Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03)

Transkript

1 Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth Slutbetänkande 1 oktober 2007 Delbetänkande 1 november

2 Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimatförändringar kort, medellång, lång sikt uppskatta kostnader för skador föreslå åtgärder som minskar sårbarheten samt kostnader för dessa redovisa behov av ändrade uppgifter och förbättrad beredskap vid myndigheter

3 Direktiv särskilda uppgifter nyckelaktörer, ansvarsfördelning försäkringsskyddet bidrag till förebyggande åtgärder kunskaps- och forskningsbehov översvämnings-, ras- och skredkarteringar

4 Delbetänkandet - uppdraget redovisa översvämningsriskerna och avtappnings-möjligheterna för Mälaren, Hjälmaren, Vänern m fl föreslå åtgärder för att komma till rätta med eventuella problem samt finansiering ÖVERSVÄMNINGSHOT risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern (SOU 2006:94)

5 Klimat- och sårbarhetsutredningen Bengt Holgersson utredare Rådgivande kommitté Sekretariat Tom Hedlund, Christina Frost, Per Rosenqvist, Sofia Ahlroth, Philip Thörn Särskilda projekt: -Statsbidrag till kommuner -Försäkringsskyddet Sofia Ahlroth AG1 Teknisk infrastruktur, fysisk planering, bebyggelse Christina Frost AG2 Jord- och skogsbruk, naturmiljö Per Rosenqvist AG3 Hälsa, vattenresurser Tom Hedlund AG4 Översvämning stora sjöar mm Per Rosenqvist Transporter 1a Fiske o havsmiljö Mälaren Energi,elektroniska kommunikationer 1b Turism Vänern Fysisk planering, byggnader 1c Rennäring o fjällmiljö

6 Metodik systembeskrivning med dagens sårbarheter konsekvenser av klimatförändringen inkl kostnader åtgärder för att minska sårbarheten och kostnader för dessa

7 Händelser sedan 2000 översvämningar, ras/skred, storm Värmland och V. Götaland höst 2000/01 Sundsvall och Timrå höst 2001 Orust sommar 2002 Småland och Värmland sommar 2004 Stormen Gudrun vinter 2005 Stormen Per vinter 2007

8

9 Scenarier vi använt i utredningen Echam4 A2 RCAO/RCA3 RCAO/RCA3 RCAO/RCA3 Echam4 B2 RCAO/RCA3 RCAO/RCA3 RCAO/RCA3 Hadley A2 RCAO/RCA3 RCAO/RCA3 RCAO/RCA3 Hadley B2 RCAO/RCA3 RCAO/RCA3 RCAO/RCA3

10 Klimatfaktorer framtagna i dialog mellan sekretariatet, SMHI, sektorsansvariga medeltemp extremtemperaturer blötsnö tjäldjup tropiska nätter torrdagar snötäcke isutbredning frostdagar medelnederbörd Östersjöns temperatur byvind graddagar värme/kylbehov extremnederbör d havsnivåer avrinning nollgenomgång ar veckonederbörd salthalt förändrade 100- års flöden tempsumma vegetationsperi od längsta våta/torra period grundvatten -temperatur luftfuktighet

11

12

13

14

15 Medeltemperatur jämfört med , Echam4 A2 vinter vår sommar höst

16 Medeltemperatur jämfört med , Had A2 vinter vår sommar höst

17 Förändringar i medeltemperatur störst ökning vintertid 3-7 grader ökningen sommartid 2-4 grader vintertid störst ökning i norr sommartid eventuellt lite större ökning i söder extremt varma dagar blir vanligare och varmare

18 Avrinningsförändringar jämfört med scenarier EA2 EB2 HA2 HB2

19 Månadsnederbörd jämfört med januari juli

20 Antal torra dagar och förändringen till

21 Förändring i 100-årsflöde jämfört med EA2 EB2 HA2 HB2

22 Förändringar i nederbörd årsavrinningen ökar i stort i hela landet utom i sydost, modellerna skiljer sig vinternederbörden ökar, mest i östra Götaland och västra fjällen sommartid minskning av nederbörden i Götaland och Svealand risk för periodvis torka under sommaren och sensommaren

23 Översvämningsrisker 100-årsflödena ökar i västra Götaland och i Värmland samt i delar av fjällen, resten av Norrland osäkert, minskning i östra delarna av Svealand ökad risk för skyfall i hela Sverige, särskilt sommartid

24

25

26

27 100-årsnivå, cm över medelnivå idag lågscenario högscenario Furuögrund (Bottenviken) Stockholm Klagshamn (Malmö)

28

29 Livslängd/omställningstid? demografi?? demografi ekon utv demografi ekon utv demografi socioekonomi skogsbruk skogsbruk jordbruk skogsbruk jordbruk skogsbruk jord- och skogsbruk? processind processind processind industri byggnader byggnader VA-nät byggnader VA-nät byggnader VA-nät bebyggelse vattenkraft v elsystem? vattenkraft v tele? elsystem vattenkraft v tele elsystem vattenkraft v energi, tele? järnvägar? vägar järnvägar vägar järnvägar vägar järnvägar transporter 2080-talet 2050-talet 2020-talet idag

30 Effekter av klimatförändringar Varmare klimat => ökad nederbörd, främst i Västsverige och under höst/vinter Ökande risk för översvämningar i Vänern enligt genomsnitt av klimatscenarierna: Högsta nivån höjs med ca 0,5 m 100 års-nivån får en återkomsttid på ca 20 år För Mälaren och Hjälmaren - inga stora förändringar. Torrare somrar kan sänka lägsta nivåerna, särskilt i Mälaren => problem för sjöfart och vattenförsörjning.

31 Översvämmad e ytor vid dimensioneran de nivå +47,4m

32 Konsekvenser av hundraårsnivå i Vänern Vid hundraårsnivån 2,6 miljoner m 2 byggnadsyta under vatten (Karlstad och Lidköping värst drabbade) Många järnvägar och vägar får stängas av Sjöfarten till Vänern, liksom fisket, måste inställas Flera stora basindustrier (och många små) drabbas - direkt, pga. översvämningar eller pga. av avbrott i transporterna. Läckage från förorenade områden och avlopp samt industrier och jordbruksmark, påverkan på vattenförsörjningen lokala elavbrott. Stora arealer jordbruksmark och skogsmark sätts under vatten

33 Större skred Göta älvdalen (2) , : Jordfallsskredet 1150, 65 ha 3: Intagan , 27ha 6: Ballabo mars 1733, 3 ha 9: Utby , 4,5 ha 10: Västerlanda ca 1830, >5 ha 12: Surte , 24 ha 14: Göta , 32 ha 15: Agnesberg , 0,25ha 16: Ballabo , 0,7 ha

34 Möjliga åtgärder i Vänern, nytta och kostnader kostnad (mdr) Effekt (cm) på högsta vattenstånd kommentar Invallning och höjning av vägar mm minst 5,1 skydd mot hundraårsnivå skydd mot hundraårsnivå Ökat flöde Göta älv (400 m3/s) skredrisker betydande Tunnel (400 m3/s) 3,5-4,6 50 Oklara miljöeffekter Dammkrön uppströms höjs 1 m minst 1,0 <20 Samhällen uppströms drabbas, ändra många vattendomar Ändrad regleringsstrategi 0,003/år neg påverkan biologisk mångfald, ev sjöfart Inga åtgärder - skadekostnader nuvärde 4,4-7,4 - Inga åtgärder - nuvärde av skadekostnader

35 Åtgärder för Vänern På sikt bör tappningsmöjligheterna ökas med minst 400 m³/s antingen genom att en avtappningstunnel byggs eller genom att större tappning möjliggörs i Göta älv. Minska vattenhållningen så att de högsta vattenstånden kan sänkas med minst ca 0,4 m. genom en frivillig överenskommelse mellan Staten och Vattenfall AB

36 Utredningar om framtida ökning av avtappningen Räddningsverket ges ett sammanhållande ansvar SGI får i uppdrag att se hur avtappningen genom Göta älv kan ökas. SGU ges i uppdrag att studera geologiska förutsättningar för en tunnel. Länsstyrelsen i Västra Götaland, Fiskeriverket och Naturvårdsverket uppdras att studera effekter på marina miljön av tunnel. Länsstyrelserna i Värmland/Västra Götaland ges i uppdrag att följa utvecklingen i naturmiljön av mindre vattenståndvariationer i Vänern. SMHI, Lantmäteriverket och Vattenfall ges i uppdrag att belysa översvämningsriskerna längs Göta älv i ett framtida klimat STEM, SMHI och Vattenfall AB ges i uppdrag att studera möjligheterna till vattenkraftsproduktion i en tunnel.

37 Åtgärder för Vänern, fortsättning Undvik nybyggnation nivå ca +47,4 m. Vissa undantag kan göras ner till nivån ca +46,5 m. Under nivån +46,5 m - enbart enkla byggnader.(via kommunernas ordinarie planarbete) Höj beredskapen kring översvämningsfrågorna genom förstärkningar av samarbetet mellan kommuner, länsstyrelser mfl. Alla kommuner runt sjön och längs Göta älv bör delta.

38 Översvämmade ytor i centrala Stockholm

39

40 Konsekvenser vid Mälaren av hundraårsnivå Byggnadsyta om totalt m 2 översvämmas Avloppsnäten bräddar orenat vatten Riddarholmstunneln ( getingmidjan ) översvämmas Tunnlar för el, tele och fjärrvärme under centrala Stockholm drabbas Industrier, förorenad mark, jordbruksmark sätts under vatten med risk för föroreningsspridning och påverkan på vattenförsörjningen Flera vägavsnitt runt Mälaren sätts under vatten

41 Möjliga åtgärder i Mälaren, nytta och kostnader Åtgärd Kostnad (mdr) Effekt (cm) på högsta vattenstånd kommentar Invallning av bebyggelse mm, höjning av vägar mm minst 2,1-2,3 skydd mot hundraårsnivå estetiska aspekter talar mot Ökat flöde Slussen (700 m 3 /s) 0,5 75 löser ej ensamt hela problemet, tar lång tid Ökat flöde Södertälje (300 m 3 /s) 0, löser ej ensamt problemet Dammkrön uppströms höjs/magasin och sjöar avsänks ej kostnadsberäknat total magasinsvolym motsvarar 49 cm orealistiskt och otillräckligt Sänkning av vattennivån upp till 1,5 mdr (enbart muddring) 10 (utan stora neg konsekvenser) risk för mer frekventa låga vattenstånd med problem för sjöfart och vattenförsörjning Inga åtgärder nuvärde av skadekostnader minst 1,8 mdr - många konsekvenser ingår ej i kostnaden

42 Huvudåtgärd för Mälaren Öka avtappningskapaciteten från Mälaren till ca 1750 m 3 /s: ny avtappningskapacitet vid Söderström (Slussen) med ca 700 m 3 /s (tar tid). Bygg om slussen i Södertälje för utökad tappningskapacitet med ca 350 m 3 /s (kan göras snabbt) Effekt: Högsta vattenstånden sänks med en dryg meter med kraftigt minskad översvämningsrisk.

43 Övriga förslag till åtgärder i Mälaren Undersök möjlighet att täta luckor och mark för att undvika låga vattenstånd. Uppdrag till Länsstyrelsen i Stockholms län att kartlägga och förebygga riskerna för översvämningsskador på centrala funktioner i tunnelsystemet under Stockholm. Begränsa byggandet på låga nivåer till dess nya avtappningsmöjligheter finns Öka beredskap och samarbete kring översvämningsfrågorna

44 Åtgärdsförslag för Hjälmaren Förslag Valla istället in tätare bebyggelse under hundraårsnivån och åtgärda utsatta vägar m.m.(kommuner och trafikverk bör ansvara) Uppdra åt Länsstyrelserna att kartera jordbrukets invallningsföretag och att se över möjligheterna till höjningar och förstärkningar samt möjligheterna att tappa vatten genom gamla Hjälmare Kanal Begränsa nybyggnation under översvämningshotade nivåer och öka samarbetet mellan länsstyrelser, verksamhetsutövare och berörda kommuner. Avfärdade förslag Inga förslag om ökad avtappningskapacitet svårt genomföra. Åtgärder uppströms ger mycket litet och ytterligare sänkning av sjön inte lämplig