Ras och skred hur ser ett försäkringsbolag på risker och riskhantering? Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar

Transkript

1 Ras och skred hur ser ett försäkringsbolag på risker och riskhantering? Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar

2 Vad är försäkring? Försäkring avlastar de ekonomiska konsekvenserna av en skadehändelse Minskar inte risken för att en skada ska inträffa 2

3 Försäkring Bygger på en bedömning och prissättning av risk Som för boende, småföretag etc bygger på en utjämnad statistik Utjämning i försäkringskollektivet En förutsättning för försäkring är att återförsäkring är möjlig. 3

4 En försäkringsskada ska vara: Plötslig Oförutsedd

5 Svensk sakförsäkring Har sin grund i brandförsäkring av byggnader sedan 200 år Övriga försäkringsmoment har tillkommit succesivt, främst under de senaste 50 åren. Försäkringsskydd för naturskador är ett relativt sent tillägg

6 Försäkringens naturskadeskydd täcker bl.a Storm Ras (jordskred, jordras eller bergras) Lavin Jordskalv Översvämning Dammbrott

7 Naturskador i Sverige i försäkringsstatistiken Huvudsakligen storm. Måttliga skador från översvämningar, men det finns en stor exponering. Frekventa stora skador efter skyfall. Små skador från ras och skred

8 Stora naturskador, försäkrad skada (för de fyra största försäkringsbolagen) Händelse År Mkr Jordskred Vagnhärad Storm Anatol Översvämning Vänern Översvämning Mellannorrland Skyfall Orust Skyfall Kalmar Översvämning Småland Storm Gudrun Översvämning Västsverige Stormen Per Skyfall södra Sverige Skyfall Kyla och snö Dagmar 2011 Ca 300 Skyfall, somrarna resp 150 8

9 Översvämningar är ingenting nytt Foto: Bengt Carlsson 9

10 men konsekvenserna är annorlunda nu 10

11 i ett känsligare samhälle Tack SMHI för lånet av bilderna 11

12 Översvämning i Torpshammar (Juli 2000) Torpshammar, Gimån (foto: Sten Bergström) 12

13 Skador orsakade av ras och skred Ras och skred är inte en väldefinierad skadehändelse Relativt få skadefall av betydelse har inträffat Skadereglering sker därför inte sällan med viss ex gratia

14 Oklara situationer Skada genom slamströmmar Skada där byggnad är oskadad men stabilisering krävs för att byggnad ska bli användbar igen

15 Vem har ansvaret? Fastighets-/anläggningsägaren? Myndigheter? Försäkringsgivare/långivare?

16 Hur ser försäkringsbolag på skredrisker? Generellt ser man dessa mycket schablonartat Skredrisken utgör oftast en liten andel av riskpremien För enskilda objekt kan skredrisken dock utgöra en betydande andel av riskpremien Försäkring bygger på att anläggningsägaren har gjort erforderliga underökningar och byggt efter gällande regelverk.

17 Hur ser vi på risker i Göta Älvdalen? Risken för översvämning Risken för skred Risken för vad erosion kan ställa till med

18 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker Högre temperaturer. Ökad nederbörd. Förhöjd havsyta. Mer extremt väder. Ökade risker för översvämningar, dammbrott, skred, skogsbränder och stormskador. 18

19 Vi står inför en klimatförändring men vi har också gjort samhället mer känsligt 19

20 20

21 21 Torbjörn Olsson

22 Länsförsäkringar vill kunna fortsätta att erbjuda bra försäkringar Bidrar med kunskap, finansierar forskning. Påverkar för ett skadeförebyggande arbete. Premien och självrisken kan vara ett styrmedel. men förebyggande av skador är viktigast. 22

23 Och därför är vårt budskap till kommunerna.. och länsstyrelser och exploatörer och konsulter och Gör inte ont värre! Bygg inte i exponerade områden. Förebygg skador och begränsa konsekvenser. 23

24 Om vi inte gemensamt lyckas i det skadeförebyggande arbetet? Det absoluta flertalet kan få en fortsatt bra försäkring till rimligt pris, men Vissa områden och byggnader kan få väsentligt högre premie, högre självrisker eller t o m inte kunna försäkras. och det är inte dit vi vill, varken försäkringsbranschen eller samhället i övrigt! 24

25 Ett par citat att välja på. Varför skulle jag bry mig om kommande generationer? Vad har de gjort för mig? Groucho Marx Finns det bara lite stolthet kvar, så finns det alltid hopp om bättring Pugh Rogefeldt 25

26 26

27 Fokus i Klimatfrågan.egentligen två frågor med olika tidshorisonter Minskade utsläpp Anpassning till hot (och möjligheter) med olika perspektiv I tid I geografi I beslutskraft 27