter av kriser) Faktisk påverkan

15 Hur uppnås resiliens? a) Minska risker och sårbarheter b) Öka hanteringsförmågan Förslag på kriterier: För att insatser och åtgärder ska anses stärka resiliensen skall påverkan på samtliga tre hållbarhetdimensioner; ekonomisk, social och ekologisk uppvisas.

16 Fokusera på det Malmö stad kan påverka Orsaker Höjd havsvattennivå Extrem nederbörd Ändrad temperatur Förmåga att motstå och anpassa Klimatanpassning Stadsplanering Risker Översvämningar Värmebölja Förmåga att hantera och anpassa Beredskapsplanering Sårbarhet

17 Fastställande av syfte och övergripande mål Förlag till beslut: Styrgruppen föreslås besluta att fastställa i ärendet redovisat syfte och övergripande mål för samverkansöverenskommelsen Ett resilient Malmö. Syfte: Förvaltningsövergripande samverkan för samordning av riskreducerande åtgärder mot naturolyckor i syfte att öka stadens resiliens. Övergripande mål: Minska risker och sårbarheter kopplade till naturolyckor och öka förmågan att hantera desamma.

18 Beskrivning av samverkansprocessen Det förebyggande arbetet ska bedrivas systematiskt, strukturerat och i möjligaste mån evidensbaserat. 1. Skapa gemensam problembild Identifiera och beskriv de problem som avses förebyggas. Tydliggör bakomliggande orsaksfaktorer (omedelbara och långsiktiga) till problemen Identifiera vilka problem som kräver gemensamma utifrån samverkan. 2. Formulera syfte och mål - Avgränsa 3. Välj metod - Påverka bakomliggande orsaker - Påvisa mätbara effekter 4. Implementera och kvalitetssäkra - Organisatoriska förutsättningar - Tillgängliggörande av resurser - Uppföljning och eventuell justering för optimering

19 Förslag samverkansorganisation Ett resilient Malmö Styrgrupp Samverkansgrupp Referensaktörer/ -personer Ev. projektgrupp Ev. projektgrupp Ev. projektgrupp

20 Styrgruppen uppdrag, roll och ansvar Uppdrag Att utifrån ett strategiskt och långsiktigt perspektiv initiera och följa upp uppdrag som formaliseras inom ramen för Ett resilient Malmö. Roll Att legitimera och skapa förutsättningar för samverkan på andra nivåer i organisationen (t.ex. resurser), sätta upp mål för arbetet och utgöra ett övergripande samverkansforum för de delar som rör stadens resiliens ur ett naturolycksperspektiv Ansvar Styrgruppen har det yttersta uppföljningsansvaret.

21 Samverkansgruppen uppdrag, roll och ansvar Ansvar för att planera (t.ex. identifiera behov och ta fram underlag till beslut) och förankra gemensamma insatser och aktiviteter, tillse att de genomförs (samordna) och följa upp och utvärdera insatserna samt bereda frågor till styrgruppen. Samverkansgruppen utgörs av handläggarfunktioner (med hänvisning till resp. kompetensområde) vid; - Stadskontoret beredskapsplanering, samhällsplanering (socialt hållbart Malmö) - Stadsbyggnadskontoret stadsplanering - Miljöförvaltningen klimatanpassning

22 Pågående uppdrag Förlag till beslut: Styrgruppen föreslås besluta att uppdra åt samverkansgruppen att identifiera och kartlägga naturolycksrelaterade risker, inventera pågående initiativ/processer för riskreducering och genomföra en behovsanalys för åtgärder. Uppdraget ska återkopplas till styrgruppen senast januari 2014.

23

24 Referensaktörer/-personer Roll Rådgivande Säkerställa att intressen tillvaratas Sakkunniga Adjungeras vid behov Exempel: VA-Syd Sydvatten Räddningstjänsten Fastighetskontoret (LiMa) Gatukontoret Serviceförvaltningen (stadsfastigheter) Lunds universitet Malmö högskola LST Region Skåne Grannkommuner Myndigheter/verksamheter med samhällsviktig beröring

25 Övriga intressenter Frivilligorganisationer/föreningsliv (civilsamhället) Privat sektor näringsliv Enskilda malmöbon

26 Projektgrupper Operativt arbetet utförs av styrgruppen tillsatta projektgrupper beroende på behov och uppdrag som definierats av samverkansgruppen.