Robusta dagvattensystem behövs för att klara klimat utmaningen Hållbar Dagvattenhantering 2-3 juni 2015, STOCKHOLM

Transkript

1 Robusta dagvattensystem behövs för att klara klimat utmaningen Hållbar Dagvattenhantering 2-3 juni 2015, STOCKHOLM Hans Bäckman Svenskt Vatten Mobil : hans.backman@svensktvatten.se

2 Svenskt Vatten Branschorganisation för den kommunala VA- verksamheten Företräder de allmänna Sverige VA-verken och VA-bolagen i 22 anställda, kontor i Alvik

3

4 Dagvatten / översvämningar / klimatförändringar en enorm utmaning! Mer intensiva regn och ändrade regnmönster Stigande nivåer i sjöar, hav och vattendrag

5 När blev vi medvetna om riskerna?

6 Först ett citat från 1927:

7 Nya system skall vara robusta! Minimera översvämningsrisker och begränsa dagvattenföroreningar till recipient Rörsystemen för dagvatten under mark skall byggas så att fastigheter ej kan skadas vid dämning Extremregnen måste fördröjas och avledas ovan mark Spillvattenledningen - en risk vid avloppsstopp om pumpning från ej krävs från källare

8 Svenskt Vatten har samlat mer än 30 års erfarenheter om hållbar dagvattenhantering i P105! Utgavs 2011

9 Ökning av avrinning vid urbanisering vid olika regn om ingen utjämning görs! Viktigt att kunna kräva fördröjning av ytavrinningen OBS en P-yta 10 ggr ökad avrinning!

10 Ta vara på alla möjligheter att fördröja Säkerställ ytliga vattenvägar när allt är fullt En trög avledning minskar också belastningen av föroreningar från dagvattenutsläpp!

11 Så skapas en hållbar dagvattenhantering. Börja med att identifiera vattnets avrinning inom hela avrinningsområdet! Ex Gullbrandstorp, Halmstad, fig 5.2, P105

12 Ex Geoteknisk undersökning, Gullbrandstorp, Halmstad, fig 5.7, P105 Starta med att identifiera lågstråken! Får ej bebyggas med hänsyn till områdets avvattning

13 Exempel hämtat från P105, fig 5.10 Ett praktiskt exempel från verkligheten: Mariastaden, Helsingborg Recipient: bäck mot Sofieroravinen Krav ut från området max 80 l/s vid 100 års-regn (jr 3 m 3 /s utan fördröjning vid 10-årsregn) meter breda parkliknande grönstråk i naturliga lågstråk 40% av hårdgjorda ytor leds ut över infiltrationsytor Nedersta dammens flöden (>100 år) bräddas till naturområde i väster

14 Hållbar dagvattenhantering gör skillnad! Krav: max 100 l/s vid 20 årsregn Jämför med l/s utan fördröjning

15 Ex Södra Åsum, Sjöbo kommun, fig 6.3, P105 Tre sektioner: Gata med träd Gata utan träd Filtervall och dagvatten magasin

16 Så här kan man göra i praktiken Bilder från Berlin, Rummelsburger Ingen direkt avledning via rör är tillåten!

17

18 Begreppet Återkomsttid för översvämningar anger risknivån! Var bör lägsta kravnivå ligga i vår kommun?

19 Nederbördsvolym [mm] Regn och återkomsttider i Sverige 100 års regnet är drygt dubbelt så stort som 10 års 10 års regnet är ca dubbelt mot 1 års Baserat Exklusive på historiska regn, således klimatfaktor utan klimatfaktor 100 år 50 år år år 5 år 2 år 1 år Källa: Svenskt Vatten P104 Regnvaraktighet [minuter]

20 Flödeskapacitet vid öppna kanaler / diken blir MYCKET större jämfört slutna rör Röret fullt 40 cm över rörets hjässa Läs mer i Bilaga 3, P105

21 P110 Dimensioneringsprinciper för avloppssystem enligt kommande P110 - lägesbeskrivning, populärversion P 104 P P

22 En har ersatts med tre! Helhetssyn, klimatutmaningen, VA:s roll i helheten, Dagvatten en fråga för samhällsplaneringen P110 Funktionskrav, policy och dimensionering DEL 1 DEL 2 P104 Urban nederbörd P105 Hållbar dag-/dränvatten

23 Dagvatten ovan mark måste hanteras i samverkan och är en fråga för samhällsplaneringen Enligt förslag i remissversion till Svenskt Vattens P110 Anpassad till EN-norm SS-EN 752

24 Nu lite avrinningsteori ( Rationella metoden - något förenklat) Flödet (l/s) = Hårgjord yta (ha) * regnintensitet (l/s o ha) Ju mindre hårdgjorda yta desto lägre avrinning! Vi styr inte över regnet! Ju mer det regnar desto mer rinner av. Vid extrema regn: ytorna som bidrar till avrinning ökar vattenmättat. Ännu mera vatten rinner av! Det finns ingen flödesbroms! Därför måste även flödet regleras och trögas upp särskilt i känsliga områden! Minskade dagvattenflöden ger mindre föroreningar till recipient!

25 Flödeskrav från ett område beror på känsligheten i nedströmsliggande områden: Dikningsföretag Natura 2000-områden Befintliga bebyggda område som dagvattnet skall avledas genom kan formuleras som max flöde till viss punkt: l/s vid viss återkomsttid max avrinning från området: l/s o ha vid viss återkomsttid vilka kan räknas om till: min erforderlig utjämningsvolym: m 3 / ha I en dagvattenutredning till detaljplanen måste man visa att kraven är möjliga att genomföra i praktiken!

26 Hållbar dagvattenhantering gör skillnad! Krav: max 100 l/s vid 20 års-regn Jämför med l/s utan fördröjning Ex Södra Åsum, Sjöbo kommun, P105, fig 6.2

27 Komplicerad ansvarsfördelning för vattnets väg genom samhället Ingen har egen rådighet över dagvattenfrågan? Hur styr vi upp avrinningen?

28 Ansvarsgräns Gata- VA Ökad gatsopning minskar dagvattenförereningar till recipient. Bristande tömning av gatubrunnar sätter igen dagvattenledning och hindrar vattnet att rinna ned till ledning.

29

30 Klimat- och sårbarhetsutredningen om avloppsledningsnät Snart har det gått 10 år! Vad har hänt? Ökad kunskapen om klimathoten Lantmäteriet fick uppdrag att ta fram ny höjddatabas för Sverige

31 SOU 2014:50 Med miljömålen i fokus kom juni2014 Remisstid till 28 nov 2014 Bra verklighetsbeskrivning och många bra förslag: Se särskilt kap 14: Stärkt arbete med klimatanpassning S Några av förslagen: Förtydligande av instruktioner till myndigheter SMHI uppgift att samordna statliga myndigheters arbete med klimatanpassning Se över all lagstiftning för klimatanpassning.. i både ny och befintlig bebyggelse Hämtas från

32 Men vi har fortfarande (!) problem med lagar och regelverk för att säkra samhällena mot översvämningar Brister i lagar, ex PBL ger osäkerhet hur kravet på till översvämning skall uppnås Osäkerhet idag om vilka krav som kan ställas på fastighetsägare för att fördröja dagvattnet från egen mark, dåligt stöd för att flödeskrav i detaljplan vi väntar på besked från Boverket och initiativ att lösa eventuella problem. PBL hanterar endast nybebyggelse mycket tunt med verktyg för att hantera åtgärder i befintlig bebyggelse vilket är den största utmaningen Ingen hanterar när lagar ex PBL MB krockar. Ex osäkerhet när man skall minska dagvattenföroreningar enligt MB och det uppnås genom att utforma Hållbar trög dagvatten, PBL Finansieringen av klimat- / översvämningsåtgärder ej löst Stor flora av rapporter från olika myndigheter mest goda exempel dåligt med tydliga riktlinjer hur säkert skall det vara?

33 Ingen myndighet har ledartröjan om klimatanpassningen! Berörda myndigheter om dagvatten / översvämning: Boverket: Plan och Bygglagen (Näringsdep) Naturvårdsverket: Miljöbalken (Miljö- och energidep) SMHI: klimatscenarier samt kunskapscentrum för klimatanpassning(miljö- och energidep) MSB: Översvämningsdirektivet (Justitiedep) 21 st länsstyrelser (Finansdep) Statens VA-nämnd (Miljö- och energidep) I viss mån: Jordbruksverket: Dikningsföretag (Näringsdep) SGU: Skydd av grundvattentäkter (Näringsdep) Havs- och vattenmyndigheten: Skydda av vattentäkter /VA-planer (Miljö- och energidep) SGI: Ras / skred (Miljö- och energidep)

34 Den största utmaningen är den befintliga bebyggelsen! Höjdsättningen redan gjort med vilken säkerhet mot hav/ sjö vattendrag? Hur rinner vattnet när ledningarna är överfyllda? Avloppssystemen utbyggda efter olika principer Tillskottsvatten

35 Allmänna avloppssystem: ca 2,5 varv runt ekvatorn Därtill kommer det privata servisledningsnätet! 1-2 varv??? Utmaningen: Att kombinera VA-nätens konditionsmässiga förnyelsebehov med ändrad avrinningsfunktion med klimatperspektivet!!

36 Olika systemlösningar under olika tidsperioder dräneringen ofta till spill Kombinerat till 50-talet Separat drän till spill Duplikat - drän till spill Duplikat - drän till dag

37 Olika orsaker till översvämningar rätt diagnos en förutsättning för effektiva åtgärder

38 Effektivt planeringsunderlag: Nya Nationella höjddatabasen (LM) ger fantastiska möjligheter Det går att testa katastrof-skyfallet i samhällen innan det har fallit! Vissa kommuner har gjort ändå mer detaljerad höjdscanning Källa: Jönköpings kommun / Tyrens

39 Källor till tillskottsvatten vatten som inte hör hemma i spillvattenledningen Helhetssyn krävs för att åtgärda problem med tillskottsvatten! Privata och allmänna ledningar! Här är fastighetens dränering kopplad till spillvattnet

40 Spelar en drän på spill någon roll? En husgrund, 1 m under Grvy ger 2 resp 4 m 3 tillskottsvatten per dygn En villas spillvattenproduktion 0,4 m 3 per dygn Utspädningsgrad (0,4 + 2) / 0,4 = 6 Utspädningsgrad (0,4 + 4) / 0,4 = 11

41 Överläckning ger snabba kraftiga flödestillskott - trots att ledningarna är rätt kopplade

42 Svenskt Vattens kurser i dimensionering av avloppssystem Hydraulisk dimensionering - grundkurs 8-9 september i Göteborg september i Stockholm Tillämpad hydraulik för VA-ingenjörer oktober plus november i Sigtuna Information och anmälan: