Sverige inför inför klimatförändringarna

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sverige inför inför klimatförändringarna"

Jörgen Göran Martinsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande

2 Vilka åtgärder behövs för att minska effekterna av ett förändrat klimat? Bengt Holgersson Klimat och sårbarhetsutredningen

3 Huvudbudskap: Klimatanpassningen måste börja nu Det finns osäkerheter i klimatscenarierna Huvuddragen är tillräckligt säkra för att fungera som underlag för åtgärder Konsekvenserna är både positiva och negativa

4 Klimateffekter i Sverige

5 Medeltemperaturen ökar med ca 3-5 grader på årsbasis enligt de olika scenarierna, störst ökning vintertid (RCA3-EA2) vinter vår sommar höst

6 Ökning av nederbörden vintertid med % till slutet av seklet (januari, RCA3-EA2) 2020-talet 2050-talet 2080-talet

7 Minskning av nederbörd sommartid med upp till 30% men viss osäkerhet (juli, RCA3- EA2) 2020-talet 2050-talet 2080-talet

8 Ökning av intensiv nederbörd med upp till 20% till 2020 och upp till ca 50% i slutet av seklet (RCA3-EA2) talet 2050-talet 2080-talet

9 Konsekvenser för hälsa, sjöar och hav

10 Värmeböljor 2003 dog i Europa av värmen En höjning av temperaturen ger ökad dödlighet, särskilt perioder med extrem värme En höjning av medeltemperaturen med 4 grader ökar dödligheten med 5% Behov av beredskap på sjukhus och vårdinrättningar

11 Smittspridning Smittspridningen ökar med högre temperatur och ökad nederbörd, spridning via Förorening av vattentäkter och betesmark vektorer som fästingar, nya myggarter badvatten, badsårsfeber

12 Sjöar, vattendrag och dricksvatten Temperaturhöjningen och ökad nederbörd ger ökad utlakning av humus, kväve och fosfor Vattenkvaliteten försämras, mer brunfärgade vatten, ökad algblomning Mycket svårt nå miljömålen Kallvattenarter ersätts av varmvattenarter, risk för invasion av nya arter Dricksvattenkvaliteten försämras om inte ny teknik införs i vattenverken mot humus, virus och parasiter

13 Östersjön Temperaturen i ytvattnet ökar med 2-4 grader och isutbredningen minskar kraftigt Det ena scenariet ger dramatisk minskning av salthalten vilket gör att nästan alla marina arter försvinner bl.a. torsken Stora förändringar, men ingen entydig bild för näringsämnen Behovet av att minska utsläppen ökar ytterligare

14 Risken ökar kraftigt längs vattendrag i landets västra/sydvästra delar, i fjälltrakterna. 100-årsflöde blir 20-års flöde. Osäkert med reglerade vattendrag Översvämning dagens 100-årsflöde vid ett tillfälle 6 km 2 byggnadsyta, 18 Mdkr lägre/högre flöden och ändringar i klimatet ingår ej. Höjd havsnivå drabbar främst landets södra kuster, men även risker längre norrut Översvämning vid 88cm global havnivåhöjning Kraftig belastning dagvattensystem av skyfall, ökad nederbörd höst/vinter/vår, höjda havsnivåer med dämning i systemen - källaröversvämningar

15 Ökade havsnivåer och vindar ökar problemen med kusterosion Framförallt landets sydligaste kuster är utsatta 1800 km av kusten har förutsättningar stranderosion km är bebyggd 1135 km 2 erosionsbenägen yta - 60 % i Skåne, drygt fastigheter Totalt värde: 220 miljarder kronor Hög/Lågscenario: 40/10 % drabbade fastigheter

16 Ökad benägenhet för ras, skred, erosion, ravinutveckling till följd av ökad och intensivare nederbörd, ökade flöden, ändrade grundvattennivåer Erosio n Ras, skred Ravinutveckling Moränskred, slamströmmar fastigheter nära vatten med ökad benägenhet för ras och skred Totalt värde: 315 miljarder kronor Skredfrekvens Götaälvdalen: 4 % under 100 år Motsvarande bedömning för hela landet: 12 miljarder kronor

17 Ökad temperatur är främst positivt - Skador kopplat till värme och vatten i stället för tjälskador - minskad risk för rälsbrott - minskat underhåll för vissa broar Ökad stormfällning ger konsekvenser för kraftmatningen Västra Götaland, Västra Vänerområdet bedöms mest utsatt Väg- och järnvägsnäten påverkas kraftigt Hur påverkas vägnätet av ett förändrat klimat? Ökad och intensivare nederbörd - översvämningar - bortspolning av vägar och bankar pga erosion - genomspolning av bankonstruktioner Ökade risker för ras och skred Ökade flöden - ökar risken för erosion vid brostöd, bankar - ökar skador på broar

18 Ännu osäkert hur dammarna påverkas Kombinationen ökad nederbörd, ändrat nederbördsmönster, minskade snömagasin innebär osäkerheter i dimensionerande flöden. Komplex, förändrad problembild för dammsäkerheten och översvämningar. 100-årsflödet ökar kraftigt i Västra Götaland, västra Svealand och fjälltrakterna - ökade risker för dammar av riskklass II. Nuvarande anpassning - dagens klimat. Bristande resurser för operativ tillsynsverksamhet. Ingen central tillsynsmyndighet - tillsynsvägledning.

19 Vattenkraften En vinnare Ökad nederbörd - successivt ökad kraftpotential % i slutet på seklet * Investeringar krävs i kraftverken * Ökad överföringskapacitet i stamnätet, även viktigt för regleringen av kraft * Sambandet ökade flöden, drift av kraftverk, dammsäkerhet, översvämningar kräver analys * Något ökade förutsättningar för vindkraft Värmebehovet minskar 30 % till 2080-talet 23 TWh. Kylbehovet ökar 8-9 TWh.

20 Förslag

21 Ändringar i myndigheters instruktioner SMHI får ett utökat ansvar för att ta fram underlag och informera om klimatförändringar Naturvårdsverket får ansvar för nationell och internationell uppföljning och rapportering 28 myndigheter får ansvar för klimatanpassning inom sina verksamhetsområden Räddningsverket, SMHI, Naturvårdsverket, SGI, SGU och Boverket ska bistå länsstyrelserna SGI ska bistå kommuner och länsstyrelser över hela landet vad gäller ras, skred och erosion Energimarknadsinspektionen respektive PTS får förtydligat ansvar för att näten är robusta Livsmedelsverket får samordningsansvar för dricksvattenfrågorna

22 Uppdrag till myndigheter Sammanlagt 27 uppdrag till olika myndigheter. Följande kräver finansiering: ny höjddatabas Lantmäteriet utökad översvämningskartering Räddningsv. informationskampanj, skogsägare Skogsstyr. utökade skredkarteringar SGI analyser av ras- o skredkänsliga områden SGI kartering av stranderosion Räddningsv.

23 Ändringar i lagstiftning Plan- och bygglagen och stödjande lagstiftning PBL kompletteras med förtydligande för ras och skred krav ska kunna ställas i detaljplaner på säkerhetshöjande åtgärder kommunens skadeståndsansvar ökas från 10 till 20 år likställighetsprincipen förtydligas kommunen ges rätt att utföra åtgärder på annans mark

24 Utredningar om ändringar i lagstiftning Vattenlagstiftningen bör ses över bl.a. mot bakgrund av omprövningar av gamla vattendomar Dammsäkerhetsområdet och den statliga tillsynen bör ses över i enlighet med Riksrevisionens förslag

25 Statligt stöd Nytt klimatanpassningsanslag för statliga insatser i större investeringar, fr.a. för att förebygga översvämningar, ras, skred och erosion. Storleksordning miljoner kr/år. Räddningsverket bereder, tas upp årligen i budgetprocessen. En särskild förhandlingsman för att fördela kostnaderna mellan staten och andra intressenter för åtgärder i Vänern och Mälaren Nuvarande stöd till kommunerna behålls på nivån 40 miljoner kr/år, bidragsdelen sänks från 80 till 60%. Stranderosion inkluderas. Anpassning av transportinfrastrukturen bör ingå i de transportpolitiska målen. Medel bör avsättas.

Relevanta dokument

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari