Samhällsekologisk Stadsbyggnad
|
|
- Ingrid Åberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1
2 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad? Post-industriell kris i nord, samtidigt som accelererande urbanisering i Syd. Markyta motsvarande Sydafrika konverteras till 2030; påverkar kolsänkor, albedo och biologisk mångfald globalt (Seto et al., 2012)
3 Ex. Rules-in-use as carrier 93% exclude synthetic manure and pesticides "Here people grow [vegetables] like in the old times, some are self-sufficient"
4 Globala miljöutmaningar nio gränser för Biosfären Rockström et al, Nature 2009
5 Vad är Samhällsekologisk stadsbyggnad? 1)Principer for social-ekologisk resiliens hantera förändring i komplexa levande system. 2).som styr urban designs för ekosystemtjänster 3)Lokal anpassning genom landskapskonventionen och medborgardeltagande
6 Principer för social-ekologisk resiliens Berkes et al. 2003
7 Ekosystemtjänster (MA, 2005; TEEB, 2010) Förnyelsebara naturresurser, Ex. Grönsaker, virke Reglerande tjänster (processer), tex pollinering, fröspridning, filtrering av luft och vatten Kulturella tjänster, ex. rekreation, lärande, hälsa (kulturspecifika) Stödjande, Ex jordformation, biodiversitet
8 Ex. Växters betydelse för micro-klimat: Hälsa relaterat luftfiltrering, luftrening och kylning (Boyer and Polasky, 2004; Tyrväinen et al., 2005; Escobedo and Nowak 2009; Escobedo et al., 2011).
9 Reglerande ES ex. Pollinering
10 Grupper av organismer i gradient analyser Stadsanpassande Art diversitet Stadsundvikande Stadsexploaterande Ruralt Urbant Grad av antropogen influens
11 Social-ekologiskt stadsbyggande Lokal anpassning till omgivande landskap: Biotopkartan
12 Design element bör samverka med kulturellt präglade biotoper
13 Rumslig resiliens From Lundberg & Moberg 2003
14 Lokal Anpassning: Medborgardeltagande
15 Ex. Samhällsekologiskt stadsbyggande Albano University Campus, Stockholm
16 (Se Rapport: Social-ekologi i Albano , Akademiska Hus)
17 Samhällsekologiskt stadsbyggande Designelement för Albano Campusområde
18 Integrera det spatiala med social system (regleringar och normer)
19 designelement: active ground (skapar diversitet)
20 Trädgårdar, 18% av grönytan i Stockholm = naturreservat + stadsparker Colding et al Ambio
21 ekologiska värden och förvaltningens kvalitet Andersson et al. Ecological application 2007
22 Resiliens och stadsodling London 1a världskriget: 2 miljoner ton grönsaker från koloniträdgårdar (Barthel et al. 2013, Urban Studies)
23 active ground (social och ekologisk diversitet)
24 performative boundaries (tillvaratar gränsnitten)
25 designelement: green arteries (skapar social tillgänglighet och ekologiska korridorer)
26 green arteries (social och ekologisk tillgänglighet)
27 green arteries (social och ekologisk tillgänglighet)
28
29 green arteries (High Line, NY)
30 designelement: performative buildings (skapar social förtätning och ekosystemtjänster)
31 performative buildings (social och ekologisk förtätning) Chicago City Hall
32 performative buildings (social och ekologisk förtätning)
33 performative buildings (social och ekologisk förtätning)
34 Samhällsekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping
35 Samhällsekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping
36 Samhällsekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping
37 Samhällsekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping
38 Samhällsekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping
39 Samhällsekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping
40 1. Bygger på principer om Social-Ekologisk Resiliens
41 1. Bygger på principer om Social-Ekologisk Resiliens 2. Integrerar sociala och ekologiska system relaterat det omgivande landskapet
42 1. Resiliens 2. Integrerar sociala och ekologiska system relaterat det omgivande landskapet 3. Design element även för ekosystemtjänster
43 Publicerad Rapport. Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen. (Colding, Marcus, Barthel et al. 2013:
44 Tack Subscribe to our newsletter 44
Social-ekologisk Stadsbyggnad
Social-ekologisk Stadsbyggnad Text 1) Albano University Campus, SU (detaljplan) 2) Kneippen Syd, Norrköping (mindre stadsplan) 3) TMR rapport (del av översiktsplan) 1 Varför social-ekologisk Stadsbyggnad?
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor
2013-06-19 Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN 2013-06-19 KLIMATANPASSNING OCH GRÖNSTRUKTUR Stadsdelen anpassas till kommande klimatförändringar
Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur
Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2
ruralt fysiska strukturer ekologiska samband hydrologi vyer landskaps känsla produktion konventionen gestaltning värdefullt flöden nutid utveckling
arkitektur konflikt naturtyp ekosystem tidsdjup rörelsemönster minnen ruralt fysiska strukturer ekologiska samband estetik arena hydrologi implementering produktion vyer landskaps känsla riktning hållbart
INNOVATION MELLAN STAD OCH LAND GRÖN AFFÄRSUTVECKLING,HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH DESIGN
INNOVATION MELLAN STAD OCH LAND GRÖN AFFÄRSUTVECKLING,HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH DESIGN Man planerade för Sveriges Brasilia med 300 000 innevånare men så kom varvskrisen Vi upptäckte en ny dimension och
Ekologiska produktionsfunktioner
Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?
LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER
LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR Hur förbereder vi oss för globala förändringar, t.ex. i ekonomin, klimatet eller energitillgång? Vilka är de gradvisa trender i vårt samhälle och i naturen som minskar
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling
Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote
Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar i skogen? Foto: Jören Schön/Azote Ekosystemens direkta och indirekta bidrag Cll människors välbefinnande. Naturvårdsverkets rapport 31 oktober 2012
Naturen till din tjänst
Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål
Årskurs 3 Arkitekturskolan
Årskurs 3 Arkitekturskolan 2012 09 21 Att analysera stadens spatiala kapital Lars Marcus lars.marcus@arch.kth.se Arkitektur och Stadsbyggnad nya kunskapsutmaningar Arkitektur och Stadsbyggnad människans
Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november
. Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/
Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, 2014. Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com
Ekosystemtjänster Sollentuna kommun 11 december, 2014 Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Upplägg 1. Vad är ekosystemtjänster och varför? Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Resiliens
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Dr Sara Borgström sara.borgstrom@su.se Docent Erik Andersson erik.andersson@su.se $$$ Var kommer detta ifrån? $$$ 1990-talet: Integrera naturen i samhälls-ekonomiska
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion?
Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion? Karin Bradley Avdelningen för urbana och regionala studier Institutionen för samhällsplanering och miljö 2012-11-30 Innehåll - (O)hållbara
Biodiversitet
Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:
Ekologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Naturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet
Ekosystemtjänster Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet Alltmer mänskligt dominerade landskap Vad går förlorat? Vad är värdet av det som går förlorat? TEEB 2010 Millennium
MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MÄNNISKANS SPRÅK Ämnet människans språk har sin bas i språkvetenskapens olika grenar och behandlar språk ur flera aspekter. Utgångspunkten är språk i världen i dag och vad det innebär att kunna ett språk.
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna
KI Campus, Befintligt campus som förtätas och där biltrafiken i området avses minimeras genom uppförande av nya P hus. En jämförande studie före och
KI Campus, Befintligt campus som förtätas och där biltrafiken i området avses minimeras genom uppförande av nya P hus. En jämförande studie före och efter förtätning och minskad biltrafik Ger det nya kvaliteter.
Bygger vi socialt hållbart?
Bygger vi socialt hållbart? Om stadsbyggandets betydelse för segregation och jämlika livsvillkor Ann Legeby KTH Arkitekturskolan Stadsbyggandet påverkar Vilka bor i kvarteren? Vilka möter jag på gatan?
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Geografi Analys och reflektion
Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Kan reflektera över varför livsvillkoren ser olika ut i
Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster
EMELIE HALLIN SID 1/6 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige
Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar?
Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar? Göteborg 2016-06-09 Bette Lundh Malmros och Elisabeth Mårell Stockholms läns landsting Innehåll 1 - Historik viktiga vägval och ställningstaganden 2 - Vad
Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding
Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer Johan Colding Bakgrund Golfbanor har varit bristfälligt utforskade vad gäller dess ekologiska värden
GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen
GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker
Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska. CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU
Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU Varför värdera naturen? Naturen är väl ovärderlig? Omöjlig att sätta ett pris på? Ekosystemtjänster
Täkter hot eller tillgång eller både och?
Täkter hot eller tillgång eller både och? Värdering av naturresurser Karin Grånäs och Gunnel Ransed, SGU Grus, Sand, bergkross Naturlandskap Geologisk mångfald Utbildning, forskning, vetenskap Rekreation,
Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö
Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö PAGE 1 Klimatförändringar i Stockholm: o + 4-6 C varmare Mer regn (20%), skyfall Mildare vintrar & riktigt kalla o dagar (under 10 C) försvinner Högre havsnivå
LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET
LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET Nationella och internationella migranter om vardagsliv, lokalsamhälle och nätverk Nordkalottkonferensen, Ylläs, Kolari 21 augusti 2010 Susanne Stenbacka,Kulturgeografiska
Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad
Skapa levande städer Christina Wikberger, Stockholms stad Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen et al. 2015. Planetary Boundaries: Guiding human development on
Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?
Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Per Angelstam Stockholm 2011-03-22 Arter Biotoper Processer Landskap i region Bestånd i landskap Träd i bestånd Global Krävs = Konventioner
Ändring av detaljplan för fastigheten Björnbärsbusken 6 och 7, Lofta, Västerviks kommun, Kalmar län.
Ändring av detaljplan för fastigheten Björnbärsbusken 6 och 7, Lofta, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Enheten för Samhällsbyggnad 2014-02-20
EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET
EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm
KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning
STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES
STADSTRENDER INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY Framtidens städer SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES EN INTERNATIONELL STUDIE OM FRAMTIDENS
Om läsning. Om skrivande. PosterPresentation. Dagens föreläsning handlar om. Läsning i arkitekturteorikursen
Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, LTH PosterPresentation Arkitekt SAR/MSA Den mänskliga staden (Johan Rådberg) Bilder av småstaden om estetisk värdering av stadsmiljö Masterprogrammet Sustainable
ATT ANVÄNDA VINDKRAFT SOM STADSBYGGNADSVERKTYG
ATT ANVÄNDA VINDKRAFT SOM STADSBYGGNADSVERKTYG LERNACKEN > Emil Gottberg, Isabelle Ripa MALMÖ SÖDRA > Henrik Olsson, Susanna Hogell, Anna Bengtsson HUSIE > Eva Romih, Jonathan Franzén, Nika Jansa, Tobias
PROTOKOLL 2014-12-01. Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261
Kommunstyrelsen 251 Utdrag ur PROTOKOLL 2014-12-01 Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud
1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt
Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Enkla Processer spar energi
Ny teknik inom avloppsvattenrening Enkla Processer spar energi Henrik Hansson Hydropress Huber AB Lund 2008-11-12 Ett Globalt FöretagF Mer än 50 dotterbolag, agenter och representanter världen över Nära
-*/+&3*/("3 47&/4,5 )676% &9".&/41"11&3,0--&(*&) '5&/ (-04) '5&/ '03."5 -*/+&3*/("3 4*%03 4,0-) '5&/ www.ibnfmjo.el 4,0-1"11&3 LINEX gör det roligt att lära Matematik behöver inte bara handla om siffror
B EHOVSBEDÖMNING 1(6) av miljökonsekvensbeskrivning. Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor
1(6) B EHOVSBEDÖMNING av miljökonsekvensbeskrivning Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor tillhörande tillägg till detaljplan för GRÖNDALEN inom Östra Eneby i Norrköping,
Dr Åsa Gren Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi Kungliga Vetenskapsakademien
Dr Åsa Gren Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi Kungliga Vetenskapsakademien Vi lever på en människo dominerad urban planet! Tokyo; Picture by Carl Folke Earth by night; Picture by NASA Tillfälle att
DETALJPLAN FÖR DEL AV MEJERISTEN 1, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(5) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR DEL AV MEJERISTEN 1, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2015-02-24 Standardförfarande Samrådstid: juni-juli 2015 Antagen av SBN: 201x-xx-xx Laga
Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun
Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen
BIOLOGI I VATTENMILJÖER
BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser
Arkitektutbildningen vid LTH Programöversikt
Arkitektutbildningen vid LTH Programöversikt ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 Höst ÅR 3 Vår ÅR 4 ÅR 5 Höst ÅR 5 Vår Introduktion Fantasidel Arkitektur, baskurser Ateljéundervisning 87 hp 2x22,5+2x21 hp Obligatoriskt Int.
Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1
Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda
Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås
BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1
BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län Kompletterad 2015-05-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 2 ALTERNATIV
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram
Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna väderstrecken, kunna orientera sig på Sverigekartan, kunna placera ut Sverige på en
Plats för utemiljö i den förtätade staden
Plats för utemiljö i den förtätade staden Andreas Johansson Landskapsarkitekt, Liljewall Arkitekter URBANISERING FÖRTÄTNING 3 TRENDER URBAN NATUR POP-UP-LANDSKAP SOCIAL HÅLLBARHET UTMANINGAR & MÖJLIGHETER
Tullstorpsån. från vattenrening. till Landskapsprojekt. Skånska Landskapsdagen 27 mars 2014. Otto von Arnold ordförande. Vy från visningssträckan
Tullstorpsån från vattenrening till Landskapsprojekt Skånska Landskapsdagen 27 mars 2014 Otto von Arnold ordförande Vy från visningssträckan I Begynnelsen var vattnet Jordberga 1767 Ängen var åkerns moder
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Några material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
Östersjön och Mälaren? L Gladh Gröna liberaler sep 10
Östersjön och Mälaren? L Gladh Gröna liberaler sep 10 Mälaren omgiven av 3 miljoner Trots stora insatser för att minska närsaltsbelastninge sä är övergödning ett stort problem Mälaren består av 5 bassänger
Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet
Denna powerpoint presentation är en bilaga till rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i. Presentationen är tänkt att användas som bildbank där man kan välja bilder som passar till möten eller andra
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg EKOSYSTEMTJÄNSTER
Stadsutveckling med ekosystemtjänster
Sollentuna 11 december 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM 11 DECEMBER 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM Norra Djurgårdsstaden
SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR
SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?
4 kommuner i gemensamt arbete
4 kommuner i gemensamt arbete Tillväxt Norra Bohuslän är en samarbetsplattform. Gemensamt arbete baserat på gemensamma frågor. Blå ÖP med Maritim näringslivsstrategi Var gör vi vad, på havet? Hållbart
Arv och utveckling Arvet
ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.
Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?
Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag? Länsstyrelsen i Kronobergs län 24 januari 2013 Sara Borgström, PhD Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet sarab@stockholmresilience.su.se
SIRen - Sustainable Integrated Renovation - en stark forskningsmiljö
SIRen - Sustainable Integrated Renovation - en stark forskningsmiljö Paula Femenías Chalmers Arkitektur Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Koordinator för SIRen
Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET
Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET Holistisk hälsa Att se människan i sin helhet inom ett vitt ekologiskt spektrum och att
SMIL med inriktning mot miljöplanering. Kulturgeografi. Mattias Sandberg
SMIL med inriktning mot miljöplanering Kulturgeografi Mattias Sandberg 2019-01-21 Två problem som har med världsbilder att göra P1: Uppdelning människa-natur Human influence on the Earth and its processes
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan
Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Inne och ute i Malmö: Studier av urbana förändringsprocesser
Inne och ute i Malmö: Studier av urbana förändringsprocesser MALMÖ UNIVERSITY PUBLICATIONS IN URBAN STUDIES 2 Ebba Lisberg Jensen & Pernilla Ouis (red) FÖRFATTARNA Malmö högskola, Institutionen för urbana
Miljöprogram för Vaxholm 2014-2020
Miljöprogram för Vaxholm 2014-2020 Miljöprogram för Vaxholm 2014 2020 Vaxholm 4 Hållbar miljö 5 Hållbar utveckling miljöprogrammet i ett nationellt och regionalt sammanhang 7 Var miljösmart i vardagen
MULTIFUNKTIONALITET PÅ URBANA GOLFBANOR
MULTIFUNKTIONALITET PÅ URBANA GOLFBANOR av Maria Isaksson, Maria Sima, Emma Hillström, Patrik Isacsson och Jonas Andersson Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet Popular Scientific Articles
Sambandet mellan turism
THE ECONOMIC GEOGRAPHY AND TOURISM NEXUS Sambandet mellan turism och den ekonomiska geografin Vad är ekonomisk geografi? Utgångspunkt: Ekonomin har en rumslig dimension Det spelar roll var ett företag
Behovsbedömning. Gruvstugan 1:9 med närområde SAMRÅDSHANDLING 1(11) SPN 2014/0364 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten
Behovsbedömning 1(11) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9 med närområde inom Kolmården i Norrköpings kommun den 17 april 2015 SAMRÅDSHANDLING 2(11) 1 Behovsbedömningens syfte Enligt
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Sofia Thorsson, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet Bengt Gunnarsson, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520
1 Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 Kurs Innehåll Poäng Period/åk 450 p Läsåret År 2 och 3 Musikprofilen, omfattar totalt 450 poäng, dvs hela utrymmet för det individuella
Vindkraftens påverkan på människors intressen en syntesrapport
Vindkraftens påverkan på människors intressen en syntesrapport Marianne Henningsson Miljöpsykolog marianne.henningsson@lnu.se Gotland 120807-08 Vår rapport: Hälsa och Ohälsa (buller, sömnstörningar, sjukdomar
RAPPORT. Ekosystemtjänster Centrum-Torsvik LIDINGÖ STAD SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1156049000 ORIGINAL 2014-03-07
LIDINGÖ STAD Ekosystemtjänster Centrum-Torsvik UPPDRAGSNUMMER 1156049000 SWECO ENVIRONMENT AB KATRINA JOHANSSON ANNIKA BÖRJE KRISTINA MÅRTENSSON Innehållsförteckning 1 Introduktion 1 1.1 Bakgrund 1 1.2
Kulturgeografi, för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, 20 poäng (1-20 p) Cultural geography, 30 ECTS credits
Högskolan i Halmstad KURSPLAN Enheten för Lärarutbildning Dnr512-2005- 2584 Kulturgeografi, för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, 20 poäng (1-20 p) Cultural geography,
BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12
1(6) Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 BEHOVSBEDÖMNING Dnr 2012-0818-214/205 Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun Enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen ska en miljöbedömning
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Sofia Thorsson och Yvonne Andersson-Sköld Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet Transdisciplinärt forskningsprojekt (2013-2016) Göteborgs
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Vision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
BAKGRUND SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION
1(7) SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION Company Name: Östervåla Utvecklingsråd Company org nr: 879500-7668 Contact persons (incl. tfn nr / e-mail): Kiell Tofters kiell@tofters.net University:
Modern banskötsel. Ny kunskap. Beprövad erfarenhet
2 3 1 4 5 Modern banskötsel Ny kunskap Beprövad erfarenhet Modern banskötsel Formar Framtiden Anleggsseminar 1 mars 2011 Maria Strandberg maria.strandberg@golf.se Utmaningar Klimatförändringar Begränsade