Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

Transkript

1 Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Jenny Theander Stadskontoret Trygghets- och säkerhetsenheten

2 Innehållsförteckning 1. Förord Inledning Mål, motiv och genomförande Mål i Malmö stad Därför arbetar Malmö stad med trygghet och säkerhet Så upprätthåller Malmö stad en hög kvalitet i trygghets- och säkerhetsarbetet Struktur för trygghets- och säkerhetsarbetet i Malmö stad Styrning, organisation och ansvar Styrdokument Kvalitetsarbete Malmö stads värdegrund och principer för trygghets- och säkerhetsarbetet Preventionsnivåer Utvärdering och revidering Lagar, förordningar och föreskrifter Bilaga 1 - Ordlista Stadskontoret Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

3 1. Förord Malmö är en stad i ständig förändring, en stad i vilken mångfald och kreativitet är stora drivkrafter. Företag etableras, nya Malmöbor flyttar in och de sociala och fysiska strukturerna förändras. I denna rörelse skapas det möten mellan människor och kunskap växer fram. Majoriteten av befolkningen, kvinnor och män, känner sig trygga i Malmö. Men upplevelsen av trygghet och de sociala och fysiska strukturerna skiljer sig åt mellan olika geografiska områden och mellan grupper av människor. Detta tillsammans med en dynamisk rörelse i staden ställer krav. För att Malmö ska fortsätta attrahera nya Malmöbor, företag och besökare måste Malmö stad tillsamman med andra aktörer ständigt arbeta för att upprätthålla och främja utvecklingen av en trygg och säker stad, samt förebygga de hot och risker som finns i vår omgivning. För att svara upp mot dessa krav har kommunfullmäktige i Malmö stad antagit Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad. Arbetet ska bedrivas utifrån en tydlig teoretisk grund, i samverkan med andra och med ett preventivt förhållningssätt i fokus. Med en sådan utgångspunkt kan Malmö stad tillsammans med andra aktörer närma sig ambitionen om att nå ett hållbart Malmö, ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Policyn riktar sig främst till politiker och tjänstemän i Malmö stad och ger en inriktning för att styra beslut för att uppnå önskade mål. Policyn utgör samtidigt en vägledning för framtagande av riktlinjer och anvisningar inom trygghets- och säkerhetsområdet. 3 Stadskontoret Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

4 Arbetet i Malmö stad Trygghets- och säkerhetsarbetet i Malmö stad utgår från tre olika inriktningar: prevention, säkerhet och krisberedskap. Dessa områden är dock nära sammanlänkade. Prevention Preventionsarbetet handlar om att arbeta mot normbrott i ett brett perspektiv men också om att förebygga skador och olyckor. Säkerhet Säkerhet handlar om att Malmö stads verksamhet och egendom ska skyddas på bästa sätt, samt att kommunen ska vara en trygg arbetsplats. Krisberedskap Krisberedskap handlar om att kunna upprätthålla och kontinuerligt driva ordinarie verksamhet i Malmö stad även då oönskade händelser inträffar. 2. Inledning Kommunen har ett brett ansvar inom området Trygghet och säkerhet och har genom lagstiftning bl a ett ansvar för skydd mot olyckor samt för åtgärder inför och vid extraordinära händelser. Kommunen har också ett ansvar för att skydda sina anställda och sina medborgare samt att skydda sin egendom och verksamhet mot fysisk och ekonomisk skada (mer information om lagar, föreskrifter och förordningar se sidan 12). Trygghets- och säkerhetspolicyn för Malmö stad är ett kommuncentralt styrdokument som anger Malmö stads inriktning för trygghets- och säkerhetsarbetet och ska användas som ett stöd i arbetet på alla nivåer i organisationen. Malmö stads styr- och ledningssystem och dess mål- och uppföljningsstruktur utgör den bredare kontexten som trygghets- och säkerhetsarbetet bedrivs inom. För att uppnå målen för trygghet och säkerhet ska arbetet som bedrivs bygga på en teoretisk grund eller metodik som säkerställer kvaliteten och högsta möjliga måluppfyllelse. Fokus i arbetet ligger på ett främjande och förebyggande förhållningssätt att främja en ökad tillit och respekt samt att förebygga risker och minska sannolikheten för att något oönskat inträffar. I trygghets- och säkerhetsarbetet ingår också riktade insatser och när något oönskat inträffar ska Malmö stad ha förmågan att hantera detta på ett systematiskt sätt. Trygghets- och säkerhetspolicyn ersätter Säkerhetspolicyn för Malmö stad (KS- KOM ), IT-säkerhetspolicy för Malmö stad (KS-KOM ), Policy avseende användning av datorer och internet inom Malmö stad (KS-KOM ) samt Strategiskt trygghetsarbete (KS-KOM ). Policyn är ett kommuncentralt styrdokument för trygghets- och säkerhetsarbetet i Malmö stad. Under policyn finns ett antal avgränsade områden inom trygghets- och säkerhetsarbetet. Dessa områden konkretiseras i riktlinjer och anvisningar som antas av Kommunstyrelsen. Målgrupperna för arbetet utifrån policyn är de som bor, vistas och verkar i Malmö. 4 Stadskontoret Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

5 3. Mål, motiv och genomförande Trygghet och säkerhet utgör ett område som är viktigt för såväl Malmöbor, som för besökare och för dem som arbetar i Malmö. Det är därför av betydelse att Malmö stad arbetar systematiskt med frågorna och utifrån definierade mål. 3.1 Mål i Malmö stad Förslag till mål för Malmö stads trygghets- och säkerhetsarbete: Malmö ska vara en trygg (och säker) stad att bo, vistas och verka i Malmö stads verksamheter ska bedriva ett arbete som förebygger ohälsa och olycksfall samt i övrigt säkerställer att verksamheten kan pågå med ett minimum av skador och driftsstörningar 3.2 Därför arbetar Malmö stad med trygghet och säkerhet Malmö stad arbetar för att nå en ur alla aspekter hållbar stad. En trygg och säker stad är en förutsättning för att nå dit. Det är dit besökare vill åka, där näringslivet vill etablera sig och dit människor vill flytta. Trygghet är ett grundläggande behov hos individen och bygger i stor utsträckning på en god social sammanhållning och tillit mellan människor. Säkerhetsarbetet berör i större utsträckning Malmö stads interna arbete och bedrivs utifrån ett behov av att säkerställa att Malmö stads verksamhet och egendom skyddas på bästa sätt och att kommunen ska vara en trygg arbetsplats. 3.3 Så upprätthåller Malmö stad en hög kvalitet i trygghets- och säkerhetsarbetet Genom ett systematiskt och strukturerat arbetssätt som tar sin utgångspunkt i stadens övergripande styr- och ledningssystem verkar Malmö stad för att trygghets- och säkerhetsfrågorna ska integreras i det dagliga arbetet och för att bidra till en hög måluppfyllelse. Genom att arbeta utifrån de principer som formulerats för trygghets- och säkerhetsarbetet verkar Malmö stad för att hålla god kvalitet i befintligt trygghets- och säkerhetsarbete men samtidigt också ge stöd till utveckling och förbättring. Principerna behandlas senare i policyn. Genom att lägga vikt vid kvalitetsarbetet säkerställer Malmö stad att arbetet systematiskt planeras, genomförs, följs upp och implementeras samt att ny kunskap tillvaratas. Genom att arbeta med insatser såväl före, som under och efter oönskade beteenden, händelser eller företeelser verkar Malmö stad utifrån såväl ett främjande och förebyggande perspektiv, som för att hantera något inträffat och för att i förlängningen generera ny kunskap till organisationen. Genom samverkan med andra aktörer offentliga, privata och ideella utvecklar Malmö stad sin kunskap inom området och skapar förutsättningar för att nå de som bor, vistas och verkar i Malmö. 5 Stadskontoret Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

6 4. Struktur för trygghets- och säkerhetsarbetet i Malmö stad Trygghets- och säkerhetsarbetet utgår från det övergripande styr- och ledningssystemet i Malmö stad vilket ger goda förutsättningar för en tydlig koppling mellan mål, intervention och uppföljning. Arbetet bedrivs på olika preventionsnivåer och ska genomsyras av de principer som fastställts för trygghets- och säkerhetsarbetet. Ett systematiskt kvalitetsarbete och en programteori eller metodik för arbetet bidrar till att säkerställa kvaliteten och en hög måluppfyllelse. 4.1 Styrning, organisation och ansvar Trygghets- och säkerhetsarbetet bedrivs inom ramen för det övergripande styroch ledningssystemet (STK ) i Malmö stad. Systemet ger förutsättningar för att ansvar och roller blir tydliga samt att det finns en logisk koppling mellan mål, interventioner och uppföljning. Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen genom att ange kommunfullmäktigemål för trygghets- och säkerhetsarbetet. Kommunstyrelsen bereder och föreslår kommunfullmäktigemål för trygghetsoch säkerhetsarbetet och ansvarar också för att varje år följa upp dessa mål. Kommunstyrelsen tolkar kommunfullmäktiges mål till egna budgetmål. Nämnderna bryter ner och konkretiserar kommunfullmäktigemålen till egna mål och indikatorer för trygghets- och säkerhetsarbetet. Nämndsmålen utgör uppdrag till förvaltningen och är mätbara och tidsatta. Nämnden har uppföljningsansvar och utfallet rapporteras i den ekonomiska redovisningen. Verksamheterna bryter ner nämndsmålen och konkretiserar dem i åtaganden för trygghets- och säkerhetsarbetet. Verksamheterna ansvarar också för uppföljning av åtagandena och rapporterar genom verksamhetsberättelsen till nämnden. 6 Stadskontoret Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

7 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktigemål Kommunstyrelsen Följa upp kommunfullmäktigemål Bereda och föreslå kommunfullmäktigemål Nämnder Nämndsmål Följa upp nämndsmål Verksamhet Åtaganden Följa upp åtaganden Bildtext: Mål- och uppföljningsstruktur i Malmö stads styr- och ledningssystem 7 Stadskontoret Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

8 4.1.1 Styrdokument Denna policy är ett kommuncentralt styrdokument för trygghet- och säkerhetsarbetet i Malmö stad. Samtliga nämnder har att förhålla sig till de övergripande mål och den inriktning på arbetet som policyn beskriver. Stadskontoret ansvarar för framtagande och revidering av policyn. Kommunstyrelsen har uppföljningsansvar. I nivån under denna policy finns riktlinjer och anvisningar för avgränsade delar inom området trygghet och säkerhet. Dessa ska beaktas av nämnderna i framtagandet av nämndsmålen samt utgöra ett stöd på alla nivåer i organisationen. Stadskontoret ansvarar i huvudsak för framtagande och revidering av riktlinjer och anvisningar. Kommunstyrelsen har uppföljningsansvar. I nästa nivå finns åtaganden inom ramen för vart och ett av de avgränsade delarna. Åtaganden avser planerade interventioner för vilka ansvar och roller definieras. För åtagandena konkretiseras även tidsplan och struktur för uppföljning. Åtaganden utarbetas av respektive verksamhet som också ansvarar för uppföljningen av dessa. 8 Stadskontoret Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

9 4.2 Kvalitetsarbete Malmö stads trygghets- och säkerhetsarbete bedrivs utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete inom vilket planering, genomförande, uppföljning och implementering är grundläggande delar. Planera Arbetet planeras utifrån politiska beslut och prioriteringar i Malmö stad och/eller mot bakgrund av trender och förändringar i omvärlden. Interventionerna är direkt kopplade till de övergripande målen för trygghetsoch säkerhetsarbetet i Malmö stad. Genomföra Det planerade arbetet genomförs. Följa upp Uppföljning sker av det pågående arbetet. Adekvat data samlas in med validerade metoder och resultatet utvärderas i förhållande till uppsatta mål. En bedömning görs om huruvida förändringen bidrog till en förbättring. Implementera och lära Förändringen implementeras och bidrar till ett lärande i organisationen. Planera Planera Utveckla mål och indikatorer Genomföra Genomför lösningen Implementera och lära Förbättringen implementeras och bidrar till ett lärande i organisationen Följa upp Samla in adekvat data Utvärdera data i förhållande till uppsatta mål Eventuella förbättringar identifieras Bildtext: Trygghets- och säkerhetsarbetet i Malmö stad bedrivs utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete för att planera, genomföra, följa upp och implementera/lära. 9 Stadskontoret Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

10 4.3 Malmö stads värdegrund och principer för trygghets- och säkerhetsarbetet Malmö stads värdegrund är gemensam för alla som arbetar i Malmö stad. Den beskriver det förhållningssätt som ska genomsyra alla medarbetares arbete när de möter Malmöbor, medarbetare och övriga i omvärlden. Värdegrunden säger att: - Jag möter varje människa med förståelse och respekt - Jag har stort engagemang och mod att påverka - Jag använder min kreativitet för att skapa förbättringar Värdegrunden ska vara en utgångspunkt för strategier, policies och mål i verksamheten och ligger till grund för de principer som ska genomsyra trygghets- och säkerhetsarbetet i Malmö stad. Tillämpningen av principerna bidrar till att hålla god kvalitet i befintligt trygghets- och säkerhetsarbete men ger samtidigt stöd till utveckling och förbättring. Etik I arbetet ska etiska ställningstaganden göras för att säkerställa att vi: o visar respekt och undviker stigmatisering av grupper eller platser o utgår från behov och prioriterar i enlighet med detta utifrån såväl ett jämställdhets- som jämlikhetsperspektiv Hållbarhet Arbetet som bedrivs ska bidra till ett hållbart Malmö. För att arbetet ska anses vara hållbart ska den sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekten av hållbarhet beaktas och konsekvenserna för dessa bedömas. Med hållbarhet avses också att bedöma hur långsiktighet kan säkerställas genom att förankra arbetet inom befintliga system samt hur tillgången till nödvändiga resurser säkerställs. Samverkan Komplexiteten i dagens samhälle har fört med sig ökade beroendeförhållanden mellan aktörer från samhällets olika delar. Beroendeförhållandena inom trygghets- och säkerhetsområdet går över olika administrativa gränser och ska därför också inkludera relationer mellan flera olika aktörer. Det är i samverkan som kreativitet skapas och ny kunskap genereras. Principer Etik Hållbarhet Samverkan Bildtext: Principer som ska genomsyra trygghets- och säkerhetsarbetet i Malmö stad. 10 Stadskontoret Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

11 4.4 Preventionsnivåer Trygghets- och säkerhetsarbetet i Malmö stad bedrivs utifrån flera olika preventionsnivåer från universell till selektiv och indikerad prevention. Tyngdpunkten ligger på det universella arbetet att främja en ökad tillit och respekt samt att förebygga risker och minska sannolikheten för att något oönskat inträffar. Att arbeta med insatser såväl före som under och efter oönskade företeelser eller händelser bidrar till en helhetssyn och förståelse för samband mellan orsak och verkan. Indikerad prevention interventioner för individer/händelser eller företeelser som uppvisar/är problem. Selektiv prevention interventioner för definierade grupper eller områden där det föreligger ökad risk för ett oönskat beteende, en oönskad händelse eller en oönskad företeelse. Universell prevention interventioner för en hel population eller område för att förebygga ett oönskat beteende, en oönskad händelse eller en oönskad företeelse. Indikerad prevention Selektiv prevention Universell prevention Bildtext: Trygghets- och säkerhetsarbetet bedrivs på olika nivåer från universell, till selektiv och indikerad prevention. 11 Stadskontoret Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

12 5. Utvärdering och revidering Utvärdering av trygghets- och säkerhetsarbetet sker inom ramen för den övergripande styr- och ledningsstrukturen i Malmö stad. Kommunfullmäktigemålen för trygghet och säkerhet redovisas årligen i samband med Malmö stads årsredovisning. Måluppfyllelsen beskriver effekten av trygghets- och säkerhetsarbetet. Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av en årsredovisning och stadskontoret ansvarar för det konkreta genomförandet. En utvärdering av nämndsmålen görs årligen av respektive nämnd för att bedöma om målen uppnåtts och för att bedöma om genomförda interventioner för att nå målen är effektiva. Väl genomförda insatser utifrån teori och metodik kan antas utgöra en indikator för hög måluppfyllelse av kommunfullmäktigemålen. Utfallet rapporteras i den ekonomiska redovisningen. Åtagandena utvärderas årligen av respektive verksamhet och rapportering sker genom verksamhetsberättelsen till nämnden. Revidering av policyn sker vart fjärde år eller oftare vid förekommen anledning. Kommunstyrelsen är ansvarig för revideringen och rapporterar till Kommunfullmäktige. Stadskontoret ansvarar för det konkreta genomförandet. 6. Lagar, förordningar och föreskrifter Malmö stads arbete med trygghets- och säkerhetsfrågor regleras i ett antal lagrum. Nedan presenteras några av de lagrum och riktlinjer som är särskilt relevanta för Malmö stads arbete med trygghet och säkerhet. Alkohollag (2010:1622) Arbetsmiljölagen (1977:1160) Föreskrifter om våld och hot (1993:02) Förordningen om krisberedskap och höjd beredskap (2006:942) Hälso- och sjukvårdslagen (HLS) Kommunallagen (SFS 1991:900) Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:554) Lagen om skydd mot olyckor LSO (SFS 2003:778) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Miljöbalken (1998:808) Narkotikastrafflag (1968:64) Plan- och bygglagen (2010:900) Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Säkerhetsskyddslagen (SFS 1996:627) Har du några frågor om trygghets- och säkerhetsarbetet i Malmö stad? Kontakta stadskontoret Stadskontoret Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

13 Bilaga 1 - Ordlista Främjande arbete I det främjande arbetet ligger fokus på att genom skyddsfaktorer främja och stärka snarare än att förebygga och förhindra. Indikerad prevention interventioner för individer/händelser eller företeelser som uppvisar/är problem. Krisberedskap Krisberedskap handlar om att kunna upprätthålla och kontinuerligt driva ordinarie verksamhet även då oönskade händelser inträffar. Krisberedskapen bygger på tre grundprinciper: Ansvarsprincipen - Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation Likhetsprincipen - Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden Närhetsprincipen - En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Prevention Prevention innebär att genom åtgärder försöka förebygga att ett visst beteende, företeelse eller händelse uppstår genom att undanröja risker och orsaker. Arbetet riktas till individer, grupper eller till företeelser och händelser. Riskfaktor En riskfaktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Selektiv prevention interventioner för definierade grupper eller områden där det föreligger ökad risk för ett oönskat beteende, en oönskad händelse eller en oönskad företeelse. Skyddsfaktor En skyddsfaktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. En skyddsfaktor agerar som en buffert mot en risk eller som en mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk. Sårbarhet - Betecknar hur mycket och hur allvarligt samhället eller delar av samhället påverkas av en händelse. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte lyckas förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. Säkerhet - Säkerhet är till skillnad från trygghet kopplat till konkreta hot och konkreta åtgärder. Trygghet - Inom ramen för denna policy är det trygghet kopplat till sociala företeelser så som brott, hot om brott och tillit som avses. Trygghet är en subjektiv känsla som baseras på den enskilde individens egen bild och förmåga. 13 Stadskontoret Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad

14 Universell prevention interventioner för en hel population eller område för att förebygga ett oönskat beteende, en oönskad händelse eller en oönskad företeelse. 14 Stadskontoret Trygghets- och säkerhetspolicy för Malmö stad