Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige"

Ann-Sofie Jonasson
för 10 år sedan
Visningar:

1 Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige Gregor Vulturius Stockholm Environment Institute Klimaseminar Finans Norge och Vestlandsforsking, Oslo 22 maj 2013

2 Inledande informationer SEI är en världsledande miljöforskningsinstitute med åtta kontorer i hela världen Nämndes för Sixth most influential Environmental Think Tank 2012 Den här presentation utgår från forskning på Umeå Universitet NORD-STAR är ett nätverk av ett stort antal av universiter och forskningsinstituter från alla fem nordiska länder som driva forskning om klimatanpassning, har ett specifik fokus på försäkring av naturskador

3 Centrala frågor Hur kan försäkringsbranschen bidra till arbetet med att minska skadorna från extrema väderhändelser och klimatförändringar? Hur kommer klimatförändringar att påverka försäkringsverksamheten med hänsyn till gällande försäkringar och försäkringsbarhet (insurability) av naturskador i framtiden? Hur bör ansvaret för kostnaderna vid extrema väderhändelser och för arbetet med klimatanpassning fördelas mellan staten, kommuner, försäkringsbolag och individer? Vad finns det för problem och möjligheter med att stärka samarbetet mellan försäkringsbranschen, statliga myndigheter, kommuner och forskning?

4 Befintliga försäkringssystem för naturskador i Tyskland och Sverige I båda länderna finns en marknad för försäkringar mot naturskador, men ingen naturskadepool eller liknande lösning som styrs av staten Det finns inte heller någon lagstiftning som kräver ett obligatorisk försäkringsskydd mot naturskador Försäkringsförhållande och villkor skiljer sig betydligt mellan Tyskland och Sverige, och bland de olika tyska delstaterna vad gäller utsträckning av försäkringsskydd och försäkringsbarhet av olika typer av naturskador Nästan 100 % marknadspenetration i Sverige, alla typer av naturskador Tysklands försäkringsbolag erbjuder ett tillägg till den vanliga hemförsäkringen som skyddar mot olika naturskador, 30% marknadspenetration men stora skillnader mellan de olika delstaterna

5 Tillgänglighet till naturskadeförsäkring Tyskland Prissättning av naturskadeförsäkring är grundad på ett omfattande GIS system, ZÜRS (Zonierungsystem Überschwemmung Regen Sturm) Systemet uppdelar alla fastighter i Tyskland i fyra olika grupper beroende på hur utsatt de är för översvämning; i framtiden också skyfall, hagel och storm Detailjerad kunskap om uttsatthet för naturliga risker används för riskdifferentierad prissättning Finns ett antal fastigheter som går inte försäkras eller bara mot vissa naturskador Sverige Otillräcklig kunskap om uttsatthet för risker, särskilt geografisk och över längre tid Idag erbjudar systemet till heltäckande skydd mot alla kända naturskador

6 Kostnader från naturskador Tyskland Mellan 1999 och 2007 har extreme stormar och översvämningar orsakat mer an 7 respektiv 2.5 milliarder i försäkrade skador En ständig och signifikand ökning av kostnanden från naturliga risker har regristrerats i de senaste fyra decennier Changes in insured damages and in percent (normalized with CPI in 2011 prices) Total Damages Water damages Sverige Fire damages Skador = Sårbarhet (materiellt välstånd, samhällsplanering etc.) x Exponering (Omfång och styrka av extrema väderhändelser klimatförändringar etc.) Natural Hazards Vulturius and Keskitalo 2013

7 Extrema väderhändelser: En väckerklocka för klimatanpassningspolitiken Tyskland: Översvämningen älven Elbe 2002 Sverige: Stormen Gudrun 2005 Extrema händelser uppfattades som förvarning om klimatförändringar En möjlighet för klimatanpassningspolitiken Nationell anpassningsstrategi i Tyskland, Mainstreaming i Sverige Försäkringsbranschen konsulterades i båda länderna

8 Riskhantering inom försäkringsbranschen och sociala konsekvenser Försäkringsbarhet av naturskador i Dresden Innan 2002 Efter 2002 Schwarze and Wagner 2007

9 Pågående diskussioner om naturskadeförsäkring i båda länderna Lagstiftning som definerar vem står för kostnaden i följd av extreme väderhändelser saknas i båda länderna Extreme händelser har suttit igång en debatt om naturskadeförsäkring I Tyskland har ett proposition för ett obligatorisk naturskadeförsäkringssystem avvisas på grund av juridiska och finansiella förbehåll Den tyska och svenska försäkringsbranschen påstår att ett obligatorisk system är otillämpligt och att privata bolag är mer duglig vad gäller riskbedömning och hantering, och att det är till och med billigare Ad-hoc lösningar, till exemple statlig bidrag efter extreme händelser betraktas som moral hazard Två delstater i Tyskland har beslut att statlig bidrag ska betalas ut endast om det inte var möjligt att försäkra mot naturskador innan händelsen inträffade

10 Samarbete mellan försakringsbolag och myndigheter Förtroende i olika aktörer i Sverige Sjöberg 2012

11 Några exemple hur samarbete kan se ut Gemensame kampanjer för att väcka uppmärksamhet för extreme väderhändelser och klimatanpassning och för att sprida kunskap om förbyggande åtgärder

12 Gemensam forskning om naturskador och klimatanpassning Gemensam handling och utförande av förbyggande åtgärder Vilket syfte har samarbetet och vilket ansvarsområde Hur bör politiskt ansvar och kostnaden fördelas bland de olika deltagare Integration i befintliga riskhanteringspolitik

13 Rekommendationer Tillgång till pålitligt och heltäckande skydd mot naturskador måste bevaras, oavsett vilken lösning (oblligatorisk eller inte, statlig eller inte) man föredrar Behov av mer kunskap om hur klimatförändringar kommer påverka det befintliga naturskadeförsäkringssytemet, viktig underlag får den nationella och lokala beslutfattningsprocessen Transparens och öppet tillgång till kunskap stärker fötroende i kommunala myndigheter och försäkringsbranschen Lokala myndigheter och försäkringsbolag måste vara överens om vilket syfte samarbetet har och hur ansvar och konstnaden bör fördelas

14 Tack för er uppmärksamhet och frågor! Referenser Vulturius, G. and Keskitalo, C. (2013). Distribution of authority on climate change adaptation between governmental and insurance systems: a case from Sweden. In preperation Keskitalo, C., Vulturius, G. and Scholten, P. (2013). Adaptation to climate change and the role of the insurance sector: examples in flood management in the UK, Germany and the Netherlands. In review Sjöberg, P. L. (2012). Risk Perception and Societal Response. In S. Roeser, R. Hillerbrand, P. Sandin, & M. Peterson (Eds.), Handbook of Risk Theory (pp ). Springer Netherlands. Schwarze, Reimund and Gert G. Wagner (2007) The political economy of natural disaster insurance: lessons from the failure of a proposed compulsory insurance scheme in Germany European Environment, 17 (6),

Relevanta dokument

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email Carina.Keskitalo@geography.umu.se