RAPPORT. Ekosystemtjänster Centrum-Torsvik LIDINGÖ STAD SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER ORIGINAL
|
|
- Fredrik Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LIDINGÖ STAD Ekosystemtjänster Centrum-Torsvik UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB KATRINA JOHANSSON ANNIKA BÖRJE KRISTINA MÅRTENSSON
2 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Klassificering Dagsläge Kommunala utmaningar 5 2 Ekosystemtjänster i Centrum Torsvik en övergripande analys Förslag på fortsatt arbete med ekosystemtjänsterna Utbildning Ekosystemtjänstutredning för Centrum Torsvik Integrera ekosystemtjänster i detaljplaneprocessen Implementering av ekosystemtjänster i byggskedet Implementering av ekosystemtjänster i förvaltningsskedet 12 3 Referenser 13 Sweco Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Katrina Johansson Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) Katrina.johansson@sweco.se
3 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Ekosystemtjänster är de produkter och processer från naturen som vi människor drar nytta av och som möjliggör vår existens. Genom att ha kännedom om, mäta och övervaka ekosystemtjänster kan vi stärka hållbarhet och människors välmående. En urholkning/minimering av ekosystemtjänsterna kommer antingen på kort eller lång sikt att medföra att vår livsmiljö påverkas negativt t.ex. genom jorderosion, utarmning av näringsämnen i matjordar, brist på rent vatten eller övergödning av Östersjön. Konceptet ekosystemtjänster började användas av ekologer på 70-talet och har inom nationell och europeisk naturvårdpolitik samt statlig förvaltning varit etablerat i ca 10 år. Begreppet har på senare år uppmärksammats världen över utifrån alarmerande forskningsresultat såsom Planetary Boundaries: exploring the safe operating space for humanity, som bl.a. lyfter fram den akuta och accelererande artutrotning som pågår globalt, samt arbetet inom Millennium Ecosystem Assessment som visade uppseendeväckande resultat som att 60 % av jordens viktigaste ekosystem är hotade eller på nedgång. Och den nedåtgående trenden ser inte ut att minska. I och med att den biologiska mångfalden utarmas riskerar vi också att förlora viktiga ekosystemtjänster. Variationen bland arter skapar en bärkraft i ekosystemen som blir allt viktigare i och med att klimatförändringar skärper deras livsförutsättningar. Men ekosystemtjänster handlar inte bara om biologisk mångfald, utan om tjänster som rekreation, föda, rent dricksvatten, dämpning av värmeböljor och extrema väderhändelser. Ett bidragande problem till dagens situation är att vi hittills har tagit många av naturens tjänster för givet och inte värnat om deras fortsatta existens, trots ekosystemtjänsternas enorma ekonomiska betydelse. När naturens tjänster i många fall saknar ett marknadspris och när marknadskrafter styr stora delar av det samhällsekonomiska och företagsekonomiska beslutsfattandet idag, hanteras ofta ekosystemtjänster såsom de vore utan ekonomiskt värde, vilket kan visa sig vara kostsamt, på kort eller lång sikt. FN:s miljöprogram (UNEP) har under flera år varit värd för den uppmärksammade studien The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) som avslutades år Inom projektet gjordes bland annat ett försök till att göra en ekonomisk värdering av de globala förlusterna av ekosystemtjänster. Slutsatsen var att om trenden inte drastiskt förändras kommer de årliga förlusterna av ekosystemtjänster uppgå till sju procent av världens samlade bruttonationalprodukt (BNP) till år Siffran innefattar inte marina ekosystem vilket skulle höja kostnaden ännu mer. 1 (13)
4 repo001.docx Klassificering TEEB klassificerar ekosystemtjänster enligt följande. Det är den klassificering vi utgår från i denna rapport. Bild 1. Klassificering enligt TEEB Producerande ekosystemtjänster Producerande ekosystemtjänster kan upplevas som de mest konkreta. Det är helt enkelt mat, vatten och naturliga material. Det vi odlar växer tack vare naturliga processer och är således en producerande ekosystemtjänst. Vi människor använder oss exempelvis av naturliga råmaterial såsom virke för byggnation samt bomull och lin till kläder. Sedan urminnes tider har vi människor även hämtat våra mediciner ur naturens apotek. En annan viktig tjänst är bildandet av färskvatten för att förse människor med dricksvatten. Rent färskvatten är i dagsläget jordens viktigaste och kanske mest hotade resurs. Reglerande ekosystemtjänster Med reglerande ekosystemtjänster menas funktioner som pollinering, vattenrening och klimatreglering. Parker i städer skapar luftcirkulation pga av temperaturskillnader jämfört med byggnader och reglerar på så sätt lokal- och mikroklimatet i staden. Grönska och träd dämpar effekterna av vämeböljor. Dessutom binds luftföroreningar till bladen på träd och buskar och på så sätt renas luften vilket ger en bättre luftkvalitet. Välkänt är även vegetationens förmåga att binda koldioxid för att sedan släppa ifrån sig det syre vi människor andas. Naturen och vegetation kan även skydda oss människor vid extrema väderhändelser såsom extrema stormar, regn och översvämningar, genom stor kapacitet att binda och hålla vatten och jordar. Naturen har även en mycket god förmåga att rena vatten bl a genom växters upptag av ämnen men även genom luftning och infiltration i mark. Vegetation binder substratet den växer på vilket skyddar marken från att eroderas 2 (13)
5 exempelvis genom jordskred. Många av våra växter är insektspollinerade och våra pollinatörer är således en förutsättning för att vi ska kunna ta del av många naturliga produkter. Vind, vatten, djur och fåglar sprider även frön, ibland långväga. Naturen är även självreglerande. Olika arter lever av varandra och är beroende av varandra och på så vis finns en balans i naturen dvs. biologisk kontroll. Kulturella tjänster Med kulturella tjänster menas tjänster som vi använder för känslomässigt välbefinnandet som t.ex. estetiska värden och rekreationsvärden naturupplevelsen i en skog, skönheten i en blommande äng, en uppfriskande simtur i havet. Naturen är en källa till energi, inspiration och livskvalitet för oss människor. Att vistas i grönska och natur ger människan möjlighet till rekreation och bidrar då till en bättre fysik och mental hälsa. Naturen är också en viktig social mötesplats. I urbana miljöer kan det ta sig uttryck i allt från en bänk i en rekreativ omgivning till grönskande lekplatser, torg och parker. På senare år har begreppen pocket parks myntats i forskningen, och studier har visat att även mindre ytor kan upplevas som positivt och bidra med rekreativa värden. Vi människor hämtar inspiration från naturen både vad gäller estetik, kultur och andlighet. Dessa värden kan i många fall även leda till att inte bara kommuninvånaren vill vistas i naturen, utan att det skapar en besöksnäring baserad på dessa naturupplevelser. Stödjande De stödjande tjänsterna är av en annan karaktär än de övriga. Dessa tjänster omfattar de ekosystemfunktioner som är ett slags bas för de andra, alltså de tjänster som stöder och är nödvändiga för att de andra ska fungera. Dessa tjänster drar människan ingen direkt nytta av men däremot är de en förutsättning för att alla de övriga ska existera. Genetisk diversitet är nödvändig på flera skalor, dels en mångfald av genetiskt olika arter för att skapa en resiliens (bärkraft) i naturen men även på artnivå för att säkerställa sunda och livskraftiga populationer. Detta är en förutsättning för att de ekosystem människan är beroende av ska vara välmående och väl fungerande. Dessutom behöver alla arter lämpliga habitat för att överleva. 1.3 Dagsläge EU har formulerat en vision att till år 2050 ska den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster som den producerar, vara skyddade och värderade på rätt sätt. Målet är att fram till år 2020 ska förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster ha avstannat inom EU, samtidigt som man ska öka åtgärder för att göra detsamma utanför EU. Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att nästa generation ska ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, och utan att det innebär att miljöproblem flyttas utanför Sveriges gränser. Det så kallade generationsmålet ska vara vägledande för miljöarbetet på samhällets alla nivåer. En av generationsmålets strecksatser, som visar vad miljöpolitiken ska inriktas mot, formuleras på följande sätt: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. 3 (13)
6 repo001.docx Regeringen har beslutat om två nya etappmål under miljömålet för biologisk mångfald. (1) Etappmål om ekosystemtjänster och resiliens: Etappmålet om ekosystemtjänster och resiliens innebär att viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast (2) Etappmål om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster: Etappmålet om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. I flera av de stora städerna i Europa har de lokala myndigheterna instiftat policies och regelverk som främjar bevarande av ekosystemtjänter, och/eller tillförsel eller förstärkande av befintliga ekossystemtjänster i samband med nybyggnation och exploatering. Några exempel är Zürich och London. Bild 2. Grönt tak vid kollektivtrafiken, beställare:transport for London.(Foto med tillåtelse av Gary Grant, Green Roof Consultancy ltd, London) 4 (13)
7 Bild 3. Grön blommande vägg installerad på en befintlig byggnad, London. (Foto med tillåtelse av Gary Grant, Green Roof Consultancy ltd, London) I Sverige har Malmö Stad sedan Bo01 arbetat systematiskt med att utveckla stadens ekosystemtjänster bl a genom att systematiskt addera fler gröna tak till stadsbilden, och Stockholm Stad har i Norra Djurgårdsstadsprojektet vidareutvecklat grönytefaktorn för att integrera klimatanpassning och rekreativa värden med en satsning på ökad livskvalitet, t. ex. genom lek och rekreation, förutom att förstärka gröna stråk och norra Djurgårdens specifika naturvärden. 1.4 Kommunala utmaningar En stor utmaning i samhällsplaneringen är att möjliggöra fortsatt utveckling och förtätning utan att det sker på bekostnad av ekosystemtjänster. Vårt samhälle är beroende av de ekosystemtjänster som naturen utför åt oss - helt gratis, men som har stora samhällsvärden för oss. Genom att integrera ekosystemtjänster i samhällsplanering värnas och förstärks samhällets ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet. Varför arbeta med ekosystemtjänster? Det ligger ett stort värde i att identifiera, visualisera och värdera ekosystemtjänsternas nyttor som underlag för planering på olika skalor: regional planering, översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, detaljplanering samt inom fastighetsutveckling och exploatering. För beslutsfattare betyder en bra ekosystemtjänstförvaltning att man kan spara in på framtida kostnader, stimulera den lokala ekonomin, öka attraktiviteten och höja livskvaliteten för människorna. 5 (13)
8 repo001.docx Att arbeta systematiskt (se kapitel 2.1) utifrån ett ekosystemtjänstperspektiv ger samhällsekonomiska fördelar och är ett strategiskt förhållningssätt för att säkerställa en hållbar och väl fungerade grön- och blåstruktur i kommunen. En avgörande fördel med att planera utifrån ett ekosystemperspektiv i ett tidigt skede är att detta kan skapa stora synergieffekter, där en åtgärd kan bidra till flera positiva effekter. Genom att integrera ekosystemtänkandet i planeringen effektiviseras implementeringen och man kan t ex skapa s.k. multifunktionella ytor vilka ger både fler och högre värden på en och samma yta. Ett exempel kan vara planeringen av grön- och blåstrukturen i ett urbant område. Genom smart lokalisering av grönområden och genom att välja vilda och för området naturliga arter kan man skapa habitat och spridningsvägar för arter. En sammanhängande grönstruktur leder dessutom till högre tillgänglighet, attraktivitet och därmed även högre rekreativa värden och en hälsosammare livsmiljö. Lokalt omhändertagande av dagvatten kan utformas på ett estetiskt tilltalande sätt, t e x genom att skapa en porlande bäck, vilket även ger rekreativa värden. Naturområdens och parkers stimulans till rekreation och skapande av kulturella upplevelser är exempel på tjänster av mer livskvalitetshöjande karaktär. Grön- och blåstrukturen fyller även funktionen av neutral mötesplats i samhället. De är platser där olika socioekonomiska grupper möts, och är på så sätt även viktiga för social integration och mångfald. Verktyg för integrering av ekosystemtjänster i planering Certifieringssystem för byggnader, som LEED och BREEAM, rymmer en rad miljö- och hållbarhetsaspekter som poängsätts. Även grönstrukturer ingår i dessa certifieringssystem för byggnader. De är dock inte styrande på så sätt att verktyget säkerställer att planering eller genomförande beaktar platsens unika förutsättningar och de ekosystemtjänster som redan finns på platsen, i området, lokalt eller regionalt. Grönytefaktor är ett verktyg som användes först i Berlin som styrmedel för kompensatoriska åtgärder i grönstrukturen vid förtätning och nybyggnation. Den utvecklades sedan vidare av Malmö Stad i BO01. Det är en arbetsmetod som vid olika projekt kan anpassas efter behovet. Metoden innebär att de ytor som bebyggs eller hårdgörs inom varje tomt, kompenseras av byggherrarna genom gröna och genomsläppliga ytor. Grönytefaktorn är därför ett anpassningsbart verktyg som beroende på behovet kan ge olika lösningar när man använder det i planeringen. Grönska tvingas fram genom att bygglovet är kopplat till byggherrarnas redovisning av hur mycket vegetativa ytor tomten innehåller. Även ytor på väggar och tak inkluderas. Hur grönytefaktorn ser ut och hur den kopplar till ekosystemtjänster varierar beroende på i vilket syfte man använt sig av metoden. I Bo01 är gröna tak, som ofta består av en tunn sedummatta, ingen plats som är vistelsebar eller där man kan utöva någon form av aktivitet. Trots det har denna typ av grönska rankats högt i modellen för Bo01. För att främja en social grönstruktur och de kulturella ekosystemtjänsterna hade en anpassning av grönytefaktorn krävts, bl a genom tillgänglighet. 6 (13)
9 En svaghet med grönytefaktorn är att den biologiska mångfalden är alltför komplex för att enbart behandlas inom verktygets ramar. Grönytefaktorn öppnar inte för innovativa och nyskapande kompensation av ekosystemtjänster. Den fungerar som ett styrande recept för byggherrarnas kompensatoriska åtgärder. 2 Ekosystemtjänster i Centrum Torsvik en övergripande analys Idag är området kraftigt bullerstört, och har en hög grad av påverkan av trafikstrukturer som även utgör barriärer och försvårar spridning av växter och rörligheten för djur. I området är förutsättningarna för infiltration inte så goda eftersom en betydande del av området består av berg. Naturmiljön är i stor utsträckning påverkad av mänskliga aktiviteter och har en låg grad av naturlighet. Inom området förekommer ett betydandet antal äldre träd, men någon detaljerad inventering av dessa har inte gjorts. Två områden har klassats som naturvärde av lokalt intresse Siggeboparken och området söder om Lejonvägen och öster om Floravägen. En översiktlig analys har identifierat de viktigaste ekosystemtjänsterna som finns i området idag: Reglering av lokalklimat och luftkvalitet Även om vegetationen i området har låga naturvärden så fyller de idag en funktion i att den renar luften som är påverkad av föroreningar från både vägtrafiken och verksamheterna i Värtahamnen. Gröna tak och fasader och grönskande kvartersmark kan bidra till att dämpa effekterna av värmeböljor och förbättra lokalklimatet. Reglering mot extrema väderhändelser Grönskande marktäcken i parker, dungar och kring befintliga hus skapar ytor för infiltration av regnvatten. Detta är av extra vikt då området präglas av tunna jordtäcken, berg i dagen och artificiellt hårdgjorda ytor. Denna ekosystemtjänst bör förstärkas ytterligare i den fortsatta planeringen av området. Vattenrening På grund av de tunna jordtäckena, berg i dagen och stora hårdgjorda ytor så är denna ekosystemtjänst idag mycket svag. Den kan med fördel förstärkas genom att addera öppna anläggningar för dagvattenhantering i området. Detta kan med fördel göras på ett estetiskt tilltalande sätt, t ex genom porlande bäckar, och lokaliseras tillsammans med parkmiljö för att även höja rekreativa värden i området. Rekreation, fysisk och mental hälsa Denna ekosystemtjänst torde vara extra viktig för Lidingö stad som ju är Hälsans ö. Grönska i anslutning till bostäder och lättillgängliga parker är extra viktiga för grupper i samhället som inte är så mobila, exempelvis ställen för barn att leka på samt för äldre och rörelsehindrade att vistas i. Ett extra viktigt grönområde att värna om, ta till vara på och eventuellt utveckla är därför Siggeboparken vid vilken äldreboendet Siggebogården ligger. 7 (13)
10 repo001.docx Estetiska och kulturella värden I området kring centrum har man vintertid dekorativ belysning i några av de stora träden vilket framhäver dessa samtidigt som det skapar en stämningsfull känsla, och en ljusare, tryggare miljö den mörka årstiden. Kring stadshuset har man även anlagt vackra rabatter och träd som blommar rikt och på samma gång höjer det estetiska värdet i området. Detta kan förslagsvis utvecklas för att omfatta hela området samt skapa grönska som blommar i olika perioder under säsongen. Här föreslås även att man arbetar med gröna tak och grönskande fasader för att bidra och addera till rekreativa, estetiska och kulturella värden trots en förtätning. Gröna tak kan erbjuda ytor att umgås på och addera attraktivitet till bebyggelsen. Grönstrukturen har en bullerdämpande effekt, detta klassas däremot inte som en ekosystemtjänst enligt TEEB men vi vill ändå lyfta fram det som en nytta i detta sammanhang. Jord och torv fungerar mycket bra som bullerdämpare. Möjlighet finns att slå ut icke önskvärda ljud såsom trafikbuller genom att tillföra positivt laddade ljud exempelvis porlande vatten från en dagvattendam, fågelkvitter eller krasande ljud från grusgångar. 2.1 Förslag på fortsatt arbete med ekosystemtjänsterna Hur arbeta med ES? I detta avsnitt ges förslag till hur Lidingö kommun kan hantera och integrera ekosystemtjänster i de olika delarna i planprocessen (se bild nedan) för att säkerställa god funktion på grön- och blåstrukturen i det fortsatta planarbetet i Centrum Torsvik och därmed maximera och effektivisera nyttjandet av ekosystemtjänster i området. Bild 4. Plan- och byggprocessen 8 (13)
11 2.1.1 Utbildning För att säkerställa ett engagemang och vilja att implementera arbetet med ekosystemtjänster i Centrum Torsvik föreslås en kortare och övergripande utbildning i ämnet, dels internt i kommunen, och dels för de byggherrar som blir aktuella. 1. En intern utbildning inom kommunen har till syfte att på ett tydligt sätt synliggöra nyttorna för alla förvaltningar av att arbeta med ekosystemtjänster. Denna sker lämpligtvis under programskedet. En sådan utbildning kan också modelleras för att facilitera fram goda idèer som kan vidareutvecklas och tas till vara i det fortsatta program- och planarbetet. 2. En extern utbildning för de aktuella byggherrarna har till syfte att tydliggöra kommunens program och kopplingen till den övergripande planen för områdets ekosystemtjänster och på så sätt skapa förståelse för nyttorna och behovet att samverka för att säkerställa implementeringen av ekosystemtjänster under planering, byggskedet, drift och förvaltning. Denna sker lämpligtvis i detaljplaneskedet Ekosystemtjänstutredning för Centrum Torsvik Denna utredning bör resultera i en övergripande plan och en allmän utställning över hur implementeringen av ekosystemtjänster för Centrum Torsvik ska ske under hela planoch byggprocessen, och inkluderar även hur uppföljning, samordning och kontinuerlig förbättring genom erfarenhetsåterföring. I detta bör även förvaltningsskedet ingå. Planens syfte är att verka som ett vägledande dokument för alla inblandade parter i de olika delarna av processen, från programskedet till förvaltningen. Planen för ekosystemtjänster kopplar till programmets idé, syfte och målsättningar. Planen tas lämpligast fram i programskedet. Kartläggning och värdering av ekosystemtjänster för Centrum Torsvik Förslaget är att inledningsvis i programskedet göra en grundlig kartläggning av befintliga ekosystemtjänster inom planområdet och att värdera dessa kvalitativt. Om så önskas värderas ekosystemtjänsterna i området även monetärt, om så är möjligt, för att tydliggöra samhällsnyttan för investeringarna i ekosystemtjänster. Förslagsvis sker detta enligt metod och systematik baserat på TEEB. En sådan kartläggning inkluderar detaljerade inventeringar såsom bl a inmätning av befintliga träd och artinventering, utgår ifrån underlag och utredningar avseende dagvatten, buller, gröna stråk, markförhållanden. Det är även väsentligt att identifiera vilka som idag nyttjar tjänsterna och därmed påverkas av förändringar, vilket lämpligast görs med intressentanalyser. 9 (13)
12 repo001.docx Framtagande av plan för ekosystemtjänster i området Efter kartläggningen bör en plan inklusive mål för ekosystemtjänsterna i området tas fram baserad på kartläggningen. Planen bör tydliggöra vilka ekosystemtjänster som ska bevaras, vilka ekosystemtjänster där påverkan från planen behöver minimeras eller i nödfall kompenseras. Kompensatoriska åtgärder bör inkluderas i detta i den mån som äldre träd eller andra strukturer påverkas negativt av exploateringen. Utöver detta tas förslag fram på vilka ekosystemtjänster som kan adderas eller förstärkas. Se bild 4. Planen kopplar till programmets syfte och mål, där stor vikt läggs vid att skapa attraktiva bostäder och grönare och tystare miljöer med en bättre infrastruktur för fotgängare och cyklister. Överdäckningen vid Torsviks torg gör det möjligt att skapa en tystare miljö och en mer levande stadsdel att för kommuninvånaren att må bra i. I planen bör en strategi och prioritering ingå för hur arbetet med de olika ekosystemtjänsterna i området bör läggas upp, se bild 6 nästa sida. Bild 5. Prioriteringsordning för ekosystemtjänster. 2.2 Integrera ekosystemtjänster i detaljplaneprocessen 10 (13) Ekosystemtjänstperspektivet bör integreras i program- och detaljplaneprocesserna genom att implementera de strategier och det arbetssätt som tydliggjorts i ekosystemtjänstutredningen. Genom att parallellt med detaljplanen även jobba med planen för ekosystemtjänster ges möjlighet att utforma planen så att dess påverkan på ekosystemtjänsterna minskar. I planen ingår även förslag på åtgärder som kan bevara eller till och med stärka sådana tjänster. Ekosystemtjänstperspektivet bör även integreras i behovsbedömningen och miljöbedömningen för detaljplanen över området vilken ju löper parallellt med detaljplane-processen. Bild 6 nedan visar ett översiktligt förslag på hur detta skulle kunna ske.
13 Planen för ekosystemtjänster utgör även en guide vid detaljutformning av bebyggelse, och tillkommande strukturer som den planerade överdäckningen av Södra Kungsvägen, genom att varje planerad åtgärd kan konsekvensbedömas utifrån dess inverkan på ekosystemtjänster av kommunen. Genom att göra dessa bedömningar kan man på ett kvalitativt sätt komma fram till vilka tjänster som förstärker varandra, vilka som riskerar att påverkas negativt och vilka åtgärder som behöver vidtas. Bild 6. Översiktlig beskrivning av integrering av ekosystemtjänstperspektiv i kommunal detaljplanering. 11 (13)
14 repo001.docx Implementering av ekosystemtjänster i byggskedet Utgångspunkten i den fortsatta processen är att byggherrarna arbetar utifrån ett ekosystemtjänstperspektiv. Implementeringen bör utgå ifrån prioriteringsordningen (se bild 5) och den framtagna planen för ekosystemtjänster i Centrum Torsvik. Kommunens plan ligger till grund för hur byggherrarna ska beakta ekosystemtjänsterna. Byggherrarnas förslag på hur de ska arbeta med ekosystemtjänsterna bör samordnas, så att synergieffekter i implementeringen kan uppnås. Det gäller särskilt gröna och blå stråk. Erfarenheter från Norra Djurgårdsstadsprojektet har också visat att samordning av ekosystemtjänst-implementering är ett kostnadseffektivit sätt att arbeta med dessa frågor för byggherrarna. 2.4 Implementering av ekosystemtjänster i förvaltningsskedet Det är viktigt att kunskap om hur ekossystemtjänsternas drift och underhåll förs vidare från projekterings- och byggskede till förvaltning och drift. Felaktig drift eller underhåll kan försämra effektiviteten av ekosystemtjänsterna eller, i värsta fall, helt omintetgöra dem. Exempel på detta finns från en inventering av gröna sedumtak i Malmö, där en stor andel av takens växter dött, och inte längre fyller någon funktion. I förvaltnings- och driftskedet är det väsentligt att följa upp de planerade och implementerade ekossystemtjänsternas funktion, gärna genom intervjuer med de människor som nyttjar dem och vistas på platsen. Uppföljning skapar ett lärande och gör det möjligt att utvärdera nytta i förhållande till investeringskostnade, samt underlättar för kommunen att föra goda exempel vidare till andra planer och program. Livscykelkostnader kan utvärderas i förhållande till nyttorna. Genom enkla intressentanalyser/ enkäter kan också förbättringsåtgärder fångs upp som ytterligare kan öka nyttorna. 12 (13)
15 3 Referenser Daily, G. C. (1997). Introduction: what are ecosystem services. i Nature s Services: Societal Dependence on Natural Ecosystems (ss. 1-10). Washington D.C: Island Press. EU. (2012). EU Biodiversity Policy Development. Hämtat från den 21 Oktober 2011 GRI. (2011). Approach for reporting on ecosystem services. GRI. MEA. (2005). Ecosystems and Human Wellbeing: Synthesis. Washington DC.: Island Press. Regeringskansliet. (2012). 13 etappmål. Hämtat från den 21 Maj 2012 Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., Persson, Å., Chapin, F. S., Lambin, E. F., o.a. (2009). Planetary boundaries: exploring the safe operating space for humanity. Ecology and Society, 14(2), TEEB. (2010). The Economics of Ecosystems and Biodiversity: For National and International Policy Makers. TEEB. (2010). The Economics of Ecosystems and Biodiversity: TEEB for Business. TEEB. (2011). TEEB Manual for Cities: Ecosystem Services in Urban Management. 13 (13)
Naturen till din tjänst
Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål
Läs merMotion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp)
2013-03-13 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Yttrande om motion gällande gröna tak Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm
Läs mer3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling
Läs merYttrande över program för Älta centrum.
1 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-02-02 KFKS 2012/696-214 Planenheten Nacka kommun 131 81 Nacka Yttrande över program för Älta centrum. Sammanfattning En fördjupad översiktsplan bör tas fram för Älta
Läs mer1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner
ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merPROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad. 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten
PROJEKTPLAN för Nacka stad 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten Innehållsförteckning 1 Förutsättningar/bakgrund... 3 2 Mål och delmål... 5 3 Förväntat resultat... 5 4 Avgränsningar... 5
Läs merTjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster
EMELIE HALLIN SID 1/6 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige
Läs merSynliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun
2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell
Läs merStadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan.
Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan. Johanna Severinsson, Länsstyrelsen Järfälla kommuns ÖP Strax norr
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN
STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN BOENDE Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-21 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Ett strategiskt program som anger riktningen
Läs merDetaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54
Utlåtande 2010:129 RIII (Dnr 311-1704/2010) Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan
Läs merBehovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun
2016-05-16 KS/2016:130 Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun Bedömning Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merFriska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald
Läs merRemissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030
1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga
Läs merMiljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd 1. Miljöeffektiva transporter Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportssystem,
Läs merEkosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merMiljöprogram för Malmö stad 2009 2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merFaktablad. De ekonomiska fördelarna med Natura 2000. Miljö
Faktablad De ekonomiska fördelarna med Natura 2000 Miljö 2 Nätverket Natura 2000 I mars 2010 fastställde EU:s stats- och regeringschefer ett ambitiöst mål: förlusten av den biologiska mångfalden i Europa
Läs merWelcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi
Läs merPM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud
1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merABCDE. Ny detaljplan för del av Sabbatsbergsområdet- yttrande till stadsbyggnadskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut
Stadsmiljö- och planeringsavdelningen N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2004-05-14 DNR: 302-287/2004 Handläggare: Patrik Ståhl Tfn: 508 09 021 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ny
Läs merPROGRAM för markanvändning
PROGRAM för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal Dokumentets syfte Programmet anger grunden för hur kommunen ska använda sitt markinnehav för att utveckla Nacka som
Läs merFingerörtsvägen-Ekudden Stadsbyggnadsprojekt för Fingerörtsvägen, Sicklaön 143:1, Ekudden på västra Sicklaön, Nacka kommun
2015-06-05 1 (8) STARTPROMEMORIA Fingerörtvägen-Ekudden Ingår i NACKA STAD, där tunnelbaneavtalet gäller Dnr KFKS 2015/23-214 Projekt 9249 Stadsbyggnadsprojekt för Fingerörtsvägen, Sicklaön 143:1, Ekudden
Läs merStrukturbild för Skåne
Strukturbild för Skåne - Grönstruktur i Skåne GR 21 september 2012 Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,
Läs merrör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Läs merGrönkonsekvensbedömning för Gulsparven, 2015-04-28
2015-04-28 Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven, 2015-04-28 Metoden för Grönkonsekvensbedömningen beskrivs i bilaga 1 Beskrivning av planområde och anslutande allmän platsmark Karta över planområde samt
Läs merVISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan
VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan Visioner Vision 2015 Kommunfullmäktige antog i maj 2004 en vision för Hammarö, Vision 2015. Utarbetandet av visionen har varit en process
Läs merUTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN
UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Varför ett program för Jönköpings landsbygd och kommundelar? Jönköpings kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merMål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö
Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö PAGE 1 Klimatförändringar i Stockholm: o + 4-6 C varmare Mer regn (20%), skyfall Mildare vintrar & riktigt kalla o dagar (under 10 C) försvinner Högre havsnivå
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merBehovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merRiktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01
Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt
Läs merProgram för Jönköpings kommuns skogar
1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och
Läs merVi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
Läs merEtt förändrat klimat hot eller möjligheter?
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala
Läs merBegäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.
Läs merProgram för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl
VAXHOLMS STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Vår beteckning STAD 2013:KS047 Streckad linje avser programområde Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl Inledning Vaxholms stad är en expansiv kommun och efterfrågan
Läs merInom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.
REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består
Läs merUppförande av toppstuga i Hammarbybacken, startpromemoria för planläggning av del av Hammarbyhöjden 1:1 i stadsdelen Björkhagen
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (9) 2015-03-16 Handläggare Niklas Zetterberg Telefon 08-508 27 335 Till Stadsbyggnadsnämnden Uppförande av toppstuga i Hammarbybacken, startpromemoria
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande
Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29
Läs merDEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg
Kommunledningskontoret Mats Lindström Planarkitekt 08-579 215 17 Behovsbedömning 2015-01-07 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0679 KS 203 Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Inför att förslag till
Läs merINNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?
INNEHÅLL 4 INTRODUKTION - sammanfattning Projektmål Lokalt sammanhang Lokala utvecklingsmål 6 VARNHEM Klimatförändringar Ekoby - vad och varför? 12 EKOBYN Funktioner Designkriterier 16 23 27 Illustrationsplan
Läs merFrån Naturskyddsföreningens sida anser vi att beslutet om detaljplanen inte kan tas innan dessa frågor är lösta i avtal eller juridiska dokument
Järfälla kommun Kommunstyrelsen Planutskottet 177 80 Järfälla Många frågor obesvarade när beslut tas om detaljplan för Stäkets verksamhetsområde Den 7:e oktober tas beslut i planutskottet om detaljplan
Läs merWorkshop Norra Tyresö Centrum
8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra
Läs merDetaljplan för Bjurhovdaskolan (Boplatsen 9, Bjurhovda 6 och 9 samt del av Västerås 3:24), Västerås
Helena Hansson Tel 021-39 23 68 DP 1650 2008-04-15 Dnr 06:10227-BN 540 Detaljplan för Bjurhovdaskolan (Boplatsen 9, Bjurhovda 6 och 9 samt del av Västerås 3:24), Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar
Läs merGrönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan 2016-03-14
Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan 2016-03-14 2016-03-14 INNEHÅLL BESKRIVNING AV PLANOMRÅDE OCH ANSLUTANDE ALLMÄN PLATSMARK 3 PLANOMRÅDE 3 OFFERHÄLLSPARKEN
Läs merRemissvar på förslag till skärgårdspolitiskt program för Värmdö kommun från föreningen Skärgårdsliv på Svartsö
Remissvar på förslag till skärgårdspolitiskt program för Värmdö kommun från föreningen Skärgårdsliv på Svartsö Värmdö kommun har presenterat ett förslag till skärgårdspolitiskt program. Det övergripande
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030
ETT HÅLLBART ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030 ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11 134
Läs merNorra Djurgårdsstadens grönytefaktor
2013-06-19 Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN 2013-06-19 KLIMATANPASSNING OCH GRÖNSTRUKTUR Stadsdelen anpassas till kommande klimatförändringar
Läs merLÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER
LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR Hur förbereder vi oss för globala förändringar, t.ex. i ekonomin, klimatet eller energitillgång? Vilka är de gradvisa trender i vårt samhälle och i naturen som minskar
Läs merIdentitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån
Läs merStrukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering
Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive
Läs merPM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM
repo001.docx 2012-03-2914 AGATEN 32, TYRESÖ Rev A SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM Innehållsförteckning 1 Inledning
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merBilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8
Läs merVad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)
Läs mer1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck
1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck
Läs merBEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1
BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län Kompletterad 2015-05-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 2 ALTERNATIV
Läs merVägledning om fysisk planering av förorenade områden
Vägledning om fysisk planering av förorenade områden Henrik Svensson Länsstyrelsen i Jönköpings län Elisabeth Omsäter Länsstyrelsen Östergötland Förorenade områden i fysisk planering Renare Marks vårmöte
Läs merSkåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06
Skåne till COP 21 Paris Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Therese Jephson, PhD Samordnare FoU Kommunförbundet Skåne Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Klimatanpassning i kustområdena
Läs merTeknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.
Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så
Läs merTYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Läs merUTLÅTANDE P 06006 Detaljplan för Kvarteret Humlan 13 m fl inom Södertälje stadskärna
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Plan och Bygg 1(6) UTLÅTANDE P 06006 Detaljplan för Kvarteret Humlan 13 m fl inom Södertälje stadskärna 2008-03-03 Beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2007-12-17 att detaljplan
Läs merFörslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret
PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merDetaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun
BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96
Läs merVad händer i Stockholmsregionens gröna kilar?
Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar? Göteborg 2016-06-09 Bette Lundh Malmros och Elisabeth Mårell Stockholms läns landsting Innehåll 1 - Historik viktiga vägval och ställningstaganden 2 - Vad
Läs merEkologiska produktionsfunktioner
Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?
Läs merSAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Läs merEkosystemtjänster. naturens produkter och tjänster i Järfälla. Ekosystemtjänster 1
naturens produkter och tjänster i Järfälla 1 Rapporten är framtagen av Bygg- och miljöförvaltningen (BMF), Järfälla kommun 2012-10-12 Projektledare för rapporten - naturens produkter och tjänster i Järfälla
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs mersektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
Läs merVAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch
Läs merFörorenad mark i PBL. 5 feb 2010
Förorenad mark i PBL 5 feb 2010 Länsstyrelsens uppdrag i samhällsplaneringen PBL-området ÖVERSIKTSPLAN 4 kap 5 och 9 PBL Ta till vara och samordna statens intressen. Tillhandahålla underlag. Ge råd om
Läs merSynliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Läs merStadsutveckling med ekosystemtjänster
Sollentuna 11 december 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM 11 DECEMBER 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM Norra Djurgårdsstaden
Läs merJohanna Hellsten. Samhällsplanerare. Region Skåne Avdelningen för samhällsplanering Strukturbild för Skåne
Johanna Hellsten Samhällsplanerare Region Skåne Avdelningen för samhällsplanering Strukturbild för Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional
Läs merEkosystemtjänster i samhällsplaneringen
Planeringsverktyg för ekosystemtjänster Bild: WHITE Naturen i staden livsviktigt! Ekosystemtjänsters betydelse i planeringen Så får du beslutsfattarna att förstå nyttan med ekosystemtjänster Metoder och
Läs merPlanering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov
Läs merBilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer
Läs mer