Hur hantera dagvatten i urban miljö?

Transkript

1 Klimatanpassning i den fysiska planeringen Hur hantera dagvatten i urban miljö? Presentation den 2 dec 2010 Länsstyrelsen i Stockholms Län Hans Bäckman, Svenskt Vatten hans.backman@svensktvatten.se 1

2 Svenskt Vatten - en organisation för vattnets bästa. Medlemmar är Sveriges 290 kommuner Därtill 85 företagsmedlemmar 18 anställda. Budgeten är ca 18 miljoner kronor per år. Därutöver Svenskt Vatten Utveckling, SVU ca 15 milj.

3 Det befintliga VA-nätet: 4,4 varv runt ekvatorn 400 miljarder Därtill kommer servisledningsnätet

4 VA-huvudmannen (Kommun, kommunalt bolag eller kommunalförbund) ansvarar för de allmänna VA-ledningarna Fastighetsägarna ansvarar för de privata servisledningarna 4

5 Klimatanpassning av samhällen en tung utmaning Höjda vattennivåer er och ändrade regnmönster nster ger problem: Bygga nya områden översv versvämningssäkra Anpassa befintlig bebyggelse till ändrat klimat Klimatsäkerhet mycket större än n bara en rörfråga helhetssyn privat allmänt / stadsplanering

6 Underlagsrapport till Klimat och sårbarhets- utredningen M134 (2007) Kan laddas ned gratis eller köpas i tryckt form på Vattenbokhandeln på 6

7 2 nya publikationer från Svenskt Vatten - Nu pågår p r bearbetning av remissynpunkter 7

8 De senaste rönen r har sammanställts i Svenskt Vatten P104: NEDERBÖRDSDATA RDSDATA VID DIMENSIONERING OCH ANALYS AV AVLOPPSSYSTEM Huvudutredare: Claes Hernebring, DHI Sverige AB Genomgång av remissynpunkter pågår beräknas klar till nyår.

9 Växjö kommun, högupplösta nederbördsdata Nederbördsstationer (17 st) markerade med röda punkter. [m] x 50 km [m]

10 Regntillfälle den 30/ x 10 Bilden visar nivålinjer för återkomsttid (år) från 0.5 till 15 år, utvärderade som maximal återkomsttid för blockregnvaraktigheterna 5 min upp till 2 timmar för resp. stationsdata. Skalan på rutnätet i bilden är 10 (höjd) * 5 (bredd) km x 10

11 Förhållningssätt inför r klimatframskrivningar 1 Medelvärdet för årliga maxima under 30-årsperioden för nederbördsintensiteten under 30 minuter

12 Rekommendation framtida regn, P104 Gör en sårbarhetsbedömning för aktuellt avrinningsområde. Om området bedöms vara sårbart med hänsyn till översvämning på grund av påverkan från recipient och/eller på grund av att området är flackt försök påverka höjdsättningen av området Är detta inte möjligt så måste en extra säkerhet skapas vid dimensioneringen av dagvattenanläggningarna.

13 Nytt spännande projekt om urbana regn finansierat av SVU / FORMAS under uppstart: Regnintensitet i Europa med fokus påp Sverige ett kilimatförändringsperspektiv ndringsperspektiv Projektgrupp: Claes Hernebring, DHI Bengt Dahlström, Ombros (tidigare SMHI) Erik Kjellström, SMHI / Rossby + Användargrupp ndargrupp och styrgrupp under bildande

14 Ny publikation på gång Svenskt Vatten P105: 14

15 15

16 Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering 4 Översiktsplaner Viktigt i detta kapitel: Håll bebyggelsen borta från översvämningsområden Håll bebyggelsen borta från instängda områden där dagvattenhanteringen blir svårhanterlig Markera övergripande grönstråk som krävs för dagvattenhantering Beskriv den generella hanteringen av dagvatten Markera skyddsområden för grundvattentäkter Markera recipienter för dagvatten

17 Havsnivå = +1,56 m

18 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs

19 Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering 4.1

20 Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering 5.1 Ha koll på dikningsföretagen!

21 Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering 5.1 Vid nya områden utgå från hur vattnet skall avledas!

22 Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering 6 Detaljplaner Viktigt i detta kapitel: Gör en detaljerad höjdsättning som gör att eventuella översvämningar inte medför några skador på bebyggelse. Ställ krav på fördröjning av dagvatten. Ställ krav på rening av dagvatten. Redovisa och gör plats för läge och utbredning för dagvattenanläggningar som avvattningsstråk och fördröjningsmagasin (illustrationsplan).

23 Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering 6.1 Vid höjdsättning av ett område är det viktigt att ett helhetsgrepp tas då fastighetsmark och allmän mark studeras samtidigt. Inga instängda partier. Skapa öppningar i planen för att säkerställa avrinningen.

24 Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering 6.2 Massförhållanden

25 Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering 9.2 Skapa möjligheter för LOD genom att låta dagvattnet rinna ut över infiltrationsvänliga ytor

26 Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering 9.3 Dagvattenintag Intagen skall placeras vid sidan av stråket och högre än botten i detta. Anledningen är att dagvattnet i första hand skall ges möjlighet att infiltrera i infiltrationsstråket. Brunnen skall endast tjänstgöra som bräddavlopp om överskottsvatten måste avledas via ledning.

27 Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering 9.3 Öppna avvattningsstråk har stor kapacitet Kräver visst utrymme

28 Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering 11 Exempel på åtgärdsmöjligheter i befintliga områden. - Utnyttja eller skapa möjligheter för att avleda dagvattnet ut över infiltrationsytor. - Minska omfattningen på hårdgjorda ytor. - Slopa slutna dagvattensystem och tag istället fram dagvattnet i dagen och avled vattnet i öppna dagvattenstråk.

29

30

31

32 Tänkvärt citat från 1927:

33 Olika systemlösningar sningar under olika tidsperioder vid överbelastning! Kombinerat t.o.m. ca 1940-talet Separatsystem - dagvatten i diken Spill och Dag Duplikat drän till spill Spill Duplikat drän till dag Dag Spill Dag Spill 33

34 Sårbara utformningar

35 Rekommenderad systemlösning sning enligt Svenskt Vatten P90 Funktionskravstänkande! Funktionskraven uppfylls genom rätt höjdsättning! Gärna i kombination med öppna dagvattenlösningar Planera för vad som händer när ledningssystemet är överbelastat!!