Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som
|
|
- Kurt Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor och stora mängder nederbörd, inträffar. Högre temperaturer kommer även förändra dynamiken och förekomsten av vatten. Detta kan till exempel innebära att det blir vanligare med höga flöden även under vinterhalvåret. För att kunna anpassa sig till dessa osäkerheter i framtiden, krävs därför en god långsiktig planering. Regionala konsekvenser Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som 1 ett led i det arbetet tagit fram en Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län. Denna analys är 2 en regional länk till den nationella klimat och sårbarhetsutredningen från Vid beräkning av ett framtida klimat används utsläppsscenarier som bygger på antaganden om utvecklingen fram till sekelskiftet. Effekterna av eventuella utsläppsminskningar har ännu inte räknats in i utsläppsscenarierna. För Stockholms län beräknas koldioxidutsläppen till atmosfären kulminera runt De klimatfaktorer som kommer påverka länet i störst omfattning är ökad nederbörd, ökad temperatur och den globala havsnivåhöjningen. Medeltemperaturen i Stockholms län har under perioden ökat med 1,1 grader jämfört med referensperioden ( ). Mot slutet av seklet förväntas medeltemperaturen ha ökat med 4 till 6 grader. Under samma period beräknas årsmedelnederbörden ha ökat med 10 till 30 procent. Den största ökningen av både temperatur och nederbörd kommer framför allt att ske under vinterhalvåret. Även antalet dagar med hög 3 dygnsmedeltemperatur 4 förväntas öka liksom perioder med värmebölja samtidigt som antalet snödagar minskar med mellan 65 och 100 dagar. Extrem nederbörd förväntas även öka med cirka 5 20 procent. 1 Länsstyrelsen i Stockholms län (2011). Stockholm varmare blötare. Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län. Rapport 2011:28 2 Statens offentliga utredningar, SOU. (2007). Klimat och sårbarhetsutredningen hot och möjligheter (SOU 2007:60). 3 Dagar med medeltemperatur över 20 grader. 4 Medeltemperatur över 20 grader under fyra dagar i följd. 5 Länsstyrelsen i Stockholms län (2011). Stockholm varmare blötare. Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län. Rapport 2011:28.
2 2 av 7 Olika internationella källor gör bedömningen att det är rimligt att anta att världshaven som högst stiger upp emot en meter från 1990 till slutet av SMHI har utifrån detta värde och antaganden om lokala effekter beräknat framtida medelnivåer och extremnivåer för Stockholms län. Mälaren har redan idag orimligt stor översvämningsrisk och dagens reglering är otillräcklig för att hantera ett högt tillflöde. Översvämningsrisken beräknas dock minska när Slussen byggs om och förmågan att tappa vatten från Mälaren utökas. Bedömningen är att översvämningsrisken inte längre kommer att vara ett hot i tidsperspektivet år. Översvämningsrisken kan dock ändras med klimatförändringar, genom ändrad tillrinning och höjning av havsvattenståndet. Beräkningar visar att den nya utformningen av Slussen kommer att klara en nettohöjning av havsnivån med cirka 0,5 meter. Därtill kommer även utbyggnad och omformning av bebyggelse och infrastruktur ha stor 6 betydelse på framtidens översvämningsrisker. Ändrade vattennivåer kommer innebära att nya områden som tidigare inte varit utsatta nu kan påverkas av erosion. De faktorer som påverkar erosion vid stränder beror till stor del på topografiska och geologiska förhållanden, framför allt i områden där jordmaterialet består av sand och silt. Därtill påverkar faktorer som stormar, översvämning och tillfälliga högvatten även erosionsrisken. Det är i dagsläget svårt att avgöra hur erosion längs med Mälaren kommer att förändras då detta beror på framtida vattennivåer som i sin tur beror på vilka 7 vattenhushållningsbestämmelser som kommer beslutas. Bebyggelse och infrastruktur påverkas negativt av värme och nederbörd och kan även påverkas av extremhändelser som översvämning, ras, skred och erosion. Ökad mängd nederbörd och ett varmare klimat leder till ökad risk för fuktskador och problem med mögel och dammkvalster. Underhållsbehovet för till exempel fasader och tak ökar även med större regnmängder och högre temperaturer. Från ett energiperspektiv kommer ett varmare klimat innebära att värmebehovet minskar med cirka 36 procent mot slutet av seklet. Samtidigt förväntas kylbehovet att öka under framför allt extrema somrar, även om denna ökning är mindre än det minskade värmebehovet. Klimatförändringar innebär att de tekniska försörjningssystemen (produktion och distribution av el, fjärrvärme, dammar, dricksvattenförsörjning, dagvatten och avlopp) kommer att utsättas för allt fler extrema väderhändelser. Dagvatten och avloppssystem kan översvämmas i större utsträckning, vilket leder till problem med förorenade vattentäkter, betesmark, badvatten och bevattningsvatten. Systemen för fjärrvärme och fjärrkyla är delvis sårbara där äldre ledningar kan utsättas för sättningar, ras och skred. Förutom lokala störningar av äldre ledningar bedöms däremot inte fjärrvärmesektorn påverkas av klimatförändringarna i någon större omfattning. Elnätet i 6 Länsstyrelsen (2011). Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län för dagens och framtidens klimat. SMHI, SGI och Länsstyrelsen i Stockholms län. 7 Länsstyrelsen (2011). Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län för dagens och framtidens klimat. SMHI, SGI och Länsstyrelsen i Stockholms län.
3 3 av 7 Stockholmsregionen bedöms också vara robust. Högre temperaturer leder även till ökade hälsoproblem, framför allt för äldre och sjuka vid extrem värme. Beräkningar för Stockholmsområdet visar att en höjning av medeltemperaturen med fyra grader ökar dödligheten med drygt fem procent. Konsekvenser för Salems kommun I Klimat och sårbarhetsutredningen betonas att ansvaret för att klimatanpassa samhället till stor del ligger på en lokal och regional nivå och att kommunerna måste börja beakta klimatförändringar och risker för extrema väderhändelser i den fysiska planeringen. Från och med 2008 trädde ett par förändringar i Plan och bygglagen i kraft som bland annat innebär att risken för olyckor, översvämningar och erosion har lagts till som kriterier för kommunens lämplighetsprövning. Det medför att risken för översvämningar och erosion ska behandlas i översiktsplanen samt beaktas vid detaljplaneläggning och bygglovsprövning. Översvämningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på uppdrag av regeringen genomfört en analys och bedömning av vilka konsekvenser en översvämning i Mälaren medför på olika 8 samhällssektorer. Översvämningskarteringen har utförts för varje decimeter, med start på +0,9 9 meter upp till +3,1 meter. 8 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2012). Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK. : Översvämningskartering och GIS analyser med beräkning av nyckeltal för Mälaren. Sweco. 9 Enligt höjdsystemet RH 2000, där +0,9 meter ligger strax över Mälarens medelnivå är och +3,10 är gränsen för när vattnet rinner över krönet vid Karl Johanslussen. 100 årsflödet, sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100 årsperiod, ligger på +1,86 meter och högsta dimensionerande flöde, när översvämningar sker mer sällan än vart hundrade år, ligger på +3,04 meter.
4 4 av 7 Den norra delen av kommunen har strandlinje mot Mälaren som kan beröras av en höjd vattennivå. Underlaget från MSB visar att en ökad vattennivå inte kommer att påverka många byggnader i kommunen då området inte är särskilt utbyggt. De områden där det idag finns byggnader som kommer att påverkas vid en vattenhöjning är Vitsand, Vällinge, Jungfrulund och Bockholmssättra. Inga bostadshus (friliggande småhus) kommer att påverkas av en vattenhöjning upp till 2,5 meter (ljusblå till ljusröd färg). Som mest kommer två bostadshus att beröras på sammanlagt 70 kvadratmeter. Därtill kommer upp till sju komplementbyggnader (till bostäder) att påverkas från 2,9 meters höjning (mörk röd). Salems kommun är en av de kommuner med strandlinje mot Mälaren som berörs minst av översvämningsriskerna, utifrån antal bostadshus och sammanlagd byggnadsarea. Därtill kommer även vissa enskilda vägar beröras av en vattenhöjning (från och med 1,2 meter), men som mest handlar det om en vägsträcka på drygt 200 meter. Övrig mark som kan beröras av ökade vattennivåer utgörs av framför allt barr och blandskog, öppen mark, lövskog och en del åkermark. Totalt handlar det om drygt 20 hektar vid 3,1 meters höjning varav ungefär en tredjedel idag är skyddad mark (naturreservat). Erosion, skred och ras 10 Kommunen genomförde 1997 tillsammans med Räddningsverket en kartering av skred och ras utifrån då rådande klimat (hänsyn togs således inte till klimatförändringar). I den skredriskinventeringen valdes endast vissa bebyggda områden ut med bostäder, skolor och 10 KM Anläggningsteknik AB (1997). Översiktlig skredriskkartering. Uppdrag :03. Räddningsverket och Salems kommun.
5 5 av 7 industribyggnader. Karteringen visade bland annat att utbredningen av lös lera och silt finns i de lägre liggande delarna, vilket minskar risken för ras och skred. Rönninge var det enda av de sju undersökta områdena där stabilitetsförhållanden bedömdes som mindre goda. Statens geotekniska institut (SGI) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm genomfört en 11 inventering av områden med risk för naturolyckor (skred, ras, erosion och översvämning) som inom kommunernas utbyggnadsområden bedömts översiktligt. Salems kommun har pekats ut då det finns förutsättningar för erosion längs strandlinjen mot Mälaren. Lindängen (strandlinjen intill kommungränsen till Södertälje), Jungfrulund liksom Bornsjöns södra del (mellan Getryggen och Norrtorp) har identifierats som områden med erosionsrisk. I dessa områden finns endast viss bebyggelse i Jungfrulund. Klimatanpassning Klimatförändringarna kommer innebära stora omställningar i samhället och kräver förebyggande åtgärder för att minska sårbarheten och anpassa verksamheter. Klimatanpassning innebär att man beaktar positiva och negativa konsekvenser av klimatförändringen och vidtar åtgärder. Att genomföra anpassningsåtgärder ligger till stor del på kommunen. Klimatfrågor integreras i verksamheten genom att styra lokalisering av verksamheter och bebyggelse, utformning och skyddsavstånd och hantera teknisk infrastruktur och grönstruktur i befintlig bebyggelse. Viktiga områden i klimatanpassningsarbetet som identifierats i Länsstyrelsens Klimat och sårbarhetsanalys 11 Länsstyrelsen (2011). Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län för dagens och framtidens klimat. SMHI, SGI och Länsstyrelsen i Stockholms län.
6 6 av 7 12 är bebyggelse, transportinfrastrukturen, hälsa, dricksvattnet och dagvattenhanteringen. 13 Länsstyrelserna i Mellansverige har gett ut en rapport med ett antal rekommendationer för hur bebyggelsen ska lokaliseras så att konsekvenserna av höga flöden blir så begränsade som möjligt. I områden som hotas av 100 årsflöde bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus. I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras, till exempel byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan. Klimatförändringarna kommer innebära att befintlig och nybyggnation av infrastruktur och bebyggelse behöver anpassas till klimatförändringar. Vid planering av ny bebyggelse är det viktigt att tänka på byggnadens konstruktion så att den anpassas till ett varmare och blötare klimat. Inomhustemperaturen i lokaler där äldre och sjuka vistas behöver kunna hållas nere även om det blir värmeböljor. Viktiga aspekter när det gäller till exempel inomhusklimat är andel och placering av fönsterytor, val av isolering och avskärmning av solinstrålning. Det är även möjligt att använda till exempel gröna väggar och tak, grönska och lerväggar för att minska kylbehovet. För att undvika fuktskador och mögelproblem är det viktigt att utforma byggkonstruktioner och tekniska lösningar genom att till exempel undvika att regnvatten samlas på tak eller rinner direkt på fasaden. Behovet av ventilation kommer även vara större för både bostäder och lokaler. Källor Länsstyrelsen i Stockholms län (2011). Stockholm varmare blötare. Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län, Rapport 2011:28. Länsstyrelsen (2011). Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län för dagens och framtidens klimat. SMHI, SGI och Länsstyrelsen i Stockholms län. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2012). Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK. : Översvämningskartering och GIS analyser med beräkning av nyckeltal för Mälaren. Sweco. FOI (2011). Klimatanpassade framtidsbilder av Salems kommun. Uppdragsnummer B FOI Memo Statens offentliga utredningar, SOU. (2007). Klimat och sårbarhetsutredningen hot och möjligheter (SOU 2007:60). 12 Länsstyrelsen i Stockholms län (2011). Stockholm varmare blötare. Klimat och sårbarhetsanalys för Stockholms län. Rapport 2011: Länsstyrelserna (2006). Översvämningsrisker i fysisk planering. Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse.
7 7 av 7 KM Anläggningsteknik AB (1997). Översiktlig skredriskkartering. Uppdrag :03. Räddningsverket och Salems kommun.
Gemensam syn på översvämningsrisker
Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar
Läs merKlimatanpassning i Örebro län
Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället
Läs merUpplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merRiktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den
Riktlinjer för byggande nära vatten Riktlinjer för byggande nära vatten Sammanfattning - syftet med riktlinjer för strandnära byggande Syftet med riktlinjerna är att ny bebyggelse ska få en lämplig placering
Läs merKlimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning
Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merSUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merUtdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Läs merVAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG
+4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under
Läs merPowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD
PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat
Läs merSverige inför inför klimatförändringarna
Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merKonsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Uppdraget MSB har haft i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma konsekvenserna av en översvämning
Läs mer4. Planering för en framtida klimatförändring
4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som
Läs mer+5 GRADER. Klimatet förändras
+5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merJa /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat
Frågor Inledande frågor 1. Vilken kommun arbetar du åt? 2. Vilket län tillhör kommunen? 3: Har din kommun, så vitt du känner till, påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser så som:
Läs merVem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv
Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar
Läs merGeotekniskt myndighetsstöd i planprocessen
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs mer4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR
4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR För att höja kunskapen och medvetenheten kring klimatförändringarna har SMHI tillsammans med andra klimatexperter fått uppdraget att ta fram länsvisa analyser som visar
Läs merKlimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?
Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel
Läs merREMISS. Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Mälarens stränder. Länsstyrelsens bedömning
Bilaga Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Mälarens stränder Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet
Läs merRisk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH
1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo
Läs merKlimatförändring och Stockholms stad
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-03-05 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-03-18 p. 20 Klimatförändring och Stockholms
Läs merKlimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Läs merFoto: Göran Fält/Trafikverket
Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna
Läs merSKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Läs merKlimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov
Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari
Läs merFysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket
Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL
Läs merVäxjö - Europas grönaste stad!
Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan
Läs merAtt planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
Läs mer9. Säkerhet och riskbedömningar
9. Säkerhet och riskbedömningar Sammanfattning Det ska vara tryggt och säkert att bo och leva i Karlskoga kommun. Kunskap och erfarenhet om hur man skapar trygghet och säkerhet i vardagsmiljön ska användas
Läs merFramtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län
Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Upplägg Snabb introduktion till klimat och klimatmodeller Hur tror vi att framtidens
Läs merÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan
ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?
Läs merÖvergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Läs merVad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa
Läs merKonsekvensanalys samhällsviktig verksamhet
Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Johanna Farelius uppdragsledare 2012-03-07 Arbetspaket 1 Historisk analys av översvämningen 2000/2001 Arbetspaket 2
Läs merHur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och
Läs merRegionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012
Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen
Läs merGenerella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum
1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas.
Läs merStigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering
Stigande havsnivå Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering konsekvenser för fysisk planering Seminarium Klimatanpassning den 13 mars Stockholm Nikolina Verovic Länsstyrelsen i Skåne län Inriktning
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming
Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna
Läs merGeoteknik i planprocessen
Geoteknik i planprocessen Geotekniska säkerhetsfrågor Maria Kristensson, David Schälin, Ulrika Isacsson, David Rudebeck Statens geotekniska institut, SGI På säker grund för hållbar utveckling Geoteknik
Läs merSammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län
1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN Samrådsunderlag, oktober 2008 BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer Oktober 2008 SBK 2008:7 } Bakgrund De formella kraven på översiktsplanen när det gäller att beakta risken
Läs merÖversiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge
RAPPORT Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge För Huddinge kommun Philip Thörn Marcus Liljeberg Susanna Roth Arkivnummer: Rapporten godkänd: Box 21060, SE-100 31 Stockholm Box 5302, SE-400
Läs merStranderosion och kustskydd
Stranderosion och kustskydd Bengt Rydell Statens geotekniska institut Foto: SMHI Stranderosion i Sverige Översiktlig inventering av områden med - förekomst av erosion - geologiska förutsättningar för
Läs merKlimat- och sårbarhetsanalys för Danderyds kommun
Bilaga 1 Dnr KS 2013/0039 Klimat- och sårbarhetsanalys för Danderyds kommun Rapporten sammanställd av Ruth Meyer och Lars Winberg. 2013-10-21 Sammanfattning Även om vi med tiden lyckas vända trenden så
Läs merTolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i
Tolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i områden med risk för höga vattenflöden Metadata om dokumentet
Läs merKlimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län
Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling
Läs merVästernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län
Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är
Läs merÅsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet
Läs merFramtida klimat i Stockholms län
Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur
Läs merKlimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har
Läs merÖversiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss? Barbro Näslund-Landenmark 054-135050 barbro.naslund-landenmark@srv.se Enheten för bebyggelse och miljö Avdelningen för olycksförebyggande
Läs merLänsstyrelsens behov av klimatdata
Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och
Läs merRegeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1
1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merKlimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011
Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas
Läs merVaria 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS
Läs merSkredrisker i ett förändrat klimat Säveån
Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån Midsommarföreläsning 2018-06-04 Karin Odén På säker grund för hållbar utveckling Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån 1. Introduktion 2. Bakgrund 3. Kartläggningsmetoder
Läs merVansbro kommun. MCR Arvika
Vansbro kommun MCR Arvika 2017-05-31 Vansbro kommun Ca 6800 invånare 1 657,34 km² 4,45 invånare km 2 Vansbro tätort ca 2000 invånare Ungt samhälle 2 Pågående projekt Översvämningsdirektivet Översvämningsskydd
Läs mer54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Expertmyndighet Miljö- och energidepartementet Internationell
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merRisker och sårbarheter kopplat till ett förändrat klimat Oxelösund
Risker och sårbarheter kopplat till ett förändrat klimat Oxelösund Oxelösunds kommun 2017-05-23 INLEDNING INNEHÅLL 22222 2 Oxelösunds kommun arbetar för närvarande med att ta fram en ny översiktsplan.
Läs merMSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård
MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering Ulrika Postgård Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande verksamhet
Läs merPM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Läs merGöta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred
Läs merKlimatsäkring -P104 samt P105
Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker
Läs merSOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret
SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande 2013-05-22 David Saveros Sidan 1 av 2 Planarkitekt +46 08-579 214 83 Dnr 2013/0209 KS-3 Diariekod: 009 Kommunstyrelsen Svar på remiss från länsstyrelsen
Läs merKlimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Läs merDelrapport 2- Riskbild: Klimatförändringar och Stockholms stads sårbarhet
Delrapport 2- Riskbild: Klimatförändringar och Stockholms stads sårbarhet Delrapport 2- Riskbild: klimatförändringar och Stockholms stads sårbarhet December 2013 Dnr: 125-1901/2013 Kontaktperson: Maria
Läs merSå påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Läs merKlimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen
Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Lena Peterson Forsberg Doktorand i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen
Läs mer2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun
Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs
Läs merHotkartor Detaljerad översvämningskartering
Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com
Läs merMikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån
Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven Sommaren
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs merVätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt
Vätterns reglering JÖNKÖPING Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vi tar i planeringen hänsyn till klimatförändringarna men vi kan inte lösa alla frågor med detaljplanering!
Läs merKommunernas arbete med klimatanpassning. skl granskar
Kommunernas arbete med klimatanpassning skl granskar Förord Kommunerna arbetar aktivt med att anpassa samhället till klimatförändringarna och stå emot de påfrestningar som blir följderna. Nio kommun er
Läs merKlimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,
Läs merHälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur
Läs merAntagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder
Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar
Läs merKlimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel
Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv
Läs merNationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat
Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat Karin Bergdahl, SGI På säker grund för hållbar utveckling Klimatanpassningsanslag 2013 - Anslaget används för klimatanpassningsinsatser
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Från hur vädret blir imorgon till hur vi ska bygga städer om
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs merStigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden
Caroline Valen Projektledare Karin Klasa Klimatanpassningssamordnare, Värmland Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götalands och Värmlands län Konferensen
Läs merLågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker
Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker Titel: Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering: Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker
Läs merVad är en översvämning?
ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba
Läs merSkyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss
Ingmarie Ahlberg Avdelningen för Miljö och teknik Telefon: 08-508 264 54 ingmarie.ahlberg@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2013-04-18 Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer
Läs merDatum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering
Datum 2016-01-18 Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering Enhet Dokumenttyp Dokumentnamn Teknik Rapport R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering
Läs merÖversiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun
RAPPORT Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun Philip Thörn, Marcus Liljeberg, Susanna Roth, Anja Karlsson B2116 Augusti 2013 Rapporten godkänd: 2013-09-12 John Munthe Forskningsdirektör
Läs merNNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012
NNH inom SGI:s verksamhet NNH 2012 18 september 2012 Foto: SGI Foto: SGI Foto: SGI Foto: Ystads kommun Foto: SGI Lantmäteriet Ystad kommun SGI Linda Blied, SGI 1 Myndighet och forskningsinstitut med ett
Läs merbetydande miljöpåverkan
Undersökning om 1(9) betydande miljöpåverkan tillhörande detaljplan för fastigheten Spinetten 2 inom Klockaretorpet i Norrköping den 9 april 2019 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2019-06-11, 134 Laga kraft:
Läs mer