Granskning av Malmö stads anpassning till klimatförändringar

Transkript

1 Granskning av Malmö stads anpassning till klimatförändringar Beslutad av revisorskollegiet Postadress: Stadshuset, Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): Hemsida: malmostadsrevision@malmo.se

2 1 SAMMANFATTNING SLUTSATSER PROJEKTBESKRIVNING M M Bakgrund till revisionens granskningsprojekt Syfte. Avgränsningar. Metod. Tidplan Frågor Resurser KLIMATFÖRÄNDRINGAR Klimatförändringar Konsekvenser av klimatförändringar och extrema väderhändelser MALMÖ STAD Malmö stads riktlinjer Malmö stads ansvarsfördelning med hänsyn till klimatförändringar Nämndernas åtgärder KÄLLOR...9 Senast utskrivet :01:00 Sidan 2 av 9

3 1 Sammanfattning Genom SOU 2007:60 Klimat- och sårbarhetsutredningen har det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar kartlagts. Temperaturen i Sverige bedöms öka mer än det globala genomsnittet. Nederbörden i Sverige kommer att öka, men somrarna blir varmare och torrare. Havsnivån i Sveriges angränsande hav bedöms stiga 0,4-0,8 meter de närmaste 100 åren 1. Tendensen från modellscenarier är att såväl medelvind som högsta byvind ökar i Sverige. Klimatförändringarna kan medföra såväl negativa som positiva konsekvenser för t.ex. bebyggelse och människors hälsa. Enligt Malmö stads Översiktsplan 2000, avsnittet miljö- och riskfaktorer, bör bebyggelse inte förläggas till nivåer under +2,5 meter över havets medelvattennivå. Inför aktualiseringen av Översiktsplan 2000 övervägs om denna gräns behöver höjas till 3 meter. Malmö stad har enligt lagkrav en krisledningsnämnd och en central krisledningsplan. Ansvaret för beslut med hänsyn till anpassning till klimatförändringar ligger på respektive nämnd inom dess ansvarsområde. Det finns enligt uppgift inte något samordnat ansvar för frågor som rör anpassning till klimatförändringar. Ett av Malmö stads kommande Miljöprograms strategiområden är Ansvarsfullt klimatarbete, i vilket ingår anpassning till förändrat klimat. En miljöstrategisk beredning under Malmö kommunstyrelse ska hantera den nämndsövergripande politiska samordningen av miljöprogrammet. Det finns en informell förvaltningsövergripande grupp bestående av Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen och VA SYD som behandlar bl.a. allmänna konsekvenser för Malmö kommun av klimatförändringar, men den har ingen formell beslutsrätt. Bland de granskade nämnderna har Stadsbyggnadsnämnden vid ett flertal tillfällen behandlat ärenden som specifikt avser anpassning till klimatförändringar. De övriga granskade nämnderna har enligt uppgift inte behandlat ärenden som specifikt avser anpassning till klimatförändringar. Förvaltningarna har dock genomfört en rad åtgärder som har betydelse för Malmö stads anpassning till förändrat klimat. 2 Slutsatser bör samordnas, ev. genom den miljöstrategiska beredningen under Malmö kommunstyrelse, så att inte vissa nämnder släpar efter. konstaterar att åtgärder vidtas med hänsyn till anpassning till förändrat klimat. Det är viktigt att alla nämnder, inklusive stadsdelsfullmäktige, fattar beslut i frågor som rör anpassning till förändrat klimat i den mån de är relevanta för nämndens verksamhet. 1 Avsmältning av isarna på Grönland och Antarktis är inte inräknad. Senast utskrivet :01:00 Sidan 3 av 9

4 3 Projektbeskrivning m m 3.1 Bakgrund till revisionens granskningsprojekt Pågående klimatförändringar ger ändrade förutsättningar för kommunens verksamhet. Regionala och lokala konsekvenser av klimatförändringar har uppmärksammats på senare tid, bl.a. genom Klimat- och sårbarhetsutredningen, som påpekar vikten av att kommunerna arbetar med förebyggande åtgärder för att förhindra skador för människor, miljö och egendom till följd av ett förändrat klimat. 3.2 Syfte. Avgränsningar. Metod. Tidplan Granskningen syftar till att beskriva tänkbara konsekvenser av klimatförändringar för kommunen, samt att undersöka hur nämnderna beaktar klimatfaktorn i planeringen av mark, vatten, bebyggelse och verksamhet. Granskningen avgränsas till Stadsbyggnadsnämnden, Miljönämnden, Tekniska nämnden (Gatukontoret och Fastighetskontoret) och Kommunstyrelsen. Granskningen avser anpassning till konsekvenser av nuvarande och kommande klimatförändringar, inte Malmös åtgärder för att minska klimatförändringarna i sig. Metoden utgörs av halvstandardiserade 2, ostrukturerade 3 intervjuer och dokumentstudier. Tidplan: granskningen genomförs perioden maj 2008 augusti Rapportförslag behandlas i styrgrupp i augusti Ärende i Revisorskollegiet 2 oktober Frågor Vilka konsekvenser kan klimatförändringar medföra? Vilka riktlinjer med hänsyn till klimatförändringar finns i Malmö stad? Hur är ansvaret uppdelat mellan kommunens nämnder för frågor som rör anpassning till klimatförändringar? Vad har de granskade nämnderna vidtagit för åtgärder för att förebygga resp. avhjälpa skador till följd av klimatförändringar? 3.4 Resurser Styrgruppen ur Revisorskollegiet: Per Olof Olofsson, Robabeh Taeri, Anneli Bojesson, Tomas Nordin Projektledare från revisionskontoret: Richard Magnusson Kvalitetsgranskare: stadsrevisor Lennart Håkansson 2 Frågornas ordalydelse och ordningsföljd är huvudsakligen bestämda i förväg. 3 Frågorna är öppna, d v s det finns inga förutbestämda svarsalternativ. Senast utskrivet :01:00 Sidan 4 av 9

5 4 Klimatförändringar 4.1 Klimatförändringar Genom SOU 2007:60 Klimat- och sårbarhetsutredningen har det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar kartlagts. Enligt FN:s klimatpanel IPCC 4 uppgår den globala uppvärmningen till drygt 0,7 grader C de senaste 100 åren, huvudsakligen till följd av mänskliga aktiviteter. Jämfört med 1990 bedöms den globala medeltemperaturen öka med ytterligare 1,8-4,0 grader C till slutet av detta sekel. Temperaturen i Sverige och övriga Skandinavien bedöms öka mer än det globala genomsnittet, ca 3-5 grader C till 2080-talet jämfört med åren Nederbörden kommer att öka under höst, vinter och vår i större delen av landet. Somrarna blir varmare och torrare, särskilt i södra Sverige. Havsnivån bedöms stiga 0,2-0,6 meter globalt de närmaste 100 åren 5, med ytterligare 0,2 meter för Sveriges angränsande hav. Tendensen från modellscenarier är att såväl medelvind som högsta byvind ökar i Sverige. 4.2 Konsekvenser av klimatförändringar och extrema väderhändelser Klimatförändringarna kan medföra såväl negativa som positiva konsekvenser. Bland dessa märks bl.a.: Kommunikationer - ökad nederbörd innebär för t.ex. vägnätet översvämningar, bortspolning av vägar samt ökade risker för ras, skred och erosion. Skador förskjuts från tjälerelaterade till värme- och vattenbelastningsrelaterade. Underhållskostnader för betongbroar minskar. Tekniska försörjningssystem en ökad temperatur innebär t.ex. att värmebehovet kommer att minska kraftigt, med stora kostnadsbesparingar i form av minskad energianvändning, medan kylbehovet kommer att öka. Bebyggelse och byggnader bl.a. översvämning av kustnära bebyggelse i framförallt landets västra och sydvästra delar; ökad benägenhet för ras, skred och erosion i särskilt de sydvästra/västra delarna och delar av östkusten; kusterosion längs framförallt de sydligaste kusterna; överbelastade dagvattensystem med risk för källaröversvämningar och bräddning av avloppsvatten. Areella näringar och turism skogsbruket kommer exempelvis att få högre tillväxt på samma gång som skador från insekter, svampar och stormar kan öka; turistnäringen kan få ökade möjligheter med varmare somrar och högre badtemperaturer. Naturmiljö och naturmål t.ex. förlust av biologisk mångfald, försämrad sötvattenkvalitet och dramatiska förändringar för Östersjöns vatten och marina arter. Människors hälsa bl.a. kan extremtemperaturer leda till ökad dödlighet för sårbara grupper vilket ställer krav på möjligheter till kylning av sjukhus, sjukhem och andra lokaler där äldre vistas samt på utformningen av bebyggelsen i stadsplaneringen. 4 Intergovernmental panel on climate change 5 Avsmältning av isarna på Grönland och Antarktis är inte inräknad. Senast utskrivet :01:00 Sidan 5 av 9

6 5 Malmö stad 5.1 Malmö stads riktlinjer Enligt Malmö stads Översiktsplan 2000, avsnittet miljö- och riskfaktorer, bör bebyggelse inte förläggas till nivåer under +2,5 meter över havets medelvattennivå mot bakgrund av risken för långsiktig höjning av havsytan och ökning av frekvensen av temporärt högt vattenstånd. Detta var en höjning sedan föregående översiktsplan med 0,5 meter. Inför aktualiseringen av Översiktsplan 2000 övervägs om denna gräns behöver höjas till 3 meter. Lägsta nivå för bebyggelse nämns bland riskfaktorer i planprogram, t.ex. Planprogram för Norra Hamnen. Det finns också en central krisledningsplan samt en krisledningsnämnd som är kommunens ledande politiska organ om kommunen drabbas av en extraordinär händelse. Under hösten 2008 ska risk- och sårbarhetsanalyser göras av varje nämnd för att sedan sammanställas av Kommunstyrelsens säkerhets- och beredskapsavdelning i en central analys. Väderrelaterade fenomen ingår som en dimension i risk- och sårbarhetsanalysen. s kommentar: Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, varför Stadsbyggnadsnämnden eller Malmö kommunfullmäktige i t.ex. detaljplanering kan föreslå bebyggelse som ligger under gränsnivån. Länsstyrelsen har uppmanat alla kommuner att se över de planer där mark ligger lägre än fem meter över havsytan. 5.2 Malmö stads ansvarsfördelning med hänsyn till klimatförändringar Ansvaret för beslut med hänsyn till anpassning till klimatförändringar ligger på respektive nämnd inom dess ansvarsområde. Det finns enligt uppgift inte något samordnat ansvar för frågor som rör anpassning till klimatförändringar. Några av de intervjuade anser att ansvarsförhållandena bör klarläggas. Malmö kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt Miljönämnden att utarbeta förslag till nytt miljöprogram. Ett av programmets strategiområden är Ansvarsfullt klimatarbete som drivs av en arbetsgrupp. En del av arbetsgruppens uppdrag rör anpassning till förändrat klimat. Enligt uppgift vid intervjuerna har arbetet hittills varit fokuserat på åtgärder som begränsar klimatförändringarna. Kommunfullmäktige beslutade också att den 1 juli 2008 inrätta en miljöstrategisk beredning under Malmö kommunstyrelse. Beredningen åläggs den nämndsövergripande politiska samordningen av miljöprogrammet. Det finns i Malmö stad sedan hösten 2007 ett s.k. klimatråd som är en informell förvaltningsövergripande grupp bestående av Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen och VA SYD. Serviceförvaltningen är inte med än, inte heller stadsdelarna. Säkerhets- och beredskapsavdelningen är tillfrågad om att ingå. Klimatrådet behandlar bl.a. allmänna konsekvenser för Malmö kommun av klimatförändringar, men har ingen formell beslutsrätt. Senast utskrivet :01:00 Sidan 6 av 9

7 s kommentar: bör samordnas, ev. genom den miljöstrategiska beredningen under Malmö kommunstyrelse, så att inte vissa nämnder släpar efter. 5.3 Nämndernas åtgärder Nedan redogörs för de granskade nämndernas 6 insatser för att få klarhet i konsekvenser för Malmö av nuvarande och kommande klimatförändringar samt åtgärder för att mildra/eliminera konsekvenserna. Malmös åtgärder för att begränsa klimatförändringarna i sig ligger utanför granskningen. Klimatförändringar med hänsyn till fysisk planering har perioden jan 2007 maj 2008 behandlats av Stadsbyggnadsnämnden vid sex tillfällen enligt sammanträdesprotokoll (inga ärenden m.h.t. klimatförändringar under 2006): Mars 2007: uppdrag till Stadsbyggnadskontoret att göra en studie om klimatförändringar i form av en Dialog-pm som analyserar konsekvenser för bebyggelseplanering till följd av havsnivåhöjning genom klimatförändringar. Maj 2007: ledamot föreslog i ärende om slutligt förslag till detaljplan för Hamnen 22:3 m.fl. att länsstyrelsens synpunkter rörande klimatförändringar i ett 100- årsperspektiv bör belysas ytterligare i samrådsredogörelsen, vilket nämnden godtog. Oktober 2007: Planchefen och stadsingenjören informerade nämnden om klimatfrågor i planeringen. November 2007: Stadsbyggnadsnämnden yttrade sig på remiss från länsstyrelsen över rapporten Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering. December 2007: Stadsbyggnadsnämnden yttrade sig på remiss från Malmö kommunstyrelse över Klimat- och sårbarhetskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med handlingskraft. April 2008: Stadsbyggnadsnämnden yttrade sig på remiss från Malmö kommunstyrelse över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk klimatpolitik. Arbetet med en dialog-pm pågår och beräknas vara färdigt i början av hösten Bland de övriga granskade nämnderna/styrelsen finns enligt uppgift inga särskilda beslut som rör anpassning till klimatförändringar, med undantag av remisser från Malmö kommunstyrelse till Stadsbyggnadsnämnden och Tekniska nämnden (se ovan) och av Miljönämndens beslut om nytt miljöprogram, där det ingår ett deluppdrag som rör anpassning till förändrat klimat, samt yttrande över Klimat- och sårbarhetskommitténs slutbetänkande resp. Klimatberedningens slutbetänkande. Nedan följer exempel på hur de granskade förvaltningarna arbetar med åtgärder som har betydelse för anpassning till förändrat klimat: Miljöförvaltningen samarbetar med den nationella utredningen Climatools med fokus på effekterna av klimatförändringar på lokal nivå. 6 Stadsbyggnadsnämnden, Miljönämnden, Tekniska nämnden, Kommunstyrelsen. Senast utskrivet :01:00 Sidan 7 av 9

8 Miljöförvaltningen informerar om anpassning till klimatförändringar. Ett seminarium hölls i november 2007 och ytterligare ett hålls inom projektet Climatools i augusti Miljöförvaltningen och de tekniska förvaltningarna sökte 2007 pengar inom EU LIFE+ för klimatanpassningsåtgärder i Risebergabäcken som har problem med översvämningar, samt för gröna fasader som åtgärd för minskade överhettningsproblem i byggnader. Även tidigare har en rad projekt med klimatanpassningsdimensioner genomförts för gröna tak, dagvattenhantering m.m. Miljöförvaltningens planeringsavdelning gjorde en klimatanalys för ett antal år sedan. En av slutsatserna var att Sysavs deponi eventuellt påverkas mycket negativt vid befarade havsvattenhöjningar. Miljöförvaltningens planeringsavdelning har inlett samarbete med Yrkes- och miljömedicin (numera Arbets- och miljömedicin vid universitetssjukhuset i Lund) där hälsopåverkan av miljöfaktorer, bland annat ändrat klimat, studeras. Avdelningen deltar också i arbetet med ny energiplan, representerar förvaltningen i kommunens samarbetsgrupp med E.ON och arbetar med kontrollprogram för grundvatten tillsammans med SGI (Statens geotekniska institut); i samtliga fall berörs frågan om anpassning till klimatförändringar. Som remissinstans till Stadsbyggnadsnämnden i plan- och byggärenden yttrar Miljönämnden m.fl. sig bl.a. med avseende på om genomförande av detaljplan kan medföra förändrade infiltrationsförhållanden och risk för framtida översvämningar. Fastighetskontoret färdigställer mark för försäljning med hänsyn till ev. havsnivåhöjning för bebyggelse enligt översiktsplanens riktlinjer. Miljöförvaltningen tar i tillsynen, där det är relevant, hänsyn till en befarad grundvattenhöjning för att förhindra transport/spridning och urlakning av föroreningar vid grundvattenhöjning (krav på marksanering till större djup än tidigare). Säkerhets- och beredskapsavdelningen arbetar med ett projekt som syftar till att möjliggöra styrning av kvarvarande el vid elavbrott till extra elkänsliga verksamheter, t.ex. äldreboenden. s kommentar: konstaterar att åtgärder vidtas med hänsyn till anpassning till förändrat klimat. Det är viktigt att alla nämnder, inklusive stadsdelsfullmäktige, fattar beslut i frågor som rör anpassning till förändrat klimat i den mån de är relevanta för nämndens verksamhet. Senast utskrivet :01:00 Sidan 8 av 9

9 6 Källor Personer Namn Andersson, Tord Gormsen, Dagmar Herrström, Linda Hjärne Dalhammar, Andrea Johansson, Bertil Nilsson, Håkan Ohlsson, Kristina Röder, Christian Organisation/enhet/titel Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, strategienheten, ekolog Miljöförvaltningen, miljöstrategiska avdelningen, energi- o klimatenheten, enhetschef, Gatukontoret, trafikmiljöenheten, projektsamordnare Miljöförvaltningen, jurist Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, strategienheten, Stadskontoret, säkerhets- och beredskapsavd., avd.chef Stadskontoret, utvecklingsstrateg Fastighetskontoret, samhällsplanerare Senast utskrivet :01:00 Sidan 9 av 9