BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman

Transkript

1 FÖR BÄTTRE SAMHÄLLEN BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman

2 Upplägg Kort om systemet Breeam communities Relation till MKB-processen likheter, skillnader Framtidsspaning Frågor.

3 Certifieringssystem

4 Syftet med BREEAM communities är att påverka utformning och planering av ett nytt samhälle för att öka social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet

5 Helhetssyn, använder material som ändå tas fram MKB Trafikutredning Planhandling osv.

6 Steg 3: Utforma detaljer Steg 2: Arbeta fram planens layout Steg 1: Övergripande principer för projektet

7 Steg 1 Obligatoriska utredningar Plan för samråd Ekonomisk påverkan (Arbetstillfällen, investeringar,) Typ av bebyggelse med hänsyn till behovet Risk för översvämning Buller Energi (utformning för att minska energibehovet och CO 2 -utsläppen) Befintlig bebyggelse och infrastruktur (behålla, renovera, återvinna rivningsmaterial) Strategi för att minimera vattenförbrukning Ekologi (behålla och utveckla ekologiska värden) Markanvändning (utveckla redan exploaterade eller förorenade områden) Transportutredning (minimera behovet av CO 2 intensiva transporter

8 Steg 2 Utredningar sida 1(2) Samråd (obligatoriskt) Design review (process att ta in synpunkter) Bostadsförsörjning (behov av billiga bostäder) Behov av service, bekvämlighet på gångavstånd Offentliga ytor (mötesplatser av typen som behövs, möblering tar hänsyn till mikroklimat) Utformning med hänsyn till mikroklimat och årstid Ledningsnät (med hänsyn till enkel drift) Klimatanpassning Tillgång till gröna ytor Parkering (behov, integrerad, ej inkräkta på andra trafikantgrupper)

9 Steg 2 Utredningar sida 2(2) lokal översvämning Rening av dagvatten, katastrofskydd Utveckla ekologiska värden Landskap (lokala ekologiska värden, sociala behov) Trafiksäkerhet (säkerhet, trygghet, privata publika ytor) Cykelnät Avstånd till kollektivtrafik

10 Steg 3 Alla krav frivilliga lokal utformning arkitektur tillgängligt för så många grupper som möjligt ljusföroreningar lokal arbetskraft Hållbara byggnader (helst miljöcertifierade) Materialval förebyggande av avfall Alternativa transportsätt (typ bilpool, cykeluthyrning) Nyttiggörande av regnvatten cykelutrymmen ( i bostaden, i området)

11 Likheter och skillnader Många av kraven finns redan Systemet ställer krav på dokumentation som verifikation

12 Likheter och skillnader Högre krav på att redovisa vad som skulle kunna vara möjligt Underlag som redovisar behov, mål och rekommendationer Poäng för att genomföra rekommendationerna

13 Likheter och skillnader, exempel befintlig bebyggelse Inte bara kulturmiljö Krav på redovisning/förhållningssätt Lokal identitet- historia Skick CO 2- innehåll Möjlighet till återanvändning Åsikter från omgivningen

14 Likheter och skillnader, samråd steg 1 Krav på samråd för att människor ska kunna påverka Krav på detaljerad samrådsplan Identifiera samrådskrets Tidplan + metoder När ska kretsen bidra? Hur får de information? Om projektläget Hur synpunkter tagits omhand Svårnådda grupper

15 Likheter och skillnader, samråd steg 2 Enda obligatoriska kravet Planen från steg 1 används Be om åsikt från de som deltar Involverade i utvecklandet av flera alternativ Fråga vilket alternativ de föredrar Vad säger kommuner om detta?

16 Steg 3 Post MKB? Detaljerade åtgärder för att få poäng Tillgänglighet Hållbara byggnader Avfallshantering materialval Ovanligt att det styrs i planen

17 Framtidsspaning Svensk version på gång. Oavsett certifiering ett system att förhålla sig till inom planeringen Definierar hållbarhet Måste motivera avsteg Mer fokus i MKB på att åtgärda konsekvenser I systemet finns verktyg som hjälper Bättre samråd kan hindra sena protester

18 Frågor?

19

20 Certifikat Tredjepartsgransking Verifiering/Bevis Genomförande Olika nivåer/poäng Planering Standardiserade krav

21 Likheter och skillnader, exempel energistrategi Redovisa elbehov Förslag på åtgärder för att minska Krav på kompetens