Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån

Transkript

1 Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån Midsommarföreläsning Karin Odén På säker grund för hållbar utveckling

2 Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån 1. Introduktion 2. Bakgrund 3. Kartläggningsmetoder 4. Resultat 5. Fortsatt arbete Skredrisker Säveån, SGF

3 Skredriskkartering Klimatanpassningsanslag: Anslaget används för klimatanpassningsinsatser inom myndighetens ansvarsområde genom nyttiggörande och komplettering av material från Göta älvuppdraget, metodutveckling samt genom ras- och skredriskkarteringar. Heltäckande skredriskkarta med sannolikhet, konsekvens, risk och effekt av klimatförändring Foto: SGI Foto: SGI Foto: SGI Ge ett planeringsunderlag för klimatanpassning på översiktsplanenivå Nyttja GÄU-metodik i möjligaste mån Foto: SGI Metodutveckling: endast nödvändig och strikt styrd vidareutveckling/förenkling Turordning vattendrag bestäms av samhällskonsekvenser, geologiska-/geotekniska förutsättningar samt klimatparametrar Tidplan beror även av anslagsstorlek, omfattning av tillgängligt geotekniskt underlag, geotekniska fältundersökningar mm Skredrisker Säveån, SGF

4 Introduktion Bakgrund Metoder Resultat Fortsatt arbete Karteringsplan Göta älv Norsälven Säveån Ångermanälven Göta älv Skredrisker Säveån, SGF

5 Säveån Sävelången Aspen Skredrisker Säveån, SGF

6 Skredrisk LÅG RISK För befintlig bebyggelse krävs ingen särskild utredning. För nyexploatering krävs stabilitetsutredning. MEDELHÖG RISK Befintlig bebyggelse kontrolleras med detaljerad stabilitetsutredning. För nyexploatering krävs detaljerad stabilitetsutredning och eventuellt åtgärder. HÖG RISK Behov av åtgärd för befintlig bebyggelse klarläggs med detaljerad stabilitetsutredning. För nyexploatering krävs minst detaljerad stabilitetsutredning och troligen åtgärder. Skredrisker Säveån, SGF

7 Klimatpåverkan Klimatpåverkan har bedömts utifrån förändrade stabilitetsförhållanden med hänsyn till erosion, grundvatten- och portryckshöjning i beräknade sektioner. Eroderat material Skredrisker Säveån, SGF

8 Delanalyser Släntstabilitet Skredutbredning, kvicklera Sannolikhet för skred Flöden och vattennivåer Erosion Grundvatten och portryck Konsekvensvärdering Skredrisker Säveån, SGF

9 En del av underlaget som samlats in Jordartskarta, raviner/skredärr (SGU) Klimatdata (SMHI) Grundkarta, markanvändning, höjddata, flygfoton (LM) Inventering tidigare utredningar (geotekniska undersökningar, åtgärder, grundvattendata, lodade sektioner etc.) Flödesdata, nivåer, reglering, statistik Fältbesök, foto Konsekvensobjekt som datalager (LM, Lst) Skredrisker Säveån, SGF

10 En del av underlaget som tagits fram Geologisk beskrivning (SGU) Lutningsanalys (SGU) Bottenundersökning (konsult) Geoteknisk stabilitetsutredning med fältundersökningar (konsult) Hydrodynamisk modellering (konsult), erosionsanalys Skredrisker Säveån, SGF

11 Introduktion4 Bakgrund Metoder Resultat Fortsatt arbete Sannolikhetsklassning Förenklad sannolikhetsberäkning m.h.t. variation av skjuvhållfasthet, friktionsvinkel, tunghet Relativ värdering Representativa områden geologiskt och topografiskt 38 utredda sektioner varav 15 undersökta sektioner Extra sektioner m.h.t. avvikande topografi 8 ö-sektioner Kvicklera flytt av sannolikhetsklass inåt land Brottsannolikhet P f Klasserna har valts så att sannolikhetsklass S5 innebär sämre förhållanden än den sämsta klass som kan accepteras för temporära konstruktioner, medan sannolikhetsklass S1 innebär bättre stabilitet än kraven för vanliga byggnader Säkerhetsfaktor Fc Skredrisker Säveån, SGF

12 Skredutbredning, kvicklera n 1 Skredrisker Säveån, SGF

13 Kvicklera Kattmarka, Namsos 13 mars 2009, Foto: NGI Skredrisker Säveån, SGF

14 Konsekvensklassning Kvalitativ värdering Värdeklassning av objekt (1-5) Buffring 20 m kring objekten (GIS) Sammanvägning till konsekvensklass, där högsta värdet gäller Värdeklassning förorenade områden i samverkan med Länsstyrelsen Kommunernas synpunkter inarbetade (workshop mm) * Byggnadslagret innehåller information om vilket ändamål byggnaden har till exempel. flerfamiljshus, småhus, skolor, sjukhus, olika typer av industrier, vattenverk, energianläggningar etcetera. ** Transportinfrastruktur innehåller vägar och järnvägar. *** För förorenade områden ingår endast MIFO riskklass 1 och 2. Skredrisker Säveån, SGF

15 Skredriskkarta Skredrisk Konsekvenser av skred Sannolikhet för skred Skredrisker Säveån, SGF

16 Skredriskkarta Göteborg Skredrisker Säveån, SGF

17 Utmaningar, svårigheter Översiktlig analys hantering av tidigare fördjupat utredda och/eller åtgärdade områden och områden i stark omvandling. Insamlade utredningar har tydliggjorts i kartorna. Befintliga åtgärder är ej enhetligt sammanställt. Dagens geometriska förhållanden är med utifrån LM:s NH-data. Stor variation i de geologiska förutsättningarna, fr.a. i Lerum. Svårt att göra generaliseringar enligt metoden. Klimatpåverkan - batymetri och geologi saknas för vissa sträckor i åfåran. Skredrisker Säveån, SGF

18 Kartredovisning Kartvisningstjänst Kartbilaga SGI Publ Skredriskkartor Sannolikhetskartor Konsekvenskartor Skredrisker Säveån, SGF

19 Hur går man vidare? Identifierade områden med hög skredrisknivå bör utredas vidare. Vid utredning av åtgärder beakta förekomst av kvicklera vilket kan påverka skredutbredningen. Åtgärder ska även ta hänsyn till påverkan av ett förändrat klimat. Översyn av befintliga erosionsskydd inom områden med måttlig och stor känslighet för klimatpåverkan, underhåll och komplettering. Samla information om utförda stabiliseringsåtgärder! Samordna olika klimatanpassningsåtgärder. Skredrisker Säveån, SGF

20 Introduktion Bakgrund Metoder Resultat Fortsatt arbete Här finns resultaten bga.swedgeo.se (branschens geotekniska arkiv) Skredrisker Säveån, SGF