Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekologisk Stadsbyggnad"

Transkript

1 Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1

2 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad? Post-industriell kris i nord, samtidigt som accelererande urbanisering i Syd. Markyta motsvarande Sydafrika konverteras till 2030; påverkar kolsänkor, albedo och biologisk mångfald globalt (Seto et al., 2012)

3 Ex. Rules-in-use as carrier 93% exclude synthetic manure and pesticides "Here people grow [vegetables] like in the old times, some are self-sufficient"

4 Globala miljöutmaningar nio gränser för Biosfären Rockström et al, Nature 2009

5 Vad är Samhällsekologisk stadsbyggnad? 1)Principer for social-ekologisk resiliens hantera förändring i komplexa levande system. 2).som styr urban designs för ekosystemtjänster 3)Lokal anpassning genom landskapskonventionen och medborgardeltagande

6 Principer för social-ekologisk resiliens Berkes et al. 2003

7 Ekosystemtjänster (MA, 2005; TEEB, 2010) Förnyelsebara naturresurser, Ex. Grönsaker, virke Reglerande tjänster (processer), tex pollinering, fröspridning, filtrering av luft och vatten Kulturella tjänster, ex. rekreation, lärande, hälsa (kulturspecifika) Stödjande, Ex jordformation, biodiversitet

8 Ex. Växters betydelse för micro-klimat: Hälsa relaterat luftfiltrering, luftrening och kylning (Boyer and Polasky, 2004; Tyrväinen et al., 2005; Escobedo and Nowak 2009; Escobedo et al., 2011).

9 Reglerande ES ex. Pollinering

10 Grupper av organismer i gradient analyser Stadsanpassande Art diversitet Stadsundvikande Stadsexploaterande Ruralt Urbant Grad av antropogen influens

11 Social-ekologiskt stadsbyggande Lokal anpassning till omgivande landskap: Biotopkartan

12 Design element bör samverka med kulturellt präglade biotoper

13 Rumslig resiliens From Lundberg & Moberg 2003

14 Lokal Anpassning: Medborgardeltagande

15 Ex. Samhällsekologiskt stadsbyggande Albano University Campus, Stockholm

16 (Se Rapport: Social-ekologi i Albano , Akademiska Hus)

17 Samhällsekologiskt stadsbyggande Designelement för Albano Campusområde

18 Integrera det spatiala med social system (regleringar och normer)

19 designelement: active ground (skapar diversitet)

20 Trädgårdar, 18% av grönytan i Stockholm = naturreservat + stadsparker Colding et al Ambio

21 ekologiska värden och förvaltningens kvalitet Andersson et al. Ecological application 2007

22 Resiliens och stadsodling London 1a världskriget: 2 miljoner ton grönsaker från koloniträdgårdar (Barthel et al. 2013, Urban Studies)

23 active ground (social och ekologisk diversitet)

24 performative boundaries (tillvaratar gränsnitten)

25 designelement: green arteries (skapar social tillgänglighet och ekologiska korridorer)

26 green arteries (social och ekologisk tillgänglighet)

27 green arteries (social och ekologisk tillgänglighet)

28

29 green arteries (High Line, NY)

30 designelement: performative buildings (skapar social förtätning och ekosystemtjänster)

31 performative buildings (social och ekologisk förtätning) Chicago City Hall

32 performative buildings (social och ekologisk förtätning)

33 performative buildings (social och ekologisk förtätning)

34 Samhällsekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping

35 Samhällsekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping

36 Samhällsekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping

37 Samhällsekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping

38 Samhällsekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping

39 Samhällsekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping

40 1. Bygger på principer om Social-Ekologisk Resiliens

41 1. Bygger på principer om Social-Ekologisk Resiliens 2. Integrerar sociala och ekologiska system relaterat det omgivande landskapet

42 1. Resiliens 2. Integrerar sociala och ekologiska system relaterat det omgivande landskapet 3. Design element även för ekosystemtjänster

43 Publicerad Rapport. Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen. (Colding, Marcus, Barthel et al. 2013:

44 Tack Subscribe to our newsletter 44

Social-ekologisk Stadsbyggnad

Social-ekologisk Stadsbyggnad Social-ekologisk Stadsbyggnad Text 1) Albano University Campus, SU (detaljplan) 2) Kneippen Syd, Norrköping (mindre stadsplan) 3) TMR rapport (del av översiktsplan) 1 Varför social-ekologisk Stadsbyggnad?

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor 2013-06-19 Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN 2013-06-19 KLIMATANPASSNING OCH GRÖNSTRUKTUR Stadsdelen anpassas till kommande klimatförändringar

Läs mer

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2

Läs mer

ruralt fysiska strukturer ekologiska samband hydrologi vyer landskaps känsla produktion konventionen gestaltning värdefullt flöden nutid utveckling

ruralt fysiska strukturer ekologiska samband hydrologi vyer landskaps känsla produktion konventionen gestaltning värdefullt flöden nutid utveckling arkitektur konflikt naturtyp ekosystem tidsdjup rörelsemönster minnen ruralt fysiska strukturer ekologiska samband estetik arena hydrologi implementering produktion vyer landskaps känsla riktning hållbart

Läs mer

INNOVATION MELLAN STAD OCH LAND GRÖN AFFÄRSUTVECKLING,HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH DESIGN

INNOVATION MELLAN STAD OCH LAND GRÖN AFFÄRSUTVECKLING,HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH DESIGN INNOVATION MELLAN STAD OCH LAND GRÖN AFFÄRSUTVECKLING,HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH DESIGN Man planerade för Sveriges Brasilia med 300 000 innevånare men så kom varvskrisen Vi upptäckte en ny dimension och

Läs mer

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekologiska produktionsfunktioner Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?

Läs mer

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR Hur förbereder vi oss för globala förändringar, t.ex. i ekonomin, klimatet eller energitillgång? Vilka är de gradvisa trender i vårt samhälle och i naturen som minskar

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling

Läs mer

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar i skogen? Foto: Jören Schön/Azote Ekosystemens direkta och indirekta bidrag Cll människors välbefinnande. Naturvårdsverkets rapport 31 oktober 2012

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

Årskurs 3 Arkitekturskolan

Årskurs 3 Arkitekturskolan Årskurs 3 Arkitekturskolan 2012 09 21 Att analysera stadens spatiala kapital Lars Marcus lars.marcus@arch.kth.se Arkitektur och Stadsbyggnad nya kunskapsutmaningar Arkitektur och Stadsbyggnad människans

Läs mer

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens Vem ska bort den 12 november . Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/

Läs mer

Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, 2014. Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com

Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, 2014. Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Ekosystemtjänster Sollentuna kommun 11 december, 2014 Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Upplägg 1. Vad är ekosystemtjänster och varför? Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Resiliens

Läs mer

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Dr Sara Borgström sara.borgstrom@su.se Docent Erik Andersson erik.andersson@su.se $$$ Var kommer detta ifrån? $$$ 1990-talet: Integrera naturen i samhälls-ekonomiska

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion?

Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion? Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion? Karin Bradley Avdelningen för urbana och regionala studier Institutionen för samhällsplanering och miljö 2012-11-30 Innehåll - (O)hållbara

Läs mer

Biodiversitet

Biodiversitet Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet Ekosystemtjänster Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet Alltmer mänskligt dominerade landskap Vad går förlorat? Vad är värdet av det som går förlorat? TEEB 2010 Millennium

Läs mer

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MÄNNISKANS SPRÅK Ämnet människans språk har sin bas i språkvetenskapens olika grenar och behandlar språk ur flera aspekter. Utgångspunkten är språk i världen i dag och vad det innebär att kunna ett språk.

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

KI Campus, Befintligt campus som förtätas och där biltrafiken i området avses minimeras genom uppförande av nya P hus. En jämförande studie före och

KI Campus, Befintligt campus som förtätas och där biltrafiken i området avses minimeras genom uppförande av nya P hus. En jämförande studie före och KI Campus, Befintligt campus som förtätas och där biltrafiken i området avses minimeras genom uppförande av nya P hus. En jämförande studie före och efter förtätning och minskad biltrafik Ger det nya kvaliteter.

Läs mer

Bygger vi socialt hållbart?

Bygger vi socialt hållbart? Bygger vi socialt hållbart? Om stadsbyggandets betydelse för segregation och jämlika livsvillkor Ann Legeby KTH Arkitekturskolan Stadsbyggandet påverkar Vilka bor i kvarteren? Vilka möter jag på gatan?

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Geografi Analys och reflektion

Geografi Analys och reflektion Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Kan reflektera över varför livsvillkoren ser olika ut i

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster EMELIE HALLIN SID 1/6 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige

Läs mer

Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar?

Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar? Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar? Göteborg 2016-06-09 Bette Lundh Malmros och Elisabeth Mårell Stockholms läns landsting Innehåll 1 - Historik viktiga vägval och ställningstaganden 2 - Vad

Läs mer

Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding

Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer Johan Colding Bakgrund Golfbanor har varit bristfälligt utforskade vad gäller dess ekologiska värden

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska. CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU

Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska. CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU Varför värdera naturen? Naturen är väl ovärderlig? Omöjlig att sätta ett pris på? Ekosystemtjänster

Läs mer

Täkter hot eller tillgång eller både och?

Täkter hot eller tillgång eller både och? Täkter hot eller tillgång eller både och? Värdering av naturresurser Karin Grånäs och Gunnel Ransed, SGU Grus, Sand, bergkross Naturlandskap Geologisk mångfald Utbildning, forskning, vetenskap Rekreation,

Läs mer

Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö

Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö PAGE 1 Klimatförändringar i Stockholm: o + 4-6 C varmare Mer regn (20%), skyfall Mildare vintrar & riktigt kalla o dagar (under 10 C) försvinner Högre havsnivå

Läs mer

LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET

LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET Nationella och internationella migranter om vardagsliv, lokalsamhälle och nätverk Nordkalottkonferensen, Ylläs, Kolari 21 augusti 2010 Susanne Stenbacka,Kulturgeografiska

Läs mer

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad Skapa levande städer Christina Wikberger, Stockholms stad Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen et al. 2015. Planetary Boundaries: Guiding human development on

Läs mer

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Per Angelstam Stockholm 2011-03-22 Arter Biotoper Processer Landskap i region Bestånd i landskap Träd i bestånd Global Krävs = Konventioner

Läs mer

Ändring av detaljplan för fastigheten Björnbärsbusken 6 och 7, Lofta, Västerviks kommun, Kalmar län.

Ändring av detaljplan för fastigheten Björnbärsbusken 6 och 7, Lofta, Västerviks kommun, Kalmar län. Ändring av detaljplan för fastigheten Björnbärsbusken 6 och 7, Lofta, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Enheten för Samhällsbyggnad 2014-02-20

Läs mer

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm

Läs mer

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning

Läs mer

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES STADSTRENDER INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY Framtidens städer SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES EN INTERNATIONELL STUDIE OM FRAMTIDENS

Läs mer

Om läsning. Om skrivande. PosterPresentation. Dagens föreläsning handlar om. Läsning i arkitekturteorikursen

Om läsning. Om skrivande. PosterPresentation. Dagens föreläsning handlar om. Läsning i arkitekturteorikursen Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, LTH PosterPresentation Arkitekt SAR/MSA Den mänskliga staden (Johan Rådberg) Bilder av småstaden om estetisk värdering av stadsmiljö Masterprogrammet Sustainable

Läs mer

ATT ANVÄNDA VINDKRAFT SOM STADSBYGGNADSVERKTYG

ATT ANVÄNDA VINDKRAFT SOM STADSBYGGNADSVERKTYG ATT ANVÄNDA VINDKRAFT SOM STADSBYGGNADSVERKTYG LERNACKEN > Emil Gottberg, Isabelle Ripa MALMÖ SÖDRA > Henrik Olsson, Susanna Hogell, Anna Bengtsson HUSIE > Eva Romih, Jonathan Franzén, Nika Jansa, Tobias

Läs mer

PROTOKOLL 2014-12-01. Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261

PROTOKOLL 2014-12-01. Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261 Kommunstyrelsen 251 Utdrag ur PROTOKOLL 2014-12-01 Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud 1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Enkla Processer spar energi

Enkla Processer spar energi Ny teknik inom avloppsvattenrening Enkla Processer spar energi Henrik Hansson Hydropress Huber AB Lund 2008-11-12 Ett Globalt FöretagF Mer än 50 dotterbolag, agenter och representanter världen över Nära

Läs mer

-*/+&3*/("3 47&/4,5 )676% &9".&/41"11&3,0--&(*&) '5&/ (-04) '5&/ '03."5 -*/+&3*/("3 4*%03 4,0-) '5&/ www.ibnfmjo.el 4,0-1"11&3 LINEX gör det roligt att lära Matematik behöver inte bara handla om siffror

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) av miljökonsekvensbeskrivning. Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) av miljökonsekvensbeskrivning. Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor 1(6) B EHOVSBEDÖMNING av miljökonsekvensbeskrivning Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor tillhörande tillägg till detaljplan för GRÖNDALEN inom Östra Eneby i Norrköping,

Läs mer

Dr Åsa Gren Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi Kungliga Vetenskapsakademien

Dr Åsa Gren Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi Kungliga Vetenskapsakademien Dr Åsa Gren Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi Kungliga Vetenskapsakademien Vi lever på en människo dominerad urban planet! Tokyo; Picture by Carl Folke Earth by night; Picture by NASA Tillfälle att

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV MEJERISTEN 1, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

DETALJPLAN FÖR DEL AV MEJERISTEN 1, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN 1(5) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR DEL AV MEJERISTEN 1, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2015-02-24 Standardförfarande Samrådstid: juni-juli 2015 Antagen av SBN: 201x-xx-xx Laga

Läs mer

Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun

Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen

Läs mer

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BIOLOGI I VATTENMILJÖER BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser

Läs mer

Arkitektutbildningen vid LTH Programöversikt

Arkitektutbildningen vid LTH Programöversikt Arkitektutbildningen vid LTH Programöversikt ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 Höst ÅR 3 Vår ÅR 4 ÅR 5 Höst ÅR 5 Vår Introduktion Fantasidel Arkitektur, baskurser Ateljéundervisning 87 hp 2x22,5+2x21 hp Obligatoriskt Int.

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län Kompletterad 2015-05-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 2 ALTERNATIV

Läs mer

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05 E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram

Läs mer

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna väderstrecken, kunna orientera sig på Sverigekartan, kunna placera ut Sverige på en

Läs mer

Plats för utemiljö i den förtätade staden

Plats för utemiljö i den förtätade staden Plats för utemiljö i den förtätade staden Andreas Johansson Landskapsarkitekt, Liljewall Arkitekter URBANISERING FÖRTÄTNING 3 TRENDER URBAN NATUR POP-UP-LANDSKAP SOCIAL HÅLLBARHET UTMANINGAR & MÖJLIGHETER

Läs mer

Tullstorpsån. från vattenrening. till Landskapsprojekt. Skånska Landskapsdagen 27 mars 2014. Otto von Arnold ordförande. Vy från visningssträckan

Tullstorpsån. från vattenrening. till Landskapsprojekt. Skånska Landskapsdagen 27 mars 2014. Otto von Arnold ordförande. Vy från visningssträckan Tullstorpsån från vattenrening till Landskapsprojekt Skånska Landskapsdagen 27 mars 2014 Otto von Arnold ordförande Vy från visningssträckan I Begynnelsen var vattnet Jordberga 1767 Ängen var åkerns moder

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

Östersjön och Mälaren? L Gladh Gröna liberaler sep 10

Östersjön och Mälaren? L Gladh Gröna liberaler sep 10 Östersjön och Mälaren? L Gladh Gröna liberaler sep 10 Mälaren omgiven av 3 miljoner Trots stora insatser för att minska närsaltsbelastninge sä är övergödning ett stort problem Mälaren består av 5 bassänger

Läs mer

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Denna powerpoint presentation är en bilaga till rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i. Presentationen är tänkt att användas som bildbank där man kan välja bilder som passar till möten eller andra

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster

Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg EKOSYSTEMTJÄNSTER

Läs mer

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Stadsutveckling med ekosystemtjänster Sollentuna 11 december 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM 11 DECEMBER 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK

Läs mer

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?

Läs mer

4 kommuner i gemensamt arbete

4 kommuner i gemensamt arbete 4 kommuner i gemensamt arbete Tillväxt Norra Bohuslän är en samarbetsplattform. Gemensamt arbete baserat på gemensamma frågor. Blå ÖP med Maritim näringslivsstrategi Var gör vi vad, på havet? Hållbart

Läs mer

Arv och utveckling Arvet

Arv och utveckling Arvet ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.

Läs mer

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag? Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag? Länsstyrelsen i Kronobergs län 24 januari 2013 Sara Borgström, PhD Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet sarab@stockholmresilience.su.se

Läs mer

SIRen - Sustainable Integrated Renovation - en stark forskningsmiljö

SIRen - Sustainable Integrated Renovation - en stark forskningsmiljö SIRen - Sustainable Integrated Renovation - en stark forskningsmiljö Paula Femenías Chalmers Arkitektur Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Koordinator för SIRen

Läs mer

Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET

Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET Holistisk hälsa Att se människan i sin helhet inom ett vitt ekologiskt spektrum och att

Läs mer

SMIL med inriktning mot miljöplanering. Kulturgeografi. Mattias Sandberg

SMIL med inriktning mot miljöplanering. Kulturgeografi. Mattias Sandberg SMIL med inriktning mot miljöplanering Kulturgeografi Mattias Sandberg 2019-01-21 Två problem som har med världsbilder att göra P1: Uppdelning människa-natur Human influence on the Earth and its processes

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Inne och ute i Malmö: Studier av urbana förändringsprocesser

Inne och ute i Malmö: Studier av urbana förändringsprocesser Inne och ute i Malmö: Studier av urbana förändringsprocesser MALMÖ UNIVERSITY PUBLICATIONS IN URBAN STUDIES 2 Ebba Lisberg Jensen & Pernilla Ouis (red) FÖRFATTARNA Malmö högskola, Institutionen för urbana

Läs mer

Miljöprogram för Vaxholm 2014-2020

Miljöprogram för Vaxholm 2014-2020 Miljöprogram för Vaxholm 2014-2020 Miljöprogram för Vaxholm 2014 2020 Vaxholm 4 Hållbar miljö 5 Hållbar utveckling miljöprogrammet i ett nationellt och regionalt sammanhang 7 Var miljösmart i vardagen

Läs mer

MULTIFUNKTIONALITET PÅ URBANA GOLFBANOR

MULTIFUNKTIONALITET PÅ URBANA GOLFBANOR MULTIFUNKTIONALITET PÅ URBANA GOLFBANOR av Maria Isaksson, Maria Sima, Emma Hillström, Patrik Isacsson och Jonas Andersson Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet Popular Scientific Articles

Läs mer

Sambandet mellan turism

Sambandet mellan turism THE ECONOMIC GEOGRAPHY AND TOURISM NEXUS Sambandet mellan turism och den ekonomiska geografin Vad är ekonomisk geografi? Utgångspunkt: Ekonomin har en rumslig dimension Det spelar roll var ett företag

Läs mer

Behovsbedömning. Gruvstugan 1:9 med närområde SAMRÅDSHANDLING 1(11) SPN 2014/0364 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten

Behovsbedömning. Gruvstugan 1:9 med närområde SAMRÅDSHANDLING 1(11) SPN 2014/0364 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Behovsbedömning 1(11) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9 med närområde inom Kolmården i Norrköpings kommun den 17 april 2015 SAMRÅDSHANDLING 2(11) 1 Behovsbedömningens syfte Enligt

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Sofia Thorsson, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet Bengt Gunnarsson, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet

Läs mer

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 1 Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 Kurs Innehåll Poäng Period/åk 450 p Läsåret År 2 och 3 Musikprofilen, omfattar totalt 450 poäng, dvs hela utrymmet för det individuella

Läs mer

Vindkraftens påverkan på människors intressen en syntesrapport

Vindkraftens påverkan på människors intressen en syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen en syntesrapport Marianne Henningsson Miljöpsykolog marianne.henningsson@lnu.se Gotland 120807-08 Vår rapport: Hälsa och Ohälsa (buller, sömnstörningar, sjukdomar

Läs mer

RAPPORT. Ekosystemtjänster Centrum-Torsvik LIDINGÖ STAD SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1156049000 ORIGINAL 2014-03-07

RAPPORT. Ekosystemtjänster Centrum-Torsvik LIDINGÖ STAD SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1156049000 ORIGINAL 2014-03-07 LIDINGÖ STAD Ekosystemtjänster Centrum-Torsvik UPPDRAGSNUMMER 1156049000 SWECO ENVIRONMENT AB KATRINA JOHANSSON ANNIKA BÖRJE KRISTINA MÅRTENSSON Innehållsförteckning 1 Introduktion 1 1.1 Bakgrund 1 1.2

Läs mer

Kulturgeografi, för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, 20 poäng (1-20 p) Cultural geography, 30 ECTS credits

Kulturgeografi, för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, 20 poäng (1-20 p) Cultural geography, 30 ECTS credits Högskolan i Halmstad KURSPLAN Enheten för Lärarutbildning Dnr512-2005- 2584 Kulturgeografi, för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, 20 poäng (1-20 p) Cultural geography,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12

BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 1(6) Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 BEHOVSBEDÖMNING Dnr 2012-0818-214/205 Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun Enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen ska en miljöbedömning

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Sofia Thorsson och Yvonne Andersson-Sköld Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet Transdisciplinärt forskningsprojekt (2013-2016) Göteborgs

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

BAKGRUND SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION

BAKGRUND SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION 1(7) SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION Company Name: Östervåla Utvecklingsråd Company org nr: 879500-7668 Contact persons (incl. tfn nr / e-mail): Kiell Tofters kiell@tofters.net University:

Läs mer

Modern banskötsel. Ny kunskap. Beprövad erfarenhet

Modern banskötsel. Ny kunskap. Beprövad erfarenhet 2 3 1 4 5 Modern banskötsel Ny kunskap Beprövad erfarenhet Modern banskötsel Formar Framtiden Anleggsseminar 1 mars 2011 Maria Strandberg maria.strandberg@golf.se Utmaningar Klimatförändringar Begränsade

Läs mer