Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska. CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU

Transkript

1 Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU

2 Varför värdera naturen? Naturen är väl ovärderlig? Omöjlig att sätta ett pris på? Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande (Naturvårdsverket)

3 Bild: NASA Earth Observatory/NOAA NGDC

4 Trend - Grönytor försvinner km 2 Cincotta mfl På 10 år i USA: urban sprawl 2.1 miljoner ha skog 1.5 miljoner ha jordbruksmark (Källa: Marzluff mfl Avian ecology in an urbanizing world)

5 Trend - Grönytor fragmenteras och parkifieras SCB 5 års intervall

6 Ett värde på naturen har gett stort genomslag

7 Pengar synliggör tjänster som annars är gratis Värdet för alla ekosystemtjänster i världen är 33 billioner dollar Källa: Costanza mfl (Citerad ggr) Urbana grönytor New Jersey. Totalt 419 miljoner dollar per år. Källa: Constanza mf.l sidor Spanien. Minskat värde med kr per 100m från grönyta. Källa: Morancho. Landscape and Urban planning Nederländerna. Fastighetspriser ökade med 8-10% med utsikt över vatten. Källa: Luttic Landscape and Urban planning. Mysigt boende med Stadsskogen ett stenkast bort men ändå närhet till centrum Källa: Hemnet 2015

8 Idag ifrågasätts monetär värdering Problem: Värdet av fåglar som tog bort skadeinsekter från kaffebuskar dollar. Kaffepriset föll och annanas gav värdet 0 kr på fåglar. Källa: McCauley 2006 I TEEB finns det inga bevis för att ekonomiska begrepp verkligen skulle gynna den biologiska mångfalden. Källa: Silvertown In press in TREE

9 Bakgrundsdata? För att kunna värdera måste vi kartera Ytan av grönområden kvantitet? Nyanserna av det gröna kvalitet? Urban + ecosystem service Vetenskapliga artiklar År

10 För att besluta måste vi värdera Det beror på syftet! I städer handlar det ofta om att prioritera mellan infrastruktur eller grönyta och balansera mellan olika intressen. Genomslagskraften visar att ett värde behövs för att argumentera för det gröna i städer.

11 Lätt?! Ekosystemtjänst Ökat välmående Kartering av Förutsättningar Kvalitet Kvantitet Kartering / forskning av vilka Ekosystemtjänster som finns Kvalitativ Poäng Hälsomått Ord Ekonomisk Direkta Indirekta Värdering (Kvantitativ) Mängden Ekosytsem tj. Avvägning och prioritering mellan olika Ekosystemtjänster IMPLEMEN TERING!

12 Det brådskar också... Senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden. (1 av de 10 etappmålen gällande biologisk mångfald i miljömålen) De politiska ambitioner som resulterade i etappmålet ligger tidsmässigt något före vetenskapen och kunskapen. Svårt att redan till 2018 ha inkluderat värdet av ekosystemtjänster i samhälleliga beslut Källa: Jacobsson Ekosystemtjänster i MKB Intevju. Granskare av MKB lst. & miljödomstolar

13 Motsatsförhållande? förtäta städerna men öka kvaliteten på grönytorna. Uppsala växer inåt nya bostäder.staden får ökad täthet, men samtidigt högre kvalitet i parker, grönområden och andra offentliga rum Källa: ÖP 2010 Uppsala

14 Hur vet vi om grönytornas kvalitet ökar eller minskar om det inte ens finns kartering över deras yta över tid? SCB 5 års intervall Källa: SCB Frukostföreläsning 2015

15 Kartering...

16 Mängden gräsytor i städer? 23% av städerna i USA är täckta av gräsmattor totalt km 2 Källor: Robbins och Sharp 2003; Milesiet mfl En preliminär uppskattning baserad på Göteborg, Malmö och Uppsala visar 28.5 %. (ca km 2 ; 0.38% av Sveriges terrestra yta). Källa: Hedblom. Ej publicerat

17 Mindre grönytor större risk för översvämning. I Tokyo byggde man översvämningstankar för 15 miljarder kronor Värdering av gräsytor i städer 16% av Uppsalas kommunbudget för grönytor är kopplade till Gräsmattor (klippning).

18 Varför har vi gräsmattor? Hur används gräsmattor? Sociala studier visar att de allra flesta inte går på eller använder gräsmattor. 25% 8% 67% Many Använder often ofta usegräsmattan the (husägare lawn i Sverige) Few Sällan seldom use the lawn Rarly Väldigt use sällan of the lawn Källa: Norlin & Wissman (submitted/inskickad).

19 Värdet av biologisk mångfald per se grass free lawn. (Smith mfl Urban Forest and Urban Greening) Ökat självupplevt välmående av biodiversitet (Fuller mfl 2007)

20 7 6 5 Fler arter som sjöng mer positiva upplevelser av urbana grönytor Medel Median 0 Källa: Hedblom mfl. 2014

21 Studie i Stockholm i 51 områden ha Talltita Tofsmes Svartmes Dessa mesarter hade stor sannolikhet att bli funna i barrskogar ca ha men inte alls i skogar patcher mellan 10-30ha. Källa: Mörtberg 2001 Entita

22 Olof Olssons. Out of the wild Mer än 50% av skogarna i Svenska städer 0.5-2ha. Källa: Nielsen mfl Inskickad /submitted 90 % Når minst ett grönområde om 0,5 ha eller större inom 300 m (Växjö) Källa: Naturvårdsverket RAPPORT APRIL 2014

23 Vilken skala skall vi värdera? Olof Olssons. Out of the wild % minskning av områden i Sverige där flest personer bor Källa: Olsson 2013 Mer än 50% av skogarna i Svenska städer 0.5-2ha. (Nielsen mfl Inskickad /submitted) 90 % Når minst ett grönområde om 0,5 ha eller större inom 300 m (Växjö) Naturvårdsverket RAPPORT APRIL 2014 Stora gamla träd förser människor med estetik, symbolik, religion etc. och mängder av andra tjänster Källa: Blicharska mfl. 2014

24 Kulturella tjänster lättare att värdesättas? Kulturella tjänster rankades högst vid avnämarkonferens i Göteborg. Kulturella = känslomässigt välbefinnande som upplevelser, estitik, rekreation... Lättare för människor att relatera till Kulturella tjänster än försörjande(mat) och reglerande (vattenavrinning) och stödjande... MEN svårare att värdera kulturella i pengar?

25 Skog versus park Sjävupplevd stressreducering var större i en skog än i parker och stad. Skillnad på män och kvinnor men svårtolkat. Källa: Tyrväinen mfl. 2014

26 Vem använder grönområden mest? Enkät i Göteborg. 6 områden. N= Activity Men Män Women Kvinnor Ode-Sang et al. in prep Källa: Knez mfl (Inskickat)

27 Högre estetiska preferenser för naturliga områden 7 Aesthetical Estetisk upplevelse perception Low Park Naturalness High Natur Naturalness Källa: Knez mfl (Inskickat) Ode-Sang et al. in prep

28 Integrerad utvärdering av ekosystemtjänster Ekosystem t.ex. en park med ekosystemförsörjare 1 till t.ex. 40 Ekosystemförsörjare 1. tex. ett träd i parken Bidrag ekosystemtjänst 1 Ökar skugga Minskar Co 2 Bidrag Ekosystemtjänst 3 Minskar ytvatten avrinning Bidrag ekosystemtjänst 2 Minskar ljud Bidrag Ekosystemtjänst 4 Ökar biodiversiteten Bidrag ekosystemtjänst Ekosystemtjänset 1 Värde Avnämarnas behov och syn på vikten / betydelsen av ekosystemtjänsterna Ekosystemtjänst 2 Ekosystemtjänset..20 Ekosystemförsörjare 2. tex. fågel Bidrag ekosystemtjänst 1 Ökat välmående Bidrag ekosystemtjänst 2 Reglar insekter Bidrag ekosystemtjänst Totalt bidrag till ekosystemet 1 till 20 av trädet. Totalt värde av ekosystemförsörjare 1 Totalt värde av ekosystemförsörjarna 1-40 Totalt värde av parken (från ekosystemtjänstförsörjarna 1 to 40)

29 Vad vill avnämarna ha för typ av värdering? Avnämarna är pragmatiska och ser inte monetär värdering som ett måste. Ekosystemtjänster är ett retoriskt verktyg. Källa: Silvertown 2015 En kombination av kvalitativa, kvantitativa och ekonomiska värderingar bör användas vid värdering. Källa: Jacobsson Ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar Vad är värdet av småskalig potatisodling?

30 Långsiktiga lösningar? KARTERING Nationell miljöövervakning av grönytor i städer. Kvantitet och kvalitet. FORSKNING Mer undersökningar av värdet av de gröna för människor... INTEGRERADE VÄRDERINGS MODELLER Utökad dialog mellan beslutsfattare, tjänstemän och invånare om EST IMPLEMENTERING Våga göra goda exempel, det finns ingen optimal lösning...

31 The battle for life on earth will be lost or won in cities A. Djoghlaf. Executive secretary in CBD 2010

32 Hur täta är svenska städer vs. andra städer? inv. km 2 Tokyo Miljoner Invånare Dhaka Bombay Mexico London New York Los Angeles Paris 271 inv. km inv. km Svenska tätorter 7.7 miljoner Dallas Kvadratkilometer Källa: Wikipedia. Lista över världens 100 folkrikaste storstadsområden i storleksordning, officiella källor

33 Ekosystemtjänster uppmärksammas i policy dokument Den ekologiska infrastrukturen, biodiversitet och ekosystemtjänster värnas, utvecklas och används på ett uthålligt sätt. Källa: Uppsala Översiktsplan 2016

34 Monetär värdering - Vilken skala? Juni 2010, Utanför Stockholm Anita, 69, döms till kronor för skadegörelse. Hon har sågat ner tre träd på gränsen mellan hennes och grannens tomt i Uppland. Anita tvingas lämna sitt hus eftersom hon inte kan betala. Till slut går försäkringsbolaget in och tar notan. Troligen kr för 10 tallar.

35 Hur kan man tolka detta? Naturområden är mer informella och riskerar förtätas TROTS att högre estetiska värden, fler aktiviteter som utförs.

36 Vilka tjänster (och ekologiska roller) MARK OCH VATTEN Minskar dagvattnet Producerar löv som ökar jordmånen LUFT Kyler luften genom att Skugga Renar luften Minskar Lättflyktiga organiska Föreningar Skyddar mot kalla, starka och varma vindar Renar luften (löv tar upp So2 och NO2, CO, O3) Minskar nivåer på flodvatten finns det? Foto: Från sammanfattning av Synliggöra värdet av ekosystemtjänster. SOU 2013:68 Ljud Minskar ljudnivåerna Djur och växter Ökar frön Ökar pollen Skydd för fåglar Bomöjligheter för djur Mat för djur, (löv, nektar, frukt) Biodiversitet för insekter Ökar biodiversitet för fåglar Utgör stepping stones Utgör substrat för lavar Frukt Nötter MARK OCH VATTEN

37 Ju äldre desto mer uppskattar respondenterna de estetiska värdena 7 6 Aesthetical perception Younger Middle-aged Older 1 nature like rich in species green beautiful varied