Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion
|
|
- Cecilia Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion Mikael Granberg & Lars Nyberg
2 Klimatet förändras Ökad frekvens av extrema väderhändelser och klimatrelaterade risker Ökade påfrestningar på samhället = Insatser krävs Klimatfrågans olika delar Orsaker Händelse/Risk Anpassning/ Riskreducering Konsekvenser Insatser
3 Resiliens 1. Ett systems förmåga att absorbera externa påfrestningar med bibehållna funktioner (kort sikt) (riskreducering?) 2. Ett systems förmåga att anpassa sig, finna nya organisationsformer (institutionell utveckling) och utveckla långsiktigt hållbara samhällsfunktioner som bidrar till en stärkt förmåga att hanterat framtida hot och risker (lång sikt) (klimatanpassning?) Resiliens är ett politiskt gångbart men akademiskt omdiskuterat begrepp (definition/-er?). Blir vi klokare av att använda resiliensbegreppet? Samtidigt: Ett begrepp med växande användning i samhället (av offentliga, marknadsoch andra aktörer) och med ökande relevans som bör studeras Resiliens fokuserar långsiktighet och proaktivitet Resiliens är direkt kopplat till ett systems anpassningsförmåga
4 Riskreducering och klimatanpassning (1) Komplext samspel mellan natur, teknik och samhälle Lärande om, och av, händelser Fokus på policys, planering och samhällsbyggande Fokus på samhällsinstitutioner, beslut och åtgärder Riskreducering Klimatanpassning Exv. geologiska risker Exv. hydrometeorologiska (och biologiska) risker Exv. effekter av långsamma förändringar (även positiva konsekvenser)
5 Riskreducering och klimatanpassning (2) Riskreducering: Utifrån konkreta händelser Klimatanpassning: Utifrån långsiktiga förändringar över tid Olikheter: Olika lagstiftning Olika policy-/förvaltningsområden/samhällsorganisering Olika vetenskapliga discipliner Olika skalor (rumsligt: orsaker-effekter, politiska dimensioner/tidsperspektiv: kan motverka långsiktiga proaktiva insatser eller leda till missanpassning)
6 Riskreducering och klimatanpassning (3) Likheter: Riskbegreppet centralt i båda Analys av risker och sårbarheter Hantering av effekter som ej kan förhindras Kapacitetsbyggande Potentiellt fokus på transformation?
7 Resiliens som möjlig brygga mellan riskreducering och klimatanpassning? Resiliens kan bidra med en gemensam ram som överbryggar skillnader mellan olika sektorer, vetenskapliga discipliner och intressen Ett kritiskt fokus (som också är relevant för riskreducering och klimatanpassning) Fokus på subjekt: Vad/Vem är resilient? Fokus på objekt: Resilient mot vad? Fokus på process: Hur skapas resiliens? Fokus på makt: Vem involveras?/vem bestämmer?
8 Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion Mikael Granberg & Lars Nyberg Tack!
9 Referenser Adger, W. N. (2003) Building resilience to promote sustainability, IHDP Update, 2, 1-3. Birkmann, J. (2013). Measuring vulnerability to natural hazards towards disaster resilient societies. Andra upplagan. New York: United Nations University Press. Boin, A., Comfort, L. K., Demchak C. C. (2010) The rise of resilience, i Comfort, L.K., Boin, A., Demchak C. C. (red.) Designing Resilience: Preparing for Extreme Events. Pittsburg: Pittsburg University Press. Davoudi, S., Shaw, K., Haider, J. L., Quinlan, A. E., Peterson, G. D., Wilkinson, C., Fünfgeld, H., McEvoy, D., Porter, L. (2012) Special issue on resilience, Planning Theory & Practice, 13(2), Folke, C. (2006) Resilience: The emergence of a perspective for social-ecological systems analyses. Global Environmental Change, 16, Holling, C. S. (1973) Resilience and stability of ecological systems. Annual Review of Ecology and Systematics, 4, Pelling, M. (2011) Adaptation to Climate Change: From Resilience to Transformation. London, Routledge. Porter, L., Davoudi, S. (2012) The politics of resilience for planning: A cautionary note, Planning Theory & Practice, 13(2), The Kresge Foundation (2015) Bounce Forward: Urban Resilience in the Era of Climate Change. Troy: The Kresge Foundation. UNISDR (2009) UNISDR Terminology on Disaster Risk Reduction. Geneva: United Nations. Vale, L. J. (2014) The politics of resilient cities: whose resilience and whose city? Building Research & Information, 42(2), Wamsler, C. (2009) Urban Risk Reduction and Adaptation: How to Promote Resilient Communities and Adapt to Increasing Disasters and Changing Climatic Conditions? Saarbrücken: VDM Publishing.
Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket
Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket Nätverksträff Making Cities Resilient 13-14 oktober 2015 Karlstad Janet Edwards Sekretariat för Sveriges nationella plattform för arbete med naturolyckor
Resiliens. Begreppets olika betydelser och användningsområden
Resiliens Begreppets olika betydelser och användningsområden 2 MSB:s kontaktpersoner: Cecilia Alfredsson, 010-240 50 82 Frederik Frisell, 010-240 41 95 Omar Harrami, 010-240 53 59 Övre bild framsida: Förstörda
Ett resilient Malmö. Underlag för gemensam problembild, syfte och övergripande mål, samverkansstruktur samt insatser
Ett resilient Malmö Underlag för gemensam problembild, syfte och övergripande mål, samverkansstruktur samt insatser Bakgrund Stadskontoret fick i slutet av 2012 i uppdrag av kommunstyrelsens ordförande
En klimatanpassningsguide för kommuner
En klimatanpassningsguide för kommuner Ebba Brink, Adelina Osmani & Christine Wamsler Lunds Universitet Svalövs kommun 2014 En klimatanpassningsguide för kommuner Författad av Ebba Brink, Adelina Osmani
Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering. sofie.storbjork@liu.se
Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering sofie.storbjork@liu.se Presentationens upplägg Kommunernas integrering av klimatfrågan: forskning vid CSPR Exemplet klimatfrågans integrering i fysisk
Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från
Urban adaptation through two lenses Experiences from climate proofing Helsinki as a researcher and a politician Urban anpassning genom två linser - Erfarenheter från klimatriskhantering i Helsingfors som
Hållbar hantering av urbana översvämningar
Hållbar hantering av urbana översvämningar Svenskt Vatten, 1 december, 2016. ROLF LARSSON, TEKNISK VATTENRESURSLÄRA, LTH/LUNDS UNIVERSITET SYNOPSIS A. Hållbar hantering av urbana översvämningar (HHUÖ)
LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER
LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR Hur förbereder vi oss för globala förändringar, t.ex. i ekonomin, klimatet eller energitillgång? Vilka är de gradvisa trender i vårt samhälle och i naturen som minskar
Utlysning av forskningsmedel: Samha llelig resiliens, steg 1
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) Utlysning av forskningsmedel: Samha llelig resiliens, steg 1 samhällsskydd och beredskap PM 2 (8) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:...
Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige
Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige Gregor Vulturius Stockholm Environment Institute Klimaseminar Finans Norge och Vestlandsforsking,
Utlysning av forskningsmedel: Samha llelig resiliens, steg 2
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) Utlysning av forskningsmedel: Samha llelig resiliens, steg 2 samhällsskydd och beredskap PM 2 (8) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:...
Community och resiliens inga självklara begrepp
RCR Working Paper Series 2019:3 Community och resiliens inga självklara begrepp Sophie Kolmodin Sophie Kolmodin, Risk and Crisis Research Centre, Mittuniversitetet sophie.kolmodin@miun.se Sophie Kolmodin
Sjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Extreme weather conditions today and tomorrow in Göteborg
Extreme weather conditions today and tomorrow in Göteborg The municipal executive board comission How prepared is Göteborg for extreme weather and climate change What kind of knowledge do we need? Water
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Att mäta samhällelig resiliens Henrik Hassel
CenCIP Professional Papers Nummer 2, april 2016 Henrik Hassel 1. Introduktion Resiliens är ett begrepp som används i allt större utsträckning inom krishanterings- området. Det används för att betona vikten
Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad
Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad 600 m Klimat och sårbarhetsutredningen Mål för arbete med översvämningsprogram Karlstads kommun ska på kort och lång sikt ha beredskap för att möta översvämningar
Child Centered Disaster Risk Reduction. Plan
Child Centered Disaster Risk Reduction THE CRUNCH MODEL VULNERABILITY UNDERLYING CAUSES VULNERABILITY UNSAFE CONDITIONS DISASTER HAZARD TRIGGER EVENTS Poverty Fragile physical environment Earthquake Limited
Resiliens - Förmåga att hantera förändring
Resiliens - Förmåga att hantera förändring Bakgrund En vilja att lära mer kring hur en stad, region kan hantera förändring på ett effektivt sätt. Vilken förmåga är det som måste finnas och hur bygger man
Resiliens. Varför resiliens, räcker inte hållbarhet? Vad är resiliens?
Resiliens Varför resiliens, räcker inte hållbarhet? Resiliensbegreppet innebär ett helt nytt angreppssätt för att analysera de stora globala utmaningar vi står inför. För att skapa en hållbar utveckling
Klimatanpassning bland stora företag
Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget
Datum Litteraturlista
1 (5) Kursens Grundkurs i statsvetenskap, delkurs 1: Politisk teori, 7.5hp benämning Kurslitteratur Böcker Arendt, Hannah (1998) Människans villkor. Stockholm: Daidalos (engelsk titel The Human Condition).
KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices
UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen 901 87 Umeå KURSPLAN Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning Socio-cultural theory and the study of educational practices Forskarutbildningen:
Socialt arbete AV, Globalisering och internationellt socialt arbete, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Globalisering och internationellt socialt arbete, 15 hp Social Work Ma, Globalization and International Social Work, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Anpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar. Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet
Anpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet 1 Strategier/planer och deras utvärdering har skapat en stomme
Resiliens inom livsmedelsförsörjningen
Resiliens inom livsmedelsförsörjningen Resiliens Varför arbetar vi med resiliens? Varför resiliens inom livsmedelsförsörjningen? Hur har processen sett ut? Vilka är resultaten? Vilka är erfarenheterna
Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring
Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring Hans Hellsmark Miljösystemanalys, Chalmers Hans.hellsmark@chalmers.se Vad är innovation? Vad är innovation? Invention Innovation
Planerings- och beslutsprocesser för hållbar dagvattenhantering
Planerings- och beslutsprocesser för hållbar dagvattenhantering Lite klimat, lite kommun och lite pågående forskning Mattias Hjerpe Centrum för klimatpolitisk forskning Tema miljöförändring Linköpings
Lotta Andersson. Redskap för klimatanpassning
Lotta Andersson Redskap för klimatanpassning Vad kan redskap vara? Metoder - ett sätt att analysera något t.ex. klimatmodeller, hydrogiska modeller, sårbarhetsbedömningar bedömning av sårbarhet (t.ex.
Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU
Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU SwedBios Målsättning: Bidra till fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsförhållanden genom en rättvis, hållbar och produktiv förvaltning av biologiska
Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering.
Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering sofie.storbjork@liu.se Presentationens upplägg Kommunernas integrering av klimatfrågan: forskning vid CSPR Exemplet klimatfrågans integrering i fysisk
Mikael Granberg Centrum för klimat och säkerhet. Centrum för klimat och säkerhet
Minskade klimatrisker i framtidens byggande och boende lärande från tidigare händelser och samhällsplanering Ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens forskningsfond Mikael
Kunskap om och för samhällets klimatarbete. Dialogmöte den 29 maj 2017
Kunskap om och för samhällets klimatarbete Dialogmöte den 29 maj 2017 Tankar inför mötet Informera och klargöra kring utlysningen, hinna prata och diskutera frågor som finns Få en bild av vilka ni är kunna
Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström
Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Den globala bilden Strålningsdrivning SOLEN Strålningsdrivning [W/m 2 ]: JORDEN Inkommande utgående strålning IPCCs rapporter 2000-2015 AR5 AR4 AR3 2000 2001
Samhällsekologisk Stadsbyggnad
Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad?
Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner
Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer
Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige
Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla
2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet
2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet Karin Lexén Stockholm International Water Institute 2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet 2015 är ett viktigt år för flera beslutsprocesser
Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare
Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare Ett forskningsprojekt finansierat av Formas Energisession 2010, Uddevalla 4-5 februari. Ulrika Olausson. Docent
Governing For Societal Resilience Krissamverkan i ett nätverkssamhälle. Fredrik Bynander Forskningsledare Crismart Försvarshögskolan
Governing For Societal Resilience Krissamverkan i ett nätverkssamhälle Fredrik Bynander Forskningsledare Crismart Försvarshögskolan CRISMART Nationellt centrum för krishanteringsstudier Ø Etablerat 1997
Centrum för Urbana och Regionala Studiers skriftserie
Centrum för Urbana och Regionala Studiers skriftserie (ISSN 1653-1531) (ISSN 1101-9093, för nummer 1-57) (ISSN 1653-1531, för nummer 62-) Stadsmiljögruppen (1991) Samhälle, Natur och Byggd miljö. En programskrift.
Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. Coachens dag
Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. 1 Resiliens Ett system agerar resilient om det bibehåller sin funktion (gör det det ska) i både väntade och oväntade förhållanden
Vad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Samarbete och samverkan
Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand
CAMEL- Ett forskningsprojekt om strategisk klimatanpassning Bild. Jim Hedfors, SGI När havet stiger och flöden i vattendrag ökar, diskuteras sällan möjligheten till att omlokalisera byggnader, infrastruktur
Möjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 års studier med avlagd kandidatexamen uppfyller särskild behörighet
Möjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 års studier med avlagd kandidatexamen uppfyller särskild behörighet
Globaliserade klimateffekter
Globaliserade klimateffekter Klimatanpassning 2016 7 september 2016 Henrik Carlsen Stockholm Environment Institute Cause and effect of climate change The causes of climate change: A global problem The
Kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap, 180 hp Folkhälsoarbetets teori och praktik, T3, v. 40-49, HT 2011 15 hp / ECTS 15
Kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap, 180 hp Folkhälsoarbetets teori och praktik, T3, v. 40-49, HT 2011 15 hp / ECTS 15 Public health theory and practice Omfattning och närvaro Momentet omfattar 10
Risk- och sårbarhetsanalyser ur ett resiliensperspektiv
Risk- och sårbarhetsanalyser ur ett resiliensperspektiv En analys av regionala risk- och sårbarhetsanalyser Risk and vulnerability assessments from a resilience perspective An analysis of regional risk
Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken
Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man
Sociologi GR (B), Ledning och organisering under risk och kris, 30 hp
1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (B), Ledning och organisering under risk och kris, 30 hp Sociology Ba (B), Leadership and Organization in Risk and Crisis, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden. Kursens benämning. Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp)
1 (5) Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp) Alvesson, M. & Spicer, A. (2012). Ledarskapsmetaforer: att förstå ledarskap i verkligheten. Lund: Studentlitteratur.
Statsvetenskapliga analysinriktningar, 7,5 högskolepoäng
Kursplan Utbildning på forskarnivå Statsvetenskapliga analysinriktningar, 7,5 högskolepoäng Analytical Approaches to Political Science, 7,5 credits Kurskod Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen
Making Projects Critical PMI Research Achievement Award Johann Packendorff KTH/ITM/INDEK/Organisation och ledning
Making Projects Critical 2017 PMI Research Achievement Award Johann Packendorff KTH/ITM/INDEK/Organisation och ledning #wetoo? Något för SPAK? Det goda projektarbetet Det goda projektledarskapet Den goda
Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS 2013-02-07 Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet clas.herbring@msb.se MSB:s Uppdrag MSB har ansvar för frågor om skydd mot
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Dr Sara Borgström sara.borgstrom@su.se Docent Erik Andersson erik.andersson@su.se $$$ Var kommer detta ifrån? $$$ 1990-talet: Integrera naturen i samhälls-ekonomiska
WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten
WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten 2017-10-06 JPI WATER WATERWORKS2017 Mats Svensson 1 Hej EU Joint Programming Initiative Det övergripande syftet med den JPI:er, gemensam programplanering,
Riktlinjer för särskild resiliens-satsning
SIDA 1 av 5 2018-03-12 Riktlinjer för särskild resiliens-satsning 2017-2021 Antagna av SMR:s styrelse. Reviderade av kansliet 2017-12-06. Inledning I april 2016 antog SMR en ny policy för klimat och miljö
Jord & mark - Vad pågår inom EU?
"On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial resistance, soil-borne diseases, contamination, nutrition and human health."
Bedömningar av sårbarhet, risk och anpassning inför klimatförändringar i städer och kommuner
Bedömningar av sårbarhet, risk och anpassning inför klimatförändringar i städer och kommuner (Cities capacity to manage climate vulnerability ) Anna Jonsson CSPR, Norrköping Om projektet Partners Centrum
MU1636, Göteborg: hållbar framtid, 15,0 högskolepoäng Göteborg: Sustainable Future, 15.0 higher education credits
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN MU1636, Göteborg: hållbar framtid, 15,0 högskolepoäng Göteborg: Sustainable Future, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning
Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning Exempel från Eskilstuna kommun My Sellberg, Stockholm Resilience Centre Med utgångspunkt i Planetens gränser Ett säkert handlingsutrymme
HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?
HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan
!!!!!!!! !!! Socio- ekologisk resiliens i svensk strategisk planering FELIX ANTMAN DEBELS EXAMENSARBETE INOM SAMHÄLLSBYGGNAD, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM 2014
EXAMENSARBETE INOM SAMHÄLLSBYGGNAD, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM 2014 Socio- ekologisk resiliens i svensk strategisk planering FELIX ANTMAN DEBELS SoM EX KAND 2014-03 KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN SKOLAN FÖR ARKITEKTUR
Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?
Seminarium om kulturgrödor, SLU, Ultuna, måndagen den 20 maj 2019 Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på? Jacob von Oelreich, sektoransvarig inom klimatanpassning, Kunskapscentrum
Centrum för Urbana och Regionala Studier. CUReS www.oru.se/cures
Centrum för Urbana och Regionala Studier CUReS www.oru.se/cures CUReS inkl Forskarskolan Urbana Studier städer och regioner i förändring Ca 40 medlemmar; forskare, forskarstuderande Kulturgeografi Sociologi
Shutterstock. Ann Louise Hohlfält Göteborgsplattformen Mistra Urban Futures
Shutterstock Ann Louise Hohlfält Göteborgsplattformen Mistra Urban Futures Global urbanisering Ev byt bild tilll Kisumu bild För 100 år sedan levde 8 av 10 på landsbygden. Idag bor 3 miljarder människor
Planering för mat trender och tendenser
Planering för mat trender och tendenser RUSA sem. 4 nov. 2015 Madeleine Granvik, Ph.D. Researcher. in Planning for Sustainable Development and management of Urban-Rural interactions Department of Urban
Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2015/2016
Bilaga 1 till utbildningsplan för Hortonomprogrammet Dnr 2015.3.1.1-494 Bilagor till LTVfakultetens utbildningsplaner 2015/16 Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2015/2016 Den student som har fullgjort
Linköping University Electronic Press
Linköping University Electronic Press Book Chapter Vetenskap för kontroll eller för välgrundad förståelse Johan Hedrén Part of: Power landscapes: Forskartexter från projektet Power landscapes, red. Linda
Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling
Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Ansvarsområden: Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden Formas roll HÅLLBARHET Miljö
STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES
STADSTRENDER INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY Framtidens städer SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES EN INTERNATIONELL STUDIE OM FRAMTIDENS
Spatial Justice. om rätt, rättvisa, rättsskap(and)et och rumslighet
Spatial Justice om rätt, rättvisa, rättsskap(and)et och rumslighet Vad är space? rum geografi plats rymd utrymme socialt rum atmosfär adress topografi domicil här politiskt rum kropp där levda rum rymden
Årsredovisning RÄKENSKAPSÅRET 2018
Årsredovisning RÄKENSKAPSÅRET 2018 1(8) Årsredovisning för Räkenskapsåret 2018-01-01-2018-12-31 Innehåll Verkställande sekreterare 2 Förvaltningsberättelse 3-4 Flerårsöversikt 5 Eget kapital 5 Resultatdisposition
Biogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Möjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 års studier med avlagd kandidatexamen uppfyller särskild behörighet
Hållbar utveckling och det utopiska tänkandet. Johan Hedrén Water and Environmental Studies, LiU
Hållbar utveckling och det utopiska tänkandet Johan Hedrén Water and Environmental Studies, LiU Det traditionella utopiska tänkandets egenskaper En samtidskritik (dystopi/utopi) En plats ingenstans (en
Trafikverkets strategi för klimatanpassning. TDOK 2014:0882 Version 2.0
Trafikverkets strategi för klimatanpassning TDOK 2014:0882 Version 2.0 Trafikverket 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Trafikverkets strategi för
KG 1217 Samhällsplanering I, GN, 30 hp
Beslutsdatum: 2015-05-26 Kurslitteraturlista gällande HT 2015 Bilaga till kursplan: KG 1217 Samhällsplanering I, GN, 30 hp Planeringens förutsättningar, 15 hp 1A Forsberg, G. (red) (2005) Planeringens
Resiliensbegreppet i svensk kommunal krishantering
st Resiliensbegreppet i svensk kommunal krishantering Fallstudie av UNISDR:s kampanj Making Cities Resilient Håkan Niva Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet LTH Lunds Universitet Resiliensbegreppet
Studiehandledning Kvantitativa metoder i socialt arbete
Göteborgs Universitet Institutionen för Social Arbete Torun Österberg Studiehandledning Kvantitativa metoder i socialt arbete UNDERVISNINGSFORMER Undervisningen kommer att baseras på föreläsningar, seminarier
Anpassning i städer [Adaptation in cities]
Lund University From the SelectedWorks of Christine Wamsler 2013 Anpassning i städer [Adaptation in cities] Christine Wamsler Available at: http://works.bepress.com/christine_wamsler/28/ 15 nedslag i klimatforskningen
Intresset för hållbara och smarta städer fortsätter att växa
Intresset för hållbara och smarta städer fortsätter att växa FN:s utvecklingsagenda efter 2015 (SDG, UN-Habitat) New Climate Economy-rapporten IEA Energy Technology Perspectives 2016 Tema i samarbetet
Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november
Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i
SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)
PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp
Litteraturlista. Roberts, P. & Sutch, P. (2007) Politiskt tänkande: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
1 (5) Kursens Grundkurs i statsvetenskap, delkurs 1: Politisk teori benämning Kurslitteratur Böcker Arendt, Hannah (1998) Människans villkor. Stockholm: Daidalos (engelsk titel The Human Condition). Freidenvall,
Soil Security - Ett seminarium om markens värde
Soil Security - Ett seminarium om markens värde Lund, 5 december 2017 Capability Förmåga Codification Regler Soil Security Condition Tillstånd Connectivity Anknytning Capital Kapital Vad är Soil Security?
Sociologi GR (B), Ledning och organisering under risk och kris, 30 hp
1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (B), Ledning och organisering under risk och kris, 30 hp Sociology Ba (B), Leadership and Organization in Risk and Crisis, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI
Östgötaregionens internationella dag 12 maj 2015 Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI presenterat av: Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se) chef luftmiljöforskning
CSPR Briefing. Svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering
CSPR Briefing Svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering CSPR Briefing No 12, 2014 Mattias Hjerpe Erik Glaas Sofie Storbjörk Anna C. Jonsson Ebba Brink Christine Wamsler Centrum
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi
Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk
Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk Maria Andrée Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik www.mnd.su.se/maria Scientific literacy has become an internationally
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november
. Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/
KG 1217 Samhällsplanering I, GN, 30 hp
Beslutsdatum: 2016-05-24 Kurslitteraturlista gällande HT 2016 Bilaga till kursplan: KG 1217 Samhällsplanering I, GN, 30 hp Planeringens förutsättningar, 15 hp 1A Forsberg, G. (red) (2005). Planeringens
Regional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur
Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid