Version 4 INDIKATORER FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER CAREOFCITY.COM 1
|
|
- Viktoria Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Version 4 INDIKATORER FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER 1
2 INNEHÅLL 01. Syfte Stöd i användningen av indikatorerna 02. Bakgrund Indikatorer på olika skalor 03. Staden Indikatorer på stadsnivå 04. Stadsdelen Indikatorer på stadsdelsnivå 05. Fastigheten Indikatorer på fastighetsnivå 06. Så här gör du! Några rekommendationer från C/O City 2
3 01. SYFTE STÖD I ANVÄNDNINGEN AV INDIKATORERNA 3
4 SYFTE Syftet med den här presentationen är att ge stöd i användning av indikatorer på stadsdels- och fastighetsnivå. I redovisningen av indikatorerna svarar vi på tre frågor: Vad kan följas upp? (t.ex. konnektivitet, kollagring), Hur kan det följas upp? (t.ex. med biotopkarta, artinventering) och 3) Vilken indikator kan användas? (t.ex. andel naturlig mark som är länkad). Fotnoterna i respektive tabell ger ytterligare guidning om hur underlag till indikatorerna kan tas fram. 4
5 02. BAKGRUND VARFÖR BEHÖVER VI INDIKATORER PÅ OLIKA SKALOR? 5
6 BAKGRUND C/O City utvecklar verktyg som underlättar planeringen av ekosystemtjänster. Vi ser även ett behov av uppföljning för att se att planeringen får önskad effekt. Verktygen kan tillämpas på olika skalor och det behövs därför uppföljning på olika nivåer. Det är bakgrunden till arbetet med att sammanställa indikatorer på tre olika skalor - stadsnivå och stadsdels- och fastighetsnivå, baserat på Cities Biodiversity Index (CBI). 6
7 CITIES BIODIVERSITY INDEX (CBI) Cities Biodiversity Index (CBI) är en uppföljningsmetod för biologisk mångfald på stadsnivå som används av flera städer, bland annat Bryssel, Curitiba och Stockholm. CBI består av 23 indikatorer (se slide 17-22). Indikatorerna 1-10 beskriver stadens inhemska biodiversitet, ekosystemtjänster kopplade till biologisk mångfald och stadens ansträngningar, samarbete och styrning för att bevara biodiversitet. 7
8 STADSDELEN Stadsdelen är en annan viktig nivå att följa upp ekologiska och sociala initiativ på. I stadsdelen finns mycket underlag att ta del av samtidigt som den är mer hanterbar än att arbeta på övergripande stadsnivå. Det är också stort fokus på stadsdelar i stadsplanering just nu, till exempel Hyllie i Malmö och Norra djurgårdsstaden i Stockholm. I det här underlaget presenterar vi totalt 14 indikatorer på stadsdelsnivå. 8
9 FASTIGHETEN Grönytefaktor och gröna punkter är planeringsverktyg som tillämpas på fastighetsnivå. Vår bedömning är att det i många fall är för detaljerat att följa upp på fastighetsnivå. Dessutom täcks fastigheterna in i stadsdelen och ingår ofta i andra kontrollfunktioner. Vi har dock tagit fram sex stycken indikatorer som vi bedömer vara viktiga även på fastighetsnivå. 9
10 Staden Stadsdelen Fastigheten 10
11 UNDERLAG & MATERIAL Ekologiska aspekter: biotopkarta, kartunderlag/ analyser, habitatnätverk, artinventeringar, fågelinventeringar, markanvändningskarta, beslut om skyddade ytor, Rapid Biodiversity Assessment, plankarta, bygghandlingar, projekteringshandlingar Sociala aspekter: sociotopkarta, parkprogrammet, medborgarenkät, bullerkartläggningar, brukaravtal, projektbudget 11
12 03. STADEN INDIKATORER PÅ STADSNIVÅ (CITIES BIODIVERSITY INDEX) 12
13 Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer 1 Naturliga ytor Biotopkarta, annat kartmaterial Andel naturlig yta av kommunytan (ha) 2 Konnektivitet i landskapet Biotopkarta, habitatnätverk, annat kartmaterial Andel naturlig yta, av kommunytan, som är länkad (ha) 3 Artantal - fåglar Artinventering Antal naturligt förekommande fågelarter i övriga områden (jmf med indikator 1), t.ex. bebyggda ytor 4-8 Förändrat artantal* Artinventering Lista antalet naturligt förekommande arter år 2010 och därefter år 2012, bland kärlväxter, fåglar, fjärilar samt eget urval av ytterligare två nyckelgrupper (ej definierat, skulle kunna vara t ex groddjur och eklevande skalbaggar) *Nettoförändringen av arter från tidigare inventeringen jämfört med den senaste inventeringen beräknas som: Total ökning av antalet arter (som ett resultat av återintroduktion, återupptäckt, nyfunna arter etc.) minus antalet arter som har försvunnit. Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 13
14 Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer 9 Skyddade och säkrade områden Markanvändningskarta Andelen skyddad eller på annat sätt säkrad yta av kommunytan (ha) 10 Invasiva främmande arter Artinventering Andelen invasiva, främmande arter av naturligt förekommande arter (%) 11 Genomsläpplig yta* Biotopkarta, annat kartmaterial Andelen genomsläpplig yta av stadens landyta (%) 12 Kollagring och svalkande effekt** Biotopkarta, annat kartmaterial Andelen krontakstäckt landyta (ha) 13 Tillgång till natur för rekreation Sociotopkarta, annat kartmaterial Areal park med naturliga ytor samt med skyddade eller säkrade naturliga ytor per 1000 invånare*** *Andel av alla genomträngliga ytor (inklusive de områden som identifierats i indikator 1, plus andra parker, vägrenar, gröna tak, privata trädgårdar, åar, bäckar etc.) av den totala landarealen i staden (exklusive marina områden och konstgjorda områden, om det är relevant). **(Total yta av naturliga områden, restaurerade områden samt områden som har förvildats/gjorts mer naturliga) / (Total yta i staden) x 100%. ***Vissa städer kallar detta för tillgängliga ytor. Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 14
15 Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer 14 Fältutbildning om natur Kartläggning Antal årliga utbildningsbesök per barn under 16 år, till parker med naturliga ytor eller skyddade eller säkrade naturliga ytor 15 Budget tillägnad biologisk mångfald 16 Projekt för biologisk mångfald Kartläggning Kartläggning Andel av stadens totala budget som används till biologisk mångfald-relaterad administration. Inkluderar arbetskraft såväl som stadens operationella, biologisk mångfald-relaterade projektuppgifter Antal biologisk mångfald-projekt som genomförs per år av staden, privata sektorn, föreningslivet etc. 17 Strategisk plan för biologisk mångfald Kartläggning Status på stadens plan/strategi för biologisk mångfald; antal CBI-initiativ som länkats till denna. Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 15
16 Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer Institutionell kapacitet Kartläggning Antal essentiellt biologisk mångfald-relaterade funktioner i staden, såsom biologisk mångfaldcenter, botanisk trädgård, zoologisk park eller museum, insektarium etc Allmänhetens deltagande* Kartläggning Antal lokala myndigheter och institutioner som är involverade i samarbete mellan myndigheter när det gäller biologisk mångfald. Antal myndigheter/ företag/föreningar/akademiska institutioner/internationella organisationer som staden samarbetar med kring biologisk mångfald (aktiviteter, projekt och program) *Existens och tillstånd för allmänhetens formella eller informella deltagandeprocesser i biologisk mångfald-relaterade frågor. Inkluderar föreningsliv, näringsliv, stadens tjänstemän samt en bredare allmänhet. Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 16
17 Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer Utbildning och medvetenhet* Antal aktiviteter för att öka allmänhetens medvetenhet om biologisk mångfald-frågor som hålls per år i staden. *I vilken mån är frågor om biologisk mångfald och natur inkluderade i kursplaner och skolscheman (t ex biologi, geografi etc.) Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 17
18 04. STADSDELEN INDIKATORER PÅ STADSDELSNIVÅ (C/O CITY) 18
19 Indikator CBI Ekosystemtjänstfunktion på stadsdelsnivå 1 Naturliga ytor Möjlighet till rekreation, livsmiljöer för djur- och växtarter, dagvattenhantering 2 Konnektivitet i landskapet, biologisk mångfald, pollinering 3 Artantal - fåglar Artrikedom fåglar Biologisk mångfald * Enligt Ornitologiska Föreningens metod Metod för uppföljning Biotopkarta, annat kartmaterial Biotopkarta, habitatnätverk, dokumentation från programområdet, CBI -Fågelinventering enligt CBI - Atlas-inventering - Urban fågelskådning* - Fågelbords-inventering - Inventering av häckande fågelpar Indikatorer Andel naturlig yta av kommunytan (ha) Andel naturlig yta, av kommunytan, som är länkad (ha) Antal naturligt förekommande fågelarter i övriga områden (jmf med indikator 1), t.ex. bebyggda ytor 19
20 Indikator CBI Ekosystemtjänstfunktion på stadsdelsnivå Metod för uppföljning 4-8 Pollinering/biologisk mångfald/resiliens Artinventering Inventering av funktionella grupper Rapid Biodiversity Assessment Artportalen 11 Reglering av vatten och lokalklimat*** Biotopkarta, annat kartmaterial 12 Kollagring och svalkande effekt**** Biotopkarta, annat kartmaterial Indikatorer Lista antalet förekommande funktionella grupper och nyckelartsgrupper varannat år* (2 st funktionella grupper och 3 st nyckelarter som är relevanta att följa upp/använda som indikatorer**) Biodiversity score Andelen genomsläpplig yta av stadens landyta (ha) Andelen krontäckt landyta (ha) *Nettoförändringen av arter från tidigare inventeringen jämförs med den senaste inventeringen och beräknas som: Total ökning av antalet arter (som ett resultat av återintroduktion, återupptäckt, nyfunna arter etc.) minus antalet arter som har försvunnit **I Norra djurgårdsstaden har t.ex. ekar, groddjur och eklevande skalbaggar valts ut som nyckelarter ***Andel av alla genomträngliga ytor (inklusive de områden som identifierats i indikator 1, plus andra parker, vägrenar, gröna tak, privata trädgårdar, åar, bäckar etc.) av den totala landarealen i staden (exklusive marina områden och konstgjorda områden, om det är relevant). **** (Total yta av naturliga områden, restaurerade områden samt områden som har förvildats/gjorts mer naturliga) / (Total yta i staden) x 100% 20
21 Indikator CBI Ekosystemtjänstfunktion på stadsdelsnivå Metod för uppföljning Indikatorer Anpassning av CBI:s indikator 13 till stadsdelsnivå Tillgång till natur för rekreation Sociotopkartor, Parkprogrammet eller de åtta parkkvaliteterna CBI, bearbetad indikator 13 Anpassning till stadsdelsnivå av CBI:s indikator 13 Tillgång och vistelse i park och natur - Medborgarenkäten Miljö och miljövanor i Stockholm, Miljöförvaltningen - Analys av faktiska gångavstånd* -Tillgång till strandbad** -Tillgång till parker och natur*** -Vistelse i park eller naturområde**** -Vistelse i park eller naturområde***** Anpassning av CBI:s indikator 15 till stadsdelsnivå Budget tillägnad gröna lösningar****** Kartläggning Projektkoder för tidredovisning kan användas för att beräkna ut budget Budget tillägnad biologisk mångfald (SEK) *Avståndet från bostadsadress via gator och gångvägar till grönytans entrépunkt. Analysen är baserad på parkprogrammet och Stockholms stads sociotopkarta **Andel invånare som är nöjda med tillgången till strandbad i sin stadsdel (%) ***Andel invånare som är mycket eller ganska nöjda med tillgången till parker och naturområden i sin stadsdel (%) ****Andel som vistas i park/naturområde nära bostaden mer än 1 gång i veckan under sommarhalvåret. *****Andel som har tillgång till ett grönområde inom 300 eller 200 meter (%) ******T.ex. dagvattenlösningar, bullerdämpning, parker, övriga grönområden 21
22 Indikator CBI Anpassning till stadsdelsnivå av CBI:s indikator Anpassning till stadsdelsnivå av CBI:s indikator 14, samt Ekosystemtjänstfunktion på stadsdelsnivå Institutionell kapacitet i stadsdelen* Allmänhetens deltagande - Vegetationens inverkan på ljudkvalitet/buller Metod för uppföljning Kartläggning T.ex. TEEBworkshop, stadsdelsförvaltningarnas aktiviteter (t.ex. seminarier, kurser) Bullerkartläggningar, stadens mätningar Indikatorer -Totalt antal initiativ och/eller antal aktiva organisationer -Antal initiativ och/eller antal aktiva organisationer per invånare -Antal deltagare/totalt antal invånare i stadsdelen -Antal deltagare/evenemang arrangerade i stadsdelen Buller (Db) - Koloniträdgårdar/odlingslådor/ skötsel av bikupor/vård av stadens mark/närliggande områden etc. Anpassning till stadsdelsnivå av CBI:s indikatorer Aktiviteter kopplade till naturupplevelser arrangerade av stadsdelen (t.ex. odling, fågelskådning) Stadsdelarnas parkmiljöavdelning har information om antalet brukaravtal i stadsdelen *T.ex. 4H-gård, Naturskola, lokalt föreningsliv kopplat till gröna frågor, Ur- och skurdagis Antal brukaravtal Antal aktiviteter/år Antal aktiviteter och antal deltagare/år 22
23 05. KVARTERET INDIKATORER PÅ KVARTERSNIVÅ 23
24 Indikator CBI Ekosystemtjänstfunktion på fastighetsnivå Metod för uppföljning 1 Naturliga ytor* Plankarta/ ev. i kombination med biotopkarta eller underlag Anpassning av CBI:s indikator 3 Artantal fåglar -Fågelbords-inventering (enligt Sveriges Ornitologiska Förenings metod) -Inventering av häckande fågelpar Indikatorer CBI-indikator 1 -Antal fågelarter/ Tidsperiod -Häckande fågelpar/ område CBI indikatorer 4-8 Biologisk mångfald -Ekologisk inventering enligt CBI -Rapid Biodiversity Assessment -Inventering av gröna tak -Lista antalet naturligt förekommande arter år 1 och därefter år 3, bland kärlväxter, fåglar, fjärilar samt eget urval av ytterligare två nyckelgrupper (ej definierat, skulle kunna vara t ex groddjur och eklevande skalbaggar) -Biodiversity score -Antal arter/grönt tak *Kan vara relevant i Grönytefaktorn i vissa områden där man inte bygger på bjälklag 24
25 Indikator CBI Ekosystemtjänsfunktion på fastighetsnivå 11 och 12 Kollagring och svalkande effekt** Anpassning av CBI:s indikatorer 13, 14, Boendes medverkan i skötsel och drift/ bestämmanderätt/sociala aktiviteter på gården Metod för uppföljning -Biotopkarta -Landskaps-arkitektskisser/ handlingar från byggherrarna/ bygghandlingar/ projekteringshandlingar -Andel av alla genomträngliga ytor* -Utvärdering utförd av av fastighetsägare -Boendenätverk -Bostadsrättsförening Indikatorer -Andelen genomsläpplig yta av stadens landyta (ha) -Andelen krontakstäckt landyta (ha) Andel boende som är mycket eller ganska nöjda med sin gård (%) *Inklusive de områden som identifierats i indikator 1, plus andra parker, vägrenar, gröna tak, privata trädgårdar, åar, bäckar etc.) av den totala landarealen i staden (exklusive marina områden och konstgjorda områden, om det är relevant). ** (Total yta av naturliga områden, restaurerade områden samt områden som har förvildats/gjorts mer naturliga)/(total yta i staden) x 100% 25
26 06. SÅ HÄR GÖR DU! NÅGRA REKOMMENDATIONER FRÅN C/O CITY 26
27 BASÅR, BALANS & BEHOV Nuläge välj ett basår för respektive indikator Balansera valet av indikatorer så att både ekologiska och sociala aspekter följs upp Välj indikatorer utifrån behov och resurser 27
28 TIDSASPEKTER Olika indikatorer är relevanta i olika tidsaspekter. Uppföljningen av en ekskog kräver till exempel ett längre tidsperspektiv än effekten av ett grönt tak. Antalet fågelarter i ett nybyggt område kan behöva ett längre tidsperspektiv avseende uppföljning, medan tillgång till rekreation och aktiviteter bör följas upp årligen. Det är därför viktigt att ha tidsaspekten i åtanke när man bestämmer hur ofta en indikator ska tas fram och följas upp. 28
29 SAMARBETSPARTNERS
30 KONTAKT Christina Wikberger Anna Larsson 30
U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN
2014.03.05 U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN STADENS BEROENDE AV EKOSYSTEMTJÄNSTER SAMARBETSPARTNERS GRÖNYTEFAKTORN Ett planeringsverktyg där olika åtgärder får olika poäng Balansera sociala
Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering
Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster. Svar på remiss från miljö- och hälsoskyddsnämnden
Dnr Sida 1 (7) 2017-04-20 Handläggare Magdalena Möne 08-508 262 47 Till Trafiknämnden 2017-05-18 Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster. Svar på remiss från
Question today imagine tomorrow create for the future
8 oktober 2018 Question today imagine tomorrow create for the future Marie Åslund senior landskapsarkitekt WSP 2 PLANETENS GRÄNSER 3 4 EKOSYSTEMTJÄNSTER 5 ETT SOCIO-EKOLOGISKT BEGREPP Människan och naturen
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Sofia Thorsson och Yvonne Andersson-Sköld Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet Transdisciplinärt forskningsprojekt (2013-2016) Göteborgs
Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad
Skapa levande städer Christina Wikberger, Stockholms stad Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen et al. 2015. Planetary Boundaries: Guiding human development on
Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun
Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen
Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15
Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för
arbetstillfällen
Räkna med oss 69 386 17 000 Invånare i Täby, december 2016 Invånare i Täby, december 2016 1,105 1,105 Befolkningsökning 2016 Prognos: 89 000 invånare år 2026 71,2km 2 Nya bostäder planeras att byggas i
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov
Stadsutveckling med ekosystemtjänster
Sollentuna 11 december 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM 11 DECEMBER 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM Norra Djurgårdsstaden
Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor
2013-06-19 Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN 2013-06-19 KLIMATANPASSNING OCH GRÖNSTRUKTUR Stadsdelen anpassas till kommande klimatförändringar
Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017
Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017 Utmaning bostadsbristen Stort behov av att bygga bostäder Tidsperiod
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Grönare Stockholm- Förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden
Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling och medborgarservice Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Handläggare Love Örsan Telefon: 08-508 24 019 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Grönare Stockholm- Förslag
VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER
VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden Meta Berghauser Pont Forskningsgrupp SMoG Utveckling täthet i Amsterdam 1400-2000 Täthet inhabitants per hectare
Svensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur
Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2
N Ö. GRÖNYTEFAKTOR Nacka stad
1 TEFAKTOR N NY GR Ö GRÖNYTEFAKTOR Nacka stad KA AC INLEDNING...3 Grönytefaktorn främjar ekosystemtjänster i staden...3 NACKA STADS GRÖNYTEFAKTOR...4 Sociala värden...4 Dagvattenhantering...4 Biologisk
Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad
Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef
Wihlborgs Fastigheter AB Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef 2017-12-05 60-talet 2 Wihlborgs ska, med fokus på väl fungerande delmarknader i Öresundsregionen, äga, förvalta i egen regi och
Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster
Skarpnäck stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-04-20 Handläggare Åsa Örnevik Telefon: 08-50815000 Inger Bogne Telefon: 08 50815450 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd
Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun
Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun Planera med ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturens ekosystem
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr NATUR OCH EKOLOGI
NATUR OCH EKOLOGI Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2012-10-24, Dnr 2011-08257 Ekhabitat Eken är en nyckelart för den biologiska mångfalden i Sverige och har ca 1500 arter knutna till sig. För
BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion
BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN Kortversion Introduktion Våra städer växer och blir ofta tätare med mindre utrymme för grönska. För att hålla grönskan levande i den täta staden måste ytorna användas
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målredovisning Miljöprogrammet... 3 Kommunfullmäktige, Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 2(10)
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)
Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
Grönytefaktor för kvartersmark och allmän platsmark. Christina Wikberger, Stockholms stad CAREOFCITY.COM
Grönytefaktor för kvartersmark och allmän platsmark Christina Wikberger, Stockholms stad CAREOFCITY.COM Vad är ekosystemtjänster? CAREOFCITY.COM Stödjande ekosystemtjänster ekosystemets underleverantörer
Grön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Värdefull natur i och i anslutning till kvarteret Kabelverket
1 (9) Värdefull natur i och i anslutning till kvarteret Kabelverket Bakgrund Det finns planer på att delvis omvandla industri/kontorsområdet Kabelverket i Älvsjö och ersätta en del av bebyggelsen i området
Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,
Grönområden bidrar med 84 procent av svenskarna svarar att det är mycket viktigt med träd i städer. (sifo) drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor
KV HEKLA HUS 6 LANDSKAP & GRÖNYTEFAKTOR
KV HEKLA HUS 6 LANDSKAP & GRÖNYTEFAKTOR 2018-12-21 REV 190118 DL HUS 6- SITUATIONSPLAN 2 SKALA 1:200 A3 H U S 6 - S E K TI O N 3 lokal pergola TAKTERRASS klätterväxter frukt-/ bärbuskar UPPHÖJD GÅRD växtbädd
Ekologi kvarter Archimedes
Ekologi kvarter Archimedes Kvarter Archimedes kommer att få ändrad bebyggelse och för att bedöma de ekologiska förhållandena i besöktes området 7/7 och 21/8 2015. Kvarteret begränsas av vägarna Archimedsvägen,
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur
Ekosystemtjänster i en expansiv region - strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län. Dnr /2014.
Miljöförvaltningen Plan och Miljö, Stadsmiljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2015-01-09 Handläggare Christina Wikberger Telefon: 08-508 281 40 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-01-27 p. Ekosystemtjänster
Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist
Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist Björn Embrén har uppmärksammats för den växtbäddskonstruktion han utvecklat för träd i urbana miljöer. Sedan 2001 har han utfört ett långtgående
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET. Bilaga
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET Bilaga 2016-10-14 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål-
C/O CITY - FORTALEZA CHRISTINA WIKBERGER FORTALEZA. FLYGMONTAGE MED HJORTHAGEN I FÖRGRUNDEN Framtagen av Stockholms stad och BSK Arkitekter.
FORTALEZA Foto: Peter Wrenfelt, U&We C/O CITY - FORTALEZA CHRISTINA WIKBERGER FLYGMONTAGE MED HJORTHAGEN I FÖRGRUNDEN Framtagen av Stockholms stad och BSK Arkitekter. Reseberättelse C/O City i Fortaleza
Vad är planen med det Gröna? Dialog rörande grönytor i Uppsala
Program - dialog om grönstrukturen i Uppsala 9.15-9.30 Forskning & existerande underlag Tankesmedjan Grön Stad. Marcus Hedblom 9.30-9.45 Varför en grönplan? Erfarenheter kring att ta fram underlag för
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG 2016-06-07 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad
Uppdrag. Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt. Lars Johansson
Uppdrag Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt Lars Johansson 2016-05-26 2016-07-29 Begreppet Grönstruktur Boverket: Grönstruktur i städer och tätorter är, liksom bebyggelsestruktur och trafikstruktur,
Samråd om förslag till detaljplan för Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen och Farsta
Miljöförvaltningen Plan och miljö Sida 1 (7) 2013-05-27 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-06-18 p. 14 detaljplan för 2:1 i stadsdelen Hökarängen
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov
Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?
SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM Bilaga 4 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.
ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA
ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA - VARFÖR ÄR JAG HÄR? - VARFÖR PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN? - HUR ARBETET MED ATT ANPASSA GRÖNYTEFAKTORN GICK TILL - VAD
GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)
GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet
Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.
Eko-geokalkyl - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering Christel Carlsson På säker grund för hållbar utveckling Samarbetspartners och finansiering
CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage
CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage
EKOSYSTEMTJÄNSTER I PRAKTIKEN. 23 januari 2019 Helena Jeppsson, Strategiska landskapsarkitekten i Nacka kommun
EKOSYSTEMTJÄNSTER I PRAKTIKEN 23 januari 2019 Helena Jeppsson, Strategiska landskapsarkitekten i Nacka kommun HELENA JEPPSSON Nacka kommuns Strategiska landskapsarkitekt sedan vår 2018 Projektledare GYF
Räkna med ekosystemtjänster för en tät och grön stad. Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt
Räkna med ekosystemtjänster för en tät och grön stad Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt En hållbar stad en stor utmaning Foto: Scandinav bildbyrå 2 Ekosystemtjänster naturens gratistjänster
Cementa AB. Strategi för ansvarsfull markanvändning
Cementa AB Strategi för ansvarsfull markanvändning Mål och strategi för ansvarsfull markanvändning Inledning Detta är Cementas företagsövergripande strategi för ansvarsfull markanvändning. Strategin tar
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane
Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane 20160519 (asa.keane@white.se, 08-4022574) 1. VARFÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER? 2. VAD KONKRETA EXEMPEL I STADEN?
BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman
FÖR BÄTTRE SAMHÄLLEN BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman Upplägg Kort om systemet Breeam communities Relation till MKB-processen likheter, skillnader Framtidsspaning
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2018 C(2018) 2526 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /... om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014
Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.
Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön i svenska land, vatten- och havsområden. (M2015/684/Nm)- Bakgrund och motiv Propositionen: En svensk strategi för biologisk mångfald
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Resursanvändning - sida 1
Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: RESURSANVÄNDNING Aspekt Resursanvändning Utfallsindikatorer Objektiv EL/Ru-I-O1 Andel markanvändningn för det kommunala
UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?
Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm? INFORMATION OM MILJÖDIPLOM - KLIMATANPASSAD VILLATOMT KOMMUNEN Pollinering Livsmiljö Luftkvalitet Vattenrening och dagvattenhantering Bullerreglering
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Anslutande natur. naturytor kring Sandhamnsgatan, över Värtavägen och mot lövskogsbranten i väster.
naturytor kring Sandhamnsgatan, över Värtavägen och mot lövskogsbranten i väster. 10 Figur 8. Delområde 4. Gullregn, syrén och en stor lärk mot intill befintlig restaurang och kanten av Sandhamnsgatan.
NATUREN I STADEN TIPS OCH RÅD FÖR FLER EKOSYSTEMTJÄNSTER
NATUREN I STADEN TIPS OCH RÅD FÖR FLER EKOSYSTEMTJÄNSTER Introduktion Klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och urbanisering är tre av samhällets stora utmaningar. Syftet med projektet C/O City
GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog
GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt
Social-ekologisk Stadsbyggnad
Social-ekologisk Stadsbyggnad Text 1) Albano University Campus, SU (detaljplan) 2) Kneippen Syd, Norrköping (mindre stadsplan) 3) TMR rapport (del av översiktsplan) 1 Varför social-ekologisk Stadsbyggnad?
Multifunktionella landskap med golfbanor
Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta
Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)
2013-03-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Kommunstyrelsen Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket
Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan Arrangör: Boverket Gröna infrastrukturens roll för ekosystemtjänster i den byggda miljön Hur hanteras grön
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Sofia Thorsson, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet Bengt Gunnarsson, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
Grönytefaktor för Näsängen
November 2016 2 Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: 2016-11-22 Uppdragsansvarig: Åsa Eriksson Medverkande: Karin Görlin, Krister Sernbo Foton: Om
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET
Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET ANNA.PERSSON@CEC.LU.SE FreePhoto.com Wikimedia Commons Vad ska vi ha natur i staden till? Fågelsång
Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL
15-10-15 ARBETSMA - TERIAL Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan 2015 Naturvärdesinventering Gamla landsvägen i Spånga: underlag till detaljplan Spånga Oktober
Verktyg för social analys i städer
Verktyg för social analys i städer Något om mig Doktor i Praktisk filosofi. Forskare: RISE, social hållbarhet. Stadsutvecklingsgruppen Gästlärare: Chalmers Även: Handels och Sahlgrenska. CMB: kommuner
ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35
PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6 KAN TILLHÖRA LGH TYP F ELLER TYP D ENTRÉPLAN PLAN 2 PLAN 3 MÖJLIGT LÄGE FÖR LOKALER 20-80 m 2 KAN TILLSKAPAS. ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca
Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage
CBI Betonginstitutet GRÖNA TAK Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage Vinnova UDI Steg 2 Samverkansprojekt inom Hållbara Attraktiva Städer
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Samråd om förslag till Hagsätraskogens naturreservat
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelningen för utveckling, lokaler och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-04 Handläggare Fredrik Holmgren Telefon: 08-50814050 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden
Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden
Mörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner?
Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner? Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Vi