Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska

Transkript

1 Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska Åsa Ode Sang, Göran Sevelin Inst. för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Transdisciplinärt forskningsprojekt ( ) Finansierat av: Formas, Mistra Urban Futures och Trafikverket

2 Projektbeskrivning Kartlägga den urbana grönskan (mängd, typ och placering) Analysera och kvantifiera ekosystemtjänster Biodiversitet, klimatregelring, luft-, vatten och markhantering, bullerdämpning, rekreation och välbefinnande. 7 fallstudieområden med en gradient av grönska inom Göteborg Fältmätningar, enkät, intervjuer, modellberäkningar, expertutlåtande samt litteratur. Samlad bedömning av ekosystemtjänster Multikriteriaanalys (MCA) Utveckla metoder och strategier som möjliggör att den urbana grönskan integreras mer effektivt i den fysiska stadsplaneringen och riskhanteringen.

3 Projektorganisation Projektledning Sofia Thorsson och Bengt Gunnarsson Biodiversitet M Hedblom B Gunnarsson Klimatreglering F Lindberg J Klingberg S Thorsson Luft, vatten och markhantering H Pleijel J Klingberg Y Andersson-Sköld Bullerdämpning P Thorsson Rekreation och välbefinnande Å Sang I Knez Multikriterieanalys Y Andersson-Sköld Strategier Alla (forskare, praktiker, intersektorala experter)

4 Fallstudieområden Naturområde i utkanten av staden Allmän trädgård i flerfamiljsbostadsområde Trafikinfrastrukturgrönyta Ny stadspark Koloniträdgård Naturområde i staden Gammal stadspark

5 Data och metod Enkät till boende (aktiviteter, upplevelse, välbefinnade och attityder till urban grönska) 1347 respondenter, 45% svarsfrekevns

6 Några resultat från enkäten Områden som upplevs mer naturlika genererar fler aktiviteter, har högre estetiskt värde och ger högre grad av välbefinnande Kvinnor ser större estetiskt värde av grönområden är mer aktiva och har högre uppskattad välbefinnande associerat med grönområden jämfört med män. Äldre ser större estetiska värden av grönområden, deltar i högre grad I naturrelaterade aktivitieter jämfört med yngre människor.

7 Några resultat från enkäten Områden som upplevs mer naturlika genererar fler aktiviteter, har högre estetiskt värde och ger högre grad av välbefinnande Kvinnor ser större estetiskt värde av grönområden är mer aktiva och har högre uppskattad välbefinnande associerat med grönområden jämfört med män. Äldre ser större estetiska värden av grönområden, deltar i högre grad inaturrelaterade Kan denna aktivitieter skillnad förklaras jämfört utifrån med yngre att människor. man rumsligt använder parken olika?

8 Insamling av platsdata

9 Behandling - digitalisering inscannade

10 Rådata GSD-Ortofoto, 1m färg Lantmäteriet

11 Täthetsindex GSD-Ortofoto, 1m färg Lantmäteriet

12 Lokal autokorrelation GSD-Ortofoto, 1m färg Lantmäteriet

13 Vad finns kvar att göra? Hur korrelerar rörelse- och platsmönstret med: Vegetation? Terräng? Stignät?

14 Vegetations höjd Vegetation > 1m Vegetation medelhöjd Vegetation > 1m Tillräcklig detaljeringsgrad för att ge förklaringar? Leaf area index Vegetationstäcke Vegetation > 1m

15 Slutsatser Områden som upplevs mer naturlika genererar fler aktiviteter, har högre estetiskt värde och ger högre grad av välbefinnande Kvinnor ser större estetiskt värde av grönområden är mer aktiva och har högre uppskattad välbefinnande associerat med grönområden jämfört med män. Äldre ser större estetiska värden av grönområden, deltar i högre grad inaturrelaterade aktivitieter jämfört med yngre människor. Pekar på behovet/nyttan av grön områden för den urbana befolkningen och vikten av områden som har en naturlik karaktär inom ett nära avstånd från bostaden.

16 Vill du veta mera? Välkomna till slutkonferens om projektet 28/11 i Göteborg. Anmälan och information: Referenser: Ode Sang, Å., Knez, I., Gunnarsson, B., Hedblom, M The effects of naturalness, gender, and age on how urban green space is perceived and used. Urban Forestry and Urban Greening, 18, Gunnarsson, B., Knez, I., Hedblom, M., Sang, Å.O Effects of biodiversity and environment-related attitude on perception of urban green space. Urban Ecosystems, pp Article in Press.