Tolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i
|
|
- Georg Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i områden med risk för höga vattenflöden
2 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Dokumenttyp Tolkning av Översiktsplan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggn Tolkning avlopp och andra infrastrukturanläggningar i områden med risk för hög Omfattar Kommunen Kommunala bolagen Dokumentägare Lars Robertsson Dokumentansvarig Bygg och kartchef Publicering Författningsstöd Kommunallagen, 8 kap. 3 Beslutad , 172 Bör revideras senast Beslutsinstans Byggnadsnämnden Diarienummer 2015/37445 Revidering Kompletterat text kring bedömning av avlopp. Revidering Justerad text kring bedömning av avlopp Revidering Datum i kapitel 1 uppdaterat 2
3 Innehållsförteckning... 1 TOLKNING AV ÖVERSIKTSPLAN FALUNBORLÄNGE I ENSKILDA ÄRENDEN VID BYGGNATIONER OCH ANLÄGGANDE AV AVLOPP OCH ANDRA INFRASTRUKTURANLÄGGNINGAR I OMRÅDEN MED RISK FÖR HÖGA VATTENFLÖDEN BERÖRDA NÄMNDER BAKGRUND... 4 ÖVERSIKTSPLAN... 4 Fördjupning/ riskanalys för Runn och delar av Dalälven... 5 FLÖDESNIVÅER... 5 ALLMÄNT OM ÖVERSVÄMNINGSKARTERING... 5 KLIMATANPASSNING, MILJÖHÄNSYN OCH RISKER... 6 BESKRIVNING AV NIVÅER... 6 BEDÖMNING OCH TOLKNING... 6 Flödeskarteringar som ska användas vid hantering i enskilda ärenden... 6 BEDÖMNING I RESPEKTIVE RISKNIVÅ, A, B OCH C... 7 A, Områden som ligger mellan normal vattenstånd och 100-årsflöde i höjd... 7 B, områden som ligger mellan 100-årsflöde och högsta beräknade flöde i höjd... 7 C, områden som ligger ovanför högsta beräknade flöde i höjd
4 1. Berörda nämnder Tolkningarna är godkända i följande nämnder: Myndighetsnämnd för bygg- och miljöfrågor i Falun Byggnadsnämnden i Borlänge Miljönämnden i Borlänge , nytt beslut efter justering av text 2. Bakgrund Syftet med dessa tolkningar är att klargöra hur vi tolkar Översiktsplan FalunBorlänge, juni 2014, i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i områden med risk för höga vattenflöden. Översiktsplanen innehåller övergripande principer och rekommendationer för nyetablering av byggnader. Detta dokument innehåller tolkningar av översiktsplanens kapitel 13, och hur vi ska hantera enskilda ärenden. Översiktsplanen riktar sig främst till nyetablering av bebyggelse och avlopp men det finns också ett behov av tolkning för kompletteringav av befintliga byggnader som också beskrivs i detta dokument. Tillsammans med Länsstyrelen har flera flödeskarteringar analyserats och dokumentet anger vilka flödeskarteringar som passar bäst i olika områden. Klimatanpassade karteringar redovisar flödet i en framtid med torrare klimat. För att ge en större säkerhet är det nödvändigt med olika karteringar i olika områden. Översiktsplan I Översiktsplan FalunBorlänge kapitel 13 och 13.2 skrivs följande: FalunBorlänge ska vara säkert och tryggt att bo och vistas i. Den fysiska planeringen ska utgå från att människor inte utsätts för risker när det gäller hälsa, säkerhet och olyckor i den bebyggda miljön. Förändringar i klimatet med temperaturhöjning till följd av utsläpp av klimatgaser är ett faktum. Översvämningar i sjöar och vattendrag är ett exempel på troliga effekter av ett ändrat klimat i Dalarna som påverkar FalunBorlänge. Den fysiska planeringen behöver anpassas för att både människor och bebyggelse inte ska komma till skada på grund av det förändrade klimatet. Översvämningar i sjöar, vattendrag och dagvattensystem innebär ekonomiska förluster, miljökonsekvenser och skador på byggnader och infrastruktur. Det ändrade klimatet kan innebära att översvämningar kommer att inträffa oftare. I FalunBorlänge är Falu tätort, Svärdsjövattendragen och Torsångsområdet särskilt utsatta för översvämning, och i dessa områden måste lokalisering av ny bebyggelse göras med hänsyn till översvämningsrisken. 4
5 Fördjupning/ riskanalys för Runn och delar av Dalälven För det område som påverkas av översvämningsrisker kring Runn och utmed delar av Dalälvens vattensystem (se bild 13.2 för områdets omfattning) redovisas mer detaljerade ställningstaganden till översvämningsrisken. Motivet är att kommunerna vill tillämpa samma förhållningssätt i hela omr ådet kommungränsen ska inte innebära skillnader i hanteringen av översvämningsriskerna. Nya planeringsunderlag har tagits fram som ger bättre underlag för bedömning av översvämningsrisker. Bland annat har en detaljerad kartläggning av översvämningsris ker tagits fram inom pågående beredskapsplanering för dammbrott i Dalälven. Från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) finns också årsflöde och årsflöde för Falun som är klimatanpassade, det vill säga tar hänsyn till förändringar i nede rbörden som beror på ett ändrat klimat. Bild 13.2 Runn och Dalälvens vattensystem Flödesnivåer Allmänt om översvämningskartering För att kunna beräkna vattennivåer och utbredningen av en översvämning för ett flöde med en viss återkomsttid används en h ydraulisk datamodell. Modellen innehåller information om flöden, höjddata och strukturer i vattendraget såsom broar och dammar samt andra fysiska strukturer som påverkar vattnets rörelser. Modellen innehåller också uppgifter om vatten - dragets övriga egens kaper som lutning och bottenfriktion samt landskapets topografi, geometri och friktion. Slutligen kalibreras modellen mot tidigare mätningar av vattenstånd och vattenföring. 5
6 Kartläggning av översvämmat område sker med hjälp av GIS. I karteringen används Lantmäteriets digitala höjdmodell Ny Nationell Höjdmodell (NNH) för beskrivning av topografin. Vattenstånden längs hela vattendragssträckan interpoleras fram. Genom att jämföra nivåer hos den simulerade vattenytan med nivåer i NNH får man fram det översvämmade området. Klimatanpassning, miljöhänsyn och risker Klimatförändringar kommer utifrån den kunskap vi har idag att innebära att klimatet i Dalarna år 2100 blir torrare och varmare sommartid med minskad nederbörd på 3-10 % och en ökad temperatur på 3-5 grader. Nederbörden kommer oftare i form av skyfall. Även vintrarna blir varmare med ökad nederbörd i form av regn men med en minskning av hundraårsflödena. På SMHI:s webbplats redovisas klimatscenarier baserade på aktuell forskning. Den ökade temperaturen sommartid innebär ett behov av att kunna kyla byggnader för att undvika negativa hälsoeffekter vid värmeböljor. De häftiga regnen under sommaren påverkar risken för översvämning och ställer krav på en förändrad dagvattenhantering. Ett förändrat klimat kan komma att ställa andra krav på byggnadsteknik och byggnadsmaterial, vilket måste bevakas tidigt i byggprocessen. Beskrivning av nivåer årsflödet har en statistisk återkomsttid på 100 eller 200 år. Sannolikheten att flödet inträffar under en 100- eller 200-årsårsperiod är 63 %. Dalälvens vattenregleringsföretag, DVF, har inom arbetet med samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Dalälven tagit fram en kartering av dagens 100-årsflöde som benämns DVF 100-årsflöde från I den karteringen användes andra parametrar vid Långhag och dagens flöde i beräkningarna. Detta medför att flödeskarteringen baseras på ett större flöde och större utbredning. Från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finns en kartering för Dalälven från 2013 som är framtagen med samma metod men där flödena har klimatanpassats. Länsstyrelsen redovisar i sitt regionala planeringsunderlag RUM flera flödeskarteringar: MSBs kilmatanpassade 100-årsflöde med ett teoretiskt flöde år MSBs kilmatanpassade 200-årsflöde med ett teoretiskt flöde år Denna kartering genomfördes som en del i EU s översvämningsdirektiv och omfattade tre orter i Dalarna, Vansbro, Malung och Falun på uppdrag av MSB. Dalälvens vattenregleringsföretag (DVF) 100-årsflöde. Högsta beräknade flöde beräknas enligt flödeskommitténs riktlinjer för damdimensionering. Beräkningen har utförts av MSB och bygger på en systematisk kombination av alla kritiska faktorer som bidrar till ett flöde. Flödet kallas också årsflöde eller BHF (beräknat högsta flöde). Bedömning och tolkning Flödeskarteringar som ska användas vid hantering i enskilda ärenden I de enskilda fallen ska utbredningen för respektive flödeskartering användas. De karteringar som ska användas är följande: 6
7 I utbredning enligt kartan kring Dalälven, Lillälven, Ösjön och sydvästra delen av Runn ska DVF 100-årsflöde från år 2012 användas, benämnd DVF Q Vid Svärdsjövattendragen finns två flödeskarteringar att ta hänsyn till. Dessa är MSB 100- årsflöde från 2013, benämnt MSB Q100 1D 2013 och DVF 100-årsflöde från år 2012, benämnd DVF Q I det enskilda fallet ska den flödeskartering användas som ger den största utbredningen (högsta höjden) kring det enskilda ärendet. Falu tätort och nordvästra delen av Runn ska MSB 100-årsflöde från 2013 användas, benämnt MSB Q100 2D Högsta beräknade flöde finns för Falu tätort och för Dalälven (Borlänge) och benämns BHF 2D från 2013 respektive BHF 1D från 2013 (MSB) där 2D resp 1D härrör till olika beräkningsmetoder. Bedömning i respektive risknivå, A, B och C Flödeskarteringarna har inte en unik nivå utan varierar i olika delar. Respektive kartering har en genomsnittshöjd, men det är viktigt att påpeka att i de enskilda fallen ska utbredningen i respektive kartering användas vid analys och bedömning. De nivåer som beskrivs i de olika karteringarna är flödesnivåer och beskriver lägsta höjd för underkant dräneringsskikt. För att undvika risken för översvämningar beskriver Översiktsplan FalunBorlänge tre principer (se ÖP. FalunBorlänge kap ) som generellt bör tillämpas vid lokalisering av ny bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner. Vid lokalisering av ny bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner bör följande principer generellt tillämpas för att undvika risker från översvämning, se bild 13.1: Bild 13.1 Principskiss, från Översvämningsrisker i fysisk planering, Länsstyrelserna i Mellansverige 2006 (något bearbetad) A, Områden som ligger mellan normal vattenstånd och 100-årsflöde i höjd I markområden med stor sannolikhet för översvämning, det vill säga områden som hotas av 100-årsflöde, bör ingen bebyggelse tillkomma förutom enkla byggnader som garage, uthus och enklare verksamheter utan miljöpåverkan. 7
8 Om inget vatten och avlopp finns sedan tidigare, eller om det finns sedan tidigare men bedöms inte uppfylla dagens krav, ställs krav på dessa att de ska anpassas till de flöden som angivits ovan inom respektive område om det bedöms rimligt. Tolkning av vad som kan rymmas inom område A För att begränsa omfattningen av skador på tillkommande bebyggelse inom områden med stor sannolikhet för översvämning bör följande kompletteringar till bebyggelsen kunna göras utan riskanalys och åtgärdsprogram: En lämplighetsprövning måste ske i det enskilda fallet och bedömas utifrån byggnaden/anläggningens placering inom höjdskalan normalvattenstånd 100-årsflöde och byggnadstyp. Bygg- och kartkontoret i Borlänge och Bygg och Miljö i Falun gör bedömningen att kompletteringsåtgärder för befintlig bebyggelse även bör omfatta mindre tillbyggnader av bostadshus. Vid ansökan om bygglov för kompletteringsåtgärder inom detta område måste en noggrann avvägning mellan de allmänna och enskilda intressena göras. Avvägningen mellan dessa ska tydligt framgå av motiveringen till beslutet. Nedanstående punkter bör ingå i avvägningen: Bygga till ett bostadshus med 50 % av ursprungsytan dock max 50 kvm Bygga oisolerade komplementbyggnader Bygga isolerade uthus och garage upp till 50 kvm Bygga komplementbostadshus upp till 25 kvm Enklare verksamheter där verksamhetens omfattning och dess påverkan på miljön vid en översvämning särskilt beaktas. Vatten och/eller avlopp: Där vatten och avlopp finns sedan tidigare och bedöms uppfylla dagens krav bortsett från anpassning till nya översvämningsnivåer ställs inga krav. Där vatten och avlopp finns sedan tidigare men bedöms inte uppfylla dagens krav utöver anpassningen till nya översvämningsnivåer ställs krav på att dessa åtgärdas. Dessa ska då anpassas till 100-årsflöde om det bedöms rimligt. När vatten och avlopp inte finns sedan tidigare ställs krav på att om/när vatten och avlopp installeras ska det anpassas till 100-årsflöde om det bedöms rimligt. B, områden som ligger mellan 100-årsflöde och högsta beräknade flöde i höjd I markområden med viss sannolikhet för översvämning, det vill säga områden som kan hotas av högsta beräknade flöde, får en riskbedömning göras i varje enskilt fall av lämpligheten av en lokalisering av till exempel bostäder, arbetsplatser och viss offentlig verksamhet. Riskbedömningen görs utifrån samhällsnytta, risk för människors hälsa och säkerhet och ekonomisk skada. Den kan göras i samband med fördjupad översiktsplanering, detaljplanering eller förhandsbesked/bygglov. 8
9 Tolkning av vad som kan rymmas inom område B Vid ansökan om etablering inom detta område måste en noggrann avvägning mellan de allmänna och enskilda intressena göras. Avvägningen mellan dessa ska tydligt framgå av motiveringen till beslutet. Nedanstående punkter bör ingå i avvägningen Nybyggnad av enstaka etablering Bygga till ett bostadshus med mer än 50% av ursprungsytan eller mer än 50 kvm. Vatten och/eller avlopp: Där vatten och avlopp finns sedan tidigare och bedöms uppfylla dagens krav bortsett från anpassning till nya översvämningsnivåer ställs inga krav. Där vatten och avlopp finns sedan tidigare men bedöms inte uppfylla dagens krav utöver anpassningen till nya översvämningsnivåer ställs krav på att dessa åtgärdas. Dessa ska då anpassas till 100-årsflöde om det bedöms rimligt. När vatten och avlopp inte finns sedan tidigare ställs krav på att om/när vatten och avlopp installeras ska det anpassas till 100-årsflöde om det bedöms rimligt. C, områden som ligger ovanför högsta beräknade flöde i höjd Högsta beräknade flöde beräknas enligt Flödeskommitténs riktlinjer för damdimensionering. Beräkningen bygger på en systematisk kombination av alla kritiska faktorer som bidrar till ett flöde. Riskobjekt och viktiga samhällsfunktioner, som till exempel offentliga byggnader som behövs i krissituationer, sjukhus, vårdinrättningar och liknande boenden, järnvägar, stora vägar och vägar som är viktiga evakueringsvägar, VA/avfallsanläggningar, el-/teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan bör lokaliseras till markområden med låg sannolikhet för översvämning, det vill säga områden som varken hotas av 100-årsflöde eller högsta beräknade flöde eller av översvämning orsakad av häftiga regn där dagvattensystemet har otillräcklig kapacitet. 9
Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den
Riktlinjer för byggande nära vatten Riktlinjer för byggande nära vatten Sammanfattning - syftet med riktlinjer för strandnära byggande Syftet med riktlinjerna är att ny bebyggelse ska få en lämplig placering
Höga vattenflöden/las-data/kris-gis. Mora Ulf Henriksson, Falu kn Lars Robertsson, Borlänge kn
Höga vattenflöden/las-data/kris-gis Mora 2016-03-10 Ulf Henriksson, Falu kn Lars Robertsson, Borlänge kn Fakta om laserskanning NNH, Ny Nationell Höjdmodell Laserskanning utförs från flygplan och ger laserdata
Gemensam syn på översvämningsrisker
Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar
Hotkartor Detaljerad översvämningskartering
Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Riskutredning Lindesberg
Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Riskutredning Lindesberg Detaljplan Kristinaskolan Översvämningar från sjöar, vattendrag och skyfall 2019-06-18 Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Konsult:
Nissan översvämning 2014
1 Nissan översvämning 2014 Före: 2013 påbörjades en uppdatering av MSB:s översvämningskartering för Nissan (den ursprungliga var från 2002). Under: Augusti 2014. När karteringen var klar men ej överlämnad
Vattenståndsberäkningar Trosaån
UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges
tillförlitlighet Arne Bergquist Lantmäteriet
Översvämningskarteringars i tillförlitlighet Arne Bergquist Beredskapssamordnare Lantmäteriet Agenda Hur påverkas översvämningsriskerna av den pågående klimatförändringen? Kvalitet i höjdmodell d baserad
MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård
MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering Ulrika Postgård Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande verksamhet
RAPPORT. Riskanalys översvämning fördelningsstation F3 E.ON Osmundgatan, Örebro 2014-11-28. Upprättad av: Hans Björn Granskad av: Johan Lundin
RAPPORT F3 E.ON Osmundgatan, Örebro 2014-11-28 Upprättad av: Hans Björn Granskad av: Johan Lundin RAPPORT F3 E.ON Osmundgatan, Örebro Kund E.ON Elnät Sverige AB Östra Promenaden 5 601 71 Norrköping Konsult
Vansbro kommun. MCR Arvika
Vansbro kommun MCR Arvika 2017-05-31 Vansbro kommun Ca 6800 invånare 1 657,34 km² 4,45 invånare km 2 Vansbro tätort ca 2000 invånare Ungt samhälle 2 Pågående projekt Översvämningsdirektivet Översvämningsskydd
Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark
MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar Barbro Näslund-Landenmark MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet ULI Geoforum Arbeta smart inom planering och byggande 2014, 5-6 feb Presentationen
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss? Barbro Näslund-Landenmark 054-135050 barbro.naslund-landenmark@srv.se Enheten för bebyggelse och miljö Avdelningen för olycksförebyggande
PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Klimatanpassning i Örebro län
Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället
Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl)
1(5)./. YTTRANDE 2015-06-22 Dnr 102-2015/1455 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland
Hantering av översvämningsrisk till följd av skyfall Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland Nedskalning Västra Götaland Länsstyrelsernas rekommendationer Gemensamt arbete av
Förordningen om översvämningsrisker. Sveriges genomförande av EU:s översvämningsdirektiv
Förordningen om översvämningsrisker Sveriges genomförande av EU:s översvämningsdirektiv Förordningen om översvämningsrisker Efter återkommande och omfattande problem med översvämningar beslutade EU:s medlemsländer
Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som
1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor
Samhällsbyggnadskontoret Datum Diarienummer Plan och bygg PBN 2008: Mikael Rojek Antagen av PBN tf Planarkitekt
STRÄNGNÄS KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret Datum Diarienummer Plan och bygg Mikael Rojek tf Planarkitekt Översvämningsrisker i den fysiska planeringen Riktlinjer för Plan- och byggnämndens arbete och myndighetsutövning
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor Regler och riktlinjer för ansökan Foto framsida Exempel på förebyggande åtgärd mot översvämning, Arvika. Skydd av centrala Arvika mot översvämning
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Uppdraget MSB har haft i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma konsekvenserna av en översvämning
Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2
Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Handläggare (konsult) Granskad (konsult) Rev Diarienummer F08-10130/SA20 Godkänd (konsult) Rev Dokumentnummer 9651-05-025a Datum Göran Johanna Johanna 2009-04-20
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Åmsele Arbetet är utfört på uppdrag av Statens Räddningsverk Norrköping mars 1999
Åmsele Arbetet är utfört på uppdrag av Statens Räddningsverk Norrköping mars 1999 SRV D-nr 249-795-1998 SMHI D-nr 9804-0454/204 Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut 601 76 NORRKÖPING Tel 011-4958000
Översvämningsrisker tillsynsvägledning
Översvämningsrisker tillsynsvägledning Vattenförsörjning i fysisk planering vägledning Cecilia Näslund Regeringsuppdrag översvämningsrisker Syfte Långsiktigt hållbar bebyggelse Länsstyrelsernas tillsyn:
PM Översvämningsanalys
ASCAPE ARKITEKTUR PM Översvämningsanalys Ren 14:2, Bollnäs 2018-10-26 PM ÖVERSVÄMNINGSANALYS Ren 14:2, Bollnäs KUND Matts Ingman Ascape Arkitektur KONSULT WSP Samhällsbyggnad Bergmästaregatan 2 791 30
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status
EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status Barbro Näslund-Landenmark Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 010-240 5050 barbro.naslundlandenmark@msbmyndigheten.se
Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad har inhämtat simuleringsresultat från MSB för 100 års, 200 års och beräknat högsta flöde (BHF).
PM Uppdrag Hydromodell för Göteborgs Stad Kund Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad PM nr 1320001782-05-022_1_Planeringsnivåer_längs_åarna Datum 2014-12-03 Till Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad Från
Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering
Stigande havsnivå Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering konsekvenser för fysisk planering Seminarium Klimatanpassning den 13 mars Stockholm Nikolina Verovic Länsstyrelsen i Skåne län Inriktning
Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker
Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker Titel: Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering: Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker
Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming
Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna
Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare
Dricksvattenförsörjning Kalmar län Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare Hur är det tänkt? Kalmar län, våra förutsättningar Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län Hot & risker, fördjupad klimatanalys
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
PM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan
PM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan Bakgrund Föreliggande PM beskriver översvämningsrisker för ett detaljplaneärende på Skärgårdsgatan. Stadens övergripande målsättning är att planeringen
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM LOMMA KOMMUN SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ
ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ Örestads golfbana under översvämningarna i juli 2007 SWECO Environment AB Södra Regionen Vatten- och miljösystem Fredrik Wettemark
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011
Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och
med hänsyn till risken för översvämning
Illustrationer: Emma Franzén Fakta 2017:1 Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholms län med hänsyn till risken för översvämning Vid planläggning ska bebyggelse
Foto: Göran Fält/Trafikverket
Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna
Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Älvsbyn 25:1, Västermalm Parkering. Älvsbyns kommun Norrbottens län HANDLINGAR
Detaljplan för del av Älvsbyn 25:1, Västermalm Parkering Älvsbyns kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar ingår i samrådsskedet: Plankarta med bestämmelser. Plankartan blir
Remiss. med hänsyn till risken för översvämning
Fakta 2016:xx Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholms län Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län
1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är
Framställning av hotkartor enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM hotkartor 1 (11) Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Barbro Näslund-Landenmark 010-2405050 barbro.naslund-landenmark@msb.se Framställning
Riskhanteringsplan för Vansbro tätort
Dnr: 451-6123-15 Riskhanteringsplan för Vansbro tätort - enligt förordning om översvämningsrisker Omslagsbild: Översvämningsnivåer vid timmeravskiljare i Västerdalälven uppströms Vansbro, foto Elin Sjöstrand
Riskhanteringsplan för Malungs tätort
Dnr: 451-6124-15 Riskhanteringsplan för Malungs tätort - enligt förordning om översvämningsrisker Riskhanteringsplan för hantering av översvämningsrisker i Malungs tätort 2015-2021 Inom ramen för arbetet
MSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Övergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH
1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo
Klimatanpassning i. översiktsplanearbetet
Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Kristianstads kommun i Skåne Skånes till landyta näst största kommun 20-tal tätorter, uppåt 30 småorter 82000 invånare
Referensuppdrag översvämningskartering
2014-05-15 Referensuppdrag översvämningskartering Länsstyrelsen Västernorrland, 2013 Översvämningskartering av Gåde å (Lst Västernorrland Ref: 537-8651-13) Detaljerad översvämningskartering av Gåde å nära
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar
9. Motion om en skyfallsplan svar Dnr 2015/
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 23 (42) 2016-04-25 Kf Ks 113 9. Motion om en skyfallsplan svar Dnr 2015/502-109 Vänsterpartiet har genom Leif Svensson (V) väckt en motion om en skyfallsplan. Vänsterpartiet
Vad är en översvämning?
ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba
RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSKARTERING TIDAN, ÖSTEN - ULLERVAD JOAKIM HOLMBOM & ANDERS SÖDERSTRÖM UPPDRAGSNUMMER STOCKHOLM
UPPDRAGSNUMMER 2156059 ÖVERSVÄMNINGSKARTERING TIDAN, ÖSTEN - ULLERVAD STOCKHOLM SWECO INFRASTUCTURE AB VATTENKRAFT & DAMMAR JOAKIM HOLMBOM & ANDERS SÖDERSTRÖM 1 (25) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044
Att bygga ett klimatsmart Kalmar län
planeringen 17 april 2012 1 (5) Ledningskansliet Elvira Laneborg Tel. direkt: 0480-821 35 Mobil: 0730-632041 E-post: elvira.laneborg@lansstyrelsen.se Deltagare i Länsplandag 17 april Att bygga ett klimatsmart
9. Säkerhet och riskbedömningar
9. Säkerhet och riskbedömningar Sammanfattning Det ska vara tryggt och säkert att bo och leva i Karlskoga kommun. Kunskap och erfarenhet om hur man skapar trygghet och säkerhet i vardagsmiljön ska användas
VAXÖN - ÖVERSVÄMNINGSANALYS
RAPPORT VAXÖN - ÖVERSVÄMNINGSANALYS 2013-01-22 Uppdrag: 225402, VA-PLAN FÖR VAXHOLMS STAD Titel på rapport: Vaxön översvämningsanalys Status: Slutrapport Datum: 2013-01-22 Medverkande Beställare: Kontaktperson:
Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv
Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar
Hantering av skyfall och kustöversvämningar. Undersökning av kommunernas arbete 2016
Hantering av skyfall och kustöversvämningar Undersökning av kommunernas arbete 2016 2 MSB:s kontaktpersoner: Cecilia Alfredsson, 010-240 50 02 Erik Bern, 010-240 50 09 MSB diarienummer: 2016-4560 3 Innehållsförteckning
För Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.
PM Uppdrag Planeringsnivåer längs Göta Älv och Kvillebäcken Kund Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad PM nr 1320001782-05-025_1_Planeringsnivåer_längs Göta_Älv_och_Kvillebäcken Datum 2015-02-27 Till
Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund
Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL Cecilia Näslund Cecilia Näslund Vattenfrågor inom fysisk planering Nytt regeringsuppdrag! 5. Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker
i Olofströms samhälle, Olofströms kommun
Ändring av detaljplan för del av Holje 204:5 m. fl, i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Ändring av P L A N - O C H G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G HANDLINGAR Till detta planförslaget
Studie av befintlig ytavrinning i Södra Landvetter
PM UPPDRAG Agnebäcken Dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER 1100159000 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM KUND HÄRRYDA KOMMUN KUNDKONTAKTPERSON Maria Lejdebro KUNDADRESS BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Studie av befintlig
Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har
Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat
Frågor Inledande frågor 1. Vilken kommun arbetar du åt? 2. Vilket län tillhör kommunen? 3: Har din kommun, så vitt du känner till, påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser så som:
SAMRÅDSUNDERLAG Riskhanteringsplan för Malungs tätort
Dnr: 451-6124-15 SAMRÅDSUNDERLAG Riskhanteringsplan för Malungs tätort - enligt förordning om översvämningsrisker SAMRÅDSHANDLING 2015 Riskhanteringsplan för hantering av översvämningsrisker i Malungs
Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel
Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv
Uppföljning av arbetet med riskhanteringsplaner under 2017, enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker
Uppföljning av arbetet med riskhanteringsplaner under 2017, enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker 2018-06-15 2 MSB:s kontaktperson: Barbro Näslund Landenmark, 010-240 50 50 MSB Dnr 2018-05678
Med målbild avses stadens övergripande målsättning för vilken robusthet man vill uppnå mot översvämningar i sin stadsplanering.
PM Översvämningsrisker detaljplan Centralstationenn Bakgrund och syfte Föreliggande PM beskriver översvämningsrisker och åtgärdsbehov för ett detaljplaneområde vid Centralstationen i Göteborg. Planen ska
Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning
Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick
Vad händer i Göteborg vs mark och vatten
Vad händer i Göteborg vs mark och vatten SGU, 2016-09-21 Anna-Maria Edvardsson Agenda Byggprojekt i Göteborg Utmaningar Vägledningar Kartunderlag Pågående uppdrag Västsvenska paketet EN HÅLLBAR STAD ÖPPEN
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
+5 GRADER. Klimatet förändras
+5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN Samrådsunderlag, oktober 2008 BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer Oktober 2008 SBK 2008:7 } Bakgrund De formella kraven på översiktsplanen när det gäller att beakta risken
Riskhanteringsplan för Falu tätort
Dnr: 451-6079-15 Riskhanteringsplan för Falu tätort - enligt förordning om översvämningsrisker Omslagsbild: Uppmätta vattennivåer vid Kopparvågen i Falun, foto Magnus Berg Riskhanteringsplan för hantering
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
TORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING Charlotte Stenberg. Torsby bostäder UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV:
TORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING 2018-01-14 UPPDRAGSNUMMER: DATUM: 18402071 2018-01-14 HANDLÄGGARE: Tobias Högberg UPPDRAGSLEDARE: Pernilla Brunsell GRANSKAD AV: Charlotte Stenberg
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Analysmetod och resultat för den preliminära riskbedömningen Data
Analysmetod och resultat för den preliminära riskbedömningen Data Barbro Näslund-Landenmark Expert Naturolyckor Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk och sårbarhetsreducerande
Sverige inför inför klimatförändringarna
Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs
Översvämningssäkring. Göteborg
Översvämningssäkring Göteborg Helhetsbild komplex Målsättning Goda Lösningar = Systemlösningar Minimerar risk/negativa konsekvenser God samhällsekonomi Tillskott till stadsmiljön Ökad nederbörd Mer Vatten
Översvämningskartering av Rinkabysjön
Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan
ÖVERSVÄMNINGSKARTERING UTMED BÄVEÅN
Bakgrundskarta Lantmäteriet ÖVERSVÄMNINGSKARTERING UTMED BÄVEÅN Med detaljerad översvämningskartering för det identifierade området med betydande översvämningsrisk, Uddevallaområdet Sträckan från Björbäck
Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde
1(5) Rapportering av Bilaga 3 Text Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk
Mölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment
Mölndalsån Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg 2006-06-26. Kort version av Mölndals Stad & DHI Water & Environment Januari 2007 Projektnr. 2641 Sammanfattning Mölndalsån drabbas till
Översvämningsrisker och rekommendationer för framtida golvnivåer.
Memo 2014-08-18 00:06 PM Fördjupning av översiktsplan, Lindesberg Översvämningsrisker och rekommendationer för framtida golvnivåer. Bakgrund 2014-09-09 Christer Egelstig Lindesberg är ett av de 18 områden
Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län
Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling