Tolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i

Transkript

1 Tolkning av Översi k t s plan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i områden med risk för höga vattenflöden

2 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Dokumenttyp Tolkning av Översiktsplan FalunBorlänge i enskilda ärenden vid byggn Tolkning avlopp och andra infrastrukturanläggningar i områden med risk för hög Omfattar Kommunen Kommunala bolagen Dokumentägare Lars Robertsson Dokumentansvarig Bygg och kartchef Publicering Författningsstöd Kommunallagen, 8 kap. 3 Beslutad , 172 Bör revideras senast Beslutsinstans Byggnadsnämnden Diarienummer 2015/37445 Revidering Kompletterat text kring bedömning av avlopp. Revidering Justerad text kring bedömning av avlopp Revidering Datum i kapitel 1 uppdaterat 2

3 Innehållsförteckning... 1 TOLKNING AV ÖVERSIKTSPLAN FALUNBORLÄNGE I ENSKILDA ÄRENDEN VID BYGGNATIONER OCH ANLÄGGANDE AV AVLOPP OCH ANDRA INFRASTRUKTURANLÄGGNINGAR I OMRÅDEN MED RISK FÖR HÖGA VATTENFLÖDEN BERÖRDA NÄMNDER BAKGRUND... 4 ÖVERSIKTSPLAN... 4 Fördjupning/ riskanalys för Runn och delar av Dalälven... 5 FLÖDESNIVÅER... 5 ALLMÄNT OM ÖVERSVÄMNINGSKARTERING... 5 KLIMATANPASSNING, MILJÖHÄNSYN OCH RISKER... 6 BESKRIVNING AV NIVÅER... 6 BEDÖMNING OCH TOLKNING... 6 Flödeskarteringar som ska användas vid hantering i enskilda ärenden... 6 BEDÖMNING I RESPEKTIVE RISKNIVÅ, A, B OCH C... 7 A, Områden som ligger mellan normal vattenstånd och 100-årsflöde i höjd... 7 B, områden som ligger mellan 100-årsflöde och högsta beräknade flöde i höjd... 7 C, områden som ligger ovanför högsta beräknade flöde i höjd

4 1. Berörda nämnder Tolkningarna är godkända i följande nämnder: Myndighetsnämnd för bygg- och miljöfrågor i Falun Byggnadsnämnden i Borlänge Miljönämnden i Borlänge , nytt beslut efter justering av text 2. Bakgrund Syftet med dessa tolkningar är att klargöra hur vi tolkar Översiktsplan FalunBorlänge, juni 2014, i enskilda ärenden vid byggnationer och anläggande av avlopp och andra infrastrukturanläggningar i områden med risk för höga vattenflöden. Översiktsplanen innehåller övergripande principer och rekommendationer för nyetablering av byggnader. Detta dokument innehåller tolkningar av översiktsplanens kapitel 13, och hur vi ska hantera enskilda ärenden. Översiktsplanen riktar sig främst till nyetablering av bebyggelse och avlopp men det finns också ett behov av tolkning för kompletteringav av befintliga byggnader som också beskrivs i detta dokument. Tillsammans med Länsstyrelen har flera flödeskarteringar analyserats och dokumentet anger vilka flödeskarteringar som passar bäst i olika områden. Klimatanpassade karteringar redovisar flödet i en framtid med torrare klimat. För att ge en större säkerhet är det nödvändigt med olika karteringar i olika områden. Översiktsplan I Översiktsplan FalunBorlänge kapitel 13 och 13.2 skrivs följande: FalunBorlänge ska vara säkert och tryggt att bo och vistas i. Den fysiska planeringen ska utgå från att människor inte utsätts för risker när det gäller hälsa, säkerhet och olyckor i den bebyggda miljön. Förändringar i klimatet med temperaturhöjning till följd av utsläpp av klimatgaser är ett faktum. Översvämningar i sjöar och vattendrag är ett exempel på troliga effekter av ett ändrat klimat i Dalarna som påverkar FalunBorlänge. Den fysiska planeringen behöver anpassas för att både människor och bebyggelse inte ska komma till skada på grund av det förändrade klimatet. Översvämningar i sjöar, vattendrag och dagvattensystem innebär ekonomiska förluster, miljökonsekvenser och skador på byggnader och infrastruktur. Det ändrade klimatet kan innebära att översvämningar kommer att inträffa oftare. I FalunBorlänge är Falu tätort, Svärdsjövattendragen och Torsångsområdet särskilt utsatta för översvämning, och i dessa områden måste lokalisering av ny bebyggelse göras med hänsyn till översvämningsrisken. 4

5 Fördjupning/ riskanalys för Runn och delar av Dalälven För det område som påverkas av översvämningsrisker kring Runn och utmed delar av Dalälvens vattensystem (se bild 13.2 för områdets omfattning) redovisas mer detaljerade ställningstaganden till översvämningsrisken. Motivet är att kommunerna vill tillämpa samma förhållningssätt i hela omr ådet kommungränsen ska inte innebära skillnader i hanteringen av översvämningsriskerna. Nya planeringsunderlag har tagits fram som ger bättre underlag för bedömning av översvämningsrisker. Bland annat har en detaljerad kartläggning av översvämningsris ker tagits fram inom pågående beredskapsplanering för dammbrott i Dalälven. Från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) finns också årsflöde och årsflöde för Falun som är klimatanpassade, det vill säga tar hänsyn till förändringar i nede rbörden som beror på ett ändrat klimat. Bild 13.2 Runn och Dalälvens vattensystem Flödesnivåer Allmänt om översvämningskartering För att kunna beräkna vattennivåer och utbredningen av en översvämning för ett flöde med en viss återkomsttid används en h ydraulisk datamodell. Modellen innehåller information om flöden, höjddata och strukturer i vattendraget såsom broar och dammar samt andra fysiska strukturer som påverkar vattnets rörelser. Modellen innehåller också uppgifter om vatten - dragets övriga egens kaper som lutning och bottenfriktion samt landskapets topografi, geometri och friktion. Slutligen kalibreras modellen mot tidigare mätningar av vattenstånd och vattenföring. 5

6 Kartläggning av översvämmat område sker med hjälp av GIS. I karteringen används Lantmäteriets digitala höjdmodell Ny Nationell Höjdmodell (NNH) för beskrivning av topografin. Vattenstånden längs hela vattendragssträckan interpoleras fram. Genom att jämföra nivåer hos den simulerade vattenytan med nivåer i NNH får man fram det översvämmade området. Klimatanpassning, miljöhänsyn och risker Klimatförändringar kommer utifrån den kunskap vi har idag att innebära att klimatet i Dalarna år 2100 blir torrare och varmare sommartid med minskad nederbörd på 3-10 % och en ökad temperatur på 3-5 grader. Nederbörden kommer oftare i form av skyfall. Även vintrarna blir varmare med ökad nederbörd i form av regn men med en minskning av hundraårsflödena. På SMHI:s webbplats redovisas klimatscenarier baserade på aktuell forskning. Den ökade temperaturen sommartid innebär ett behov av att kunna kyla byggnader för att undvika negativa hälsoeffekter vid värmeböljor. De häftiga regnen under sommaren påverkar risken för översvämning och ställer krav på en förändrad dagvattenhantering. Ett förändrat klimat kan komma att ställa andra krav på byggnadsteknik och byggnadsmaterial, vilket måste bevakas tidigt i byggprocessen. Beskrivning av nivåer årsflödet har en statistisk återkomsttid på 100 eller 200 år. Sannolikheten att flödet inträffar under en 100- eller 200-årsårsperiod är 63 %. Dalälvens vattenregleringsföretag, DVF, har inom arbetet med samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Dalälven tagit fram en kartering av dagens 100-årsflöde som benämns DVF 100-årsflöde från I den karteringen användes andra parametrar vid Långhag och dagens flöde i beräkningarna. Detta medför att flödeskarteringen baseras på ett större flöde och större utbredning. Från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finns en kartering för Dalälven från 2013 som är framtagen med samma metod men där flödena har klimatanpassats. Länsstyrelsen redovisar i sitt regionala planeringsunderlag RUM flera flödeskarteringar: MSBs kilmatanpassade 100-årsflöde med ett teoretiskt flöde år MSBs kilmatanpassade 200-årsflöde med ett teoretiskt flöde år Denna kartering genomfördes som en del i EU s översvämningsdirektiv och omfattade tre orter i Dalarna, Vansbro, Malung och Falun på uppdrag av MSB. Dalälvens vattenregleringsföretag (DVF) 100-årsflöde. Högsta beräknade flöde beräknas enligt flödeskommitténs riktlinjer för damdimensionering. Beräkningen har utförts av MSB och bygger på en systematisk kombination av alla kritiska faktorer som bidrar till ett flöde. Flödet kallas också årsflöde eller BHF (beräknat högsta flöde). Bedömning och tolkning Flödeskarteringar som ska användas vid hantering i enskilda ärenden I de enskilda fallen ska utbredningen för respektive flödeskartering användas. De karteringar som ska användas är följande: 6

7 I utbredning enligt kartan kring Dalälven, Lillälven, Ösjön och sydvästra delen av Runn ska DVF 100-årsflöde från år 2012 användas, benämnd DVF Q Vid Svärdsjövattendragen finns två flödeskarteringar att ta hänsyn till. Dessa är MSB 100- årsflöde från 2013, benämnt MSB Q100 1D 2013 och DVF 100-årsflöde från år 2012, benämnd DVF Q I det enskilda fallet ska den flödeskartering användas som ger den största utbredningen (högsta höjden) kring det enskilda ärendet. Falu tätort och nordvästra delen av Runn ska MSB 100-årsflöde från 2013 användas, benämnt MSB Q100 2D Högsta beräknade flöde finns för Falu tätort och för Dalälven (Borlänge) och benämns BHF 2D från 2013 respektive BHF 1D från 2013 (MSB) där 2D resp 1D härrör till olika beräkningsmetoder. Bedömning i respektive risknivå, A, B och C Flödeskarteringarna har inte en unik nivå utan varierar i olika delar. Respektive kartering har en genomsnittshöjd, men det är viktigt att påpeka att i de enskilda fallen ska utbredningen i respektive kartering användas vid analys och bedömning. De nivåer som beskrivs i de olika karteringarna är flödesnivåer och beskriver lägsta höjd för underkant dräneringsskikt. För att undvika risken för översvämningar beskriver Översiktsplan FalunBorlänge tre principer (se ÖP. FalunBorlänge kap ) som generellt bör tillämpas vid lokalisering av ny bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner. Vid lokalisering av ny bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner bör följande principer generellt tillämpas för att undvika risker från översvämning, se bild 13.1: Bild 13.1 Principskiss, från Översvämningsrisker i fysisk planering, Länsstyrelserna i Mellansverige 2006 (något bearbetad) A, Områden som ligger mellan normal vattenstånd och 100-årsflöde i höjd I markområden med stor sannolikhet för översvämning, det vill säga områden som hotas av 100-årsflöde, bör ingen bebyggelse tillkomma förutom enkla byggnader som garage, uthus och enklare verksamheter utan miljöpåverkan. 7

8 Om inget vatten och avlopp finns sedan tidigare, eller om det finns sedan tidigare men bedöms inte uppfylla dagens krav, ställs krav på dessa att de ska anpassas till de flöden som angivits ovan inom respektive område om det bedöms rimligt. Tolkning av vad som kan rymmas inom område A För att begränsa omfattningen av skador på tillkommande bebyggelse inom områden med stor sannolikhet för översvämning bör följande kompletteringar till bebyggelsen kunna göras utan riskanalys och åtgärdsprogram: En lämplighetsprövning måste ske i det enskilda fallet och bedömas utifrån byggnaden/anläggningens placering inom höjdskalan normalvattenstånd 100-årsflöde och byggnadstyp. Bygg- och kartkontoret i Borlänge och Bygg och Miljö i Falun gör bedömningen att kompletteringsåtgärder för befintlig bebyggelse även bör omfatta mindre tillbyggnader av bostadshus. Vid ansökan om bygglov för kompletteringsåtgärder inom detta område måste en noggrann avvägning mellan de allmänna och enskilda intressena göras. Avvägningen mellan dessa ska tydligt framgå av motiveringen till beslutet. Nedanstående punkter bör ingå i avvägningen: Bygga till ett bostadshus med 50 % av ursprungsytan dock max 50 kvm Bygga oisolerade komplementbyggnader Bygga isolerade uthus och garage upp till 50 kvm Bygga komplementbostadshus upp till 25 kvm Enklare verksamheter där verksamhetens omfattning och dess påverkan på miljön vid en översvämning särskilt beaktas. Vatten och/eller avlopp: Där vatten och avlopp finns sedan tidigare och bedöms uppfylla dagens krav bortsett från anpassning till nya översvämningsnivåer ställs inga krav. Där vatten och avlopp finns sedan tidigare men bedöms inte uppfylla dagens krav utöver anpassningen till nya översvämningsnivåer ställs krav på att dessa åtgärdas. Dessa ska då anpassas till 100-årsflöde om det bedöms rimligt. När vatten och avlopp inte finns sedan tidigare ställs krav på att om/när vatten och avlopp installeras ska det anpassas till 100-årsflöde om det bedöms rimligt. B, områden som ligger mellan 100-årsflöde och högsta beräknade flöde i höjd I markområden med viss sannolikhet för översvämning, det vill säga områden som kan hotas av högsta beräknade flöde, får en riskbedömning göras i varje enskilt fall av lämpligheten av en lokalisering av till exempel bostäder, arbetsplatser och viss offentlig verksamhet. Riskbedömningen görs utifrån samhällsnytta, risk för människors hälsa och säkerhet och ekonomisk skada. Den kan göras i samband med fördjupad översiktsplanering, detaljplanering eller förhandsbesked/bygglov. 8

9 Tolkning av vad som kan rymmas inom område B Vid ansökan om etablering inom detta område måste en noggrann avvägning mellan de allmänna och enskilda intressena göras. Avvägningen mellan dessa ska tydligt framgå av motiveringen till beslutet. Nedanstående punkter bör ingå i avvägningen Nybyggnad av enstaka etablering Bygga till ett bostadshus med mer än 50% av ursprungsytan eller mer än 50 kvm. Vatten och/eller avlopp: Där vatten och avlopp finns sedan tidigare och bedöms uppfylla dagens krav bortsett från anpassning till nya översvämningsnivåer ställs inga krav. Där vatten och avlopp finns sedan tidigare men bedöms inte uppfylla dagens krav utöver anpassningen till nya översvämningsnivåer ställs krav på att dessa åtgärdas. Dessa ska då anpassas till 100-årsflöde om det bedöms rimligt. När vatten och avlopp inte finns sedan tidigare ställs krav på att om/när vatten och avlopp installeras ska det anpassas till 100-årsflöde om det bedöms rimligt. C, områden som ligger ovanför högsta beräknade flöde i höjd Högsta beräknade flöde beräknas enligt Flödeskommitténs riktlinjer för damdimensionering. Beräkningen bygger på en systematisk kombination av alla kritiska faktorer som bidrar till ett flöde. Riskobjekt och viktiga samhällsfunktioner, som till exempel offentliga byggnader som behövs i krissituationer, sjukhus, vårdinrättningar och liknande boenden, järnvägar, stora vägar och vägar som är viktiga evakueringsvägar, VA/avfallsanläggningar, el-/teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan bör lokaliseras till markområden med låg sannolikhet för översvämning, det vill säga områden som varken hotas av 100-årsflöde eller högsta beräknade flöde eller av översvämning orsakad av häftiga regn där dagvattensystemet har otillräcklig kapacitet. 9