Miljøvennlig transport i by

Transkript

1 Miljøvennlig transport i by verktyg och metoder Linda Kummel, planeringsarkitekt

2 Varför?

3 Stockholm växer rekordsnabbt Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad

4 De nordiska städerna växer rekordsnabbt Befolkning Oslo kommun I Norges sex utpekade storstadsregioner har befolkningen vuxit med 20 % eller mer de senaste 30 åren. Prognoser pekar på att det om 40 år kommer bo tre miljoner fler människor i norden. De flesta kommer att vilja flytta till städerna

5 Boendet påverkar resandet Resvaneundersökningar visar att täta miljöer ger mindre resande, och framför allt en mer hållbar transportmedelsfördelning. Länsstyrelsen i Skåne: Co2 från hushåll i perifera lägen mer än dubbelt så höga jämfört med centrala lägen.

6 Hållbart resande = hållbar stadsutveckling Ekonomiska mål Minskade kostnader för utbyggnad av infrastruktur Täta städer=högre inkomstnivå Stadskvaliteter betalar sig i längden Ökad tillgänglighet till staden Minskad trängsel (trängsel kostar pengar) Miljömål Minska klimatpåverkan Klimatanpassning Miljökvalitetsnormer luft Markkonsumtion Buller Sociala mål Ökad social Integration Mångfald Förbättrad närmiljö Fler mötesplatser Trafiksäkerhet Ökad fysisk aktivitet Barn kan röra sig själva i trafiken

7 Stadsplanerarens verktyg Utformning Lokalisering Täthet Parkering Kollektivtrafik som ryggrad Blandstad

8 Lokalisering Lokaliser ing Använd Översiktsplanen! (kommuneplan) Lokalisering utbyggnad i bilsnåla lägen Täthet och blandstad Koppla dokument ex Trafikplan eller parkeringspolicy (ex Umeå) Visa på konsekvenser (resbehov) Etappindelning bygg i de bilsnåla områdena först

9 Metod: Bilsnålanalys Lokaliser ing Hur påverkas resbehov och färdmedelsval? Bedömning av varje enskilt utbyggnadsområde utifrån analys av cykelavstånd till målpunkter, handel samt kollektivtrafikstandard. Utgångsläge RVU Bilresande (km) per person och dag* 40 Dagens bebyggelse 30 Dagens bebyggelse 2050 Ny bebyggelse Klimatbasutredningens målnivå Nuläge Noll Utställning Noll Utställning

10 Bilsnålt betyg efter beräknat resbehov Lokaliser ing 10

11 Källa: Trafikkontoret Stockholms stad Lokaliser ing

12 Lokaliser ing Täthet Den täta stadens form är den mest attraktiva stadsmiljö vi idag känner till. För att möta den efterfrågan som finns måste vi helt enkelt bygga en mer tät stad. ( ) Bilens roll kan vara viktig, men den måste underordnas stadens villkor. (Alvendahl 2008)

13 Stadsplanerarens verktyg Utformning Lokalisering Täthet Parkering Kollektivtrafik som ryggrad Blandstad

14 Täthet Ju högre täthet desto fler urbana verksamheter Handel Restauranger Kultur Antal inom 1000 meter Antal inom 1000 meter Antal inom 1000 meter Boende och arbetande inom 1000 meter Boende och arbetande inom 1000 meter Boende och arbetande inom 1000 meter Täthet Täthet Täthet Källa: Värdering av stadskvaliteter : Resultat från Storstockholmsregionen (Evidens, Spacescape 2011)

15 Täthet Täthet sparar mark, minskar avstånd och minskar klimatpåverkan

16 Täthet Urban sprawl i Norden? Befolkningen har ökat med drygt 50 % , tätortsarealen mer än sexdubblats. Göteborg ökade sitt invånarantal med 54 % , samtidigt sexdubblades stadens yta. Cirka 75 procent av de nya bostäderna har byggts i kranskommunerna under de senaste 20 åren, medan ungefär 75 procent av arbetstillfällena har tillkommit i Göteborg.

17 Täthet Varför har detta skett? Ökade transportmöjligheter, billiga transportkostnader Demografiska förändringar (mindre och fler hushåll) Ökat välstånd Det goda boendet : bättre för barn? Privatekonomi: billigare boende, billigare mat etc. Vinster för kommun och företag

18 Metod: Förtätningsanalys Analys och strategi för förtätning var och hur? Direkt kopplad till stadskvalitet - vad värderas högst? Sammanfaller med ekologisk hållbarhet Fig. Till vänster visas förtätningspotentialrosen. Framtagen i projektet Tätare Stockholm, De sju stadsbyggnadskvaliteterna i studien Värdering av stadskvaliteter betalningsvilja för bostadsrätter till höger.

19 Lägenheter Småhus Kontor Fig. Bilderna kommer från studierna Värdering av stadskvaliteter betalningsvilja för bostadsrätter, kontor och småhus, framtagna av Spacescape, Evidens och White för Regionplanekontoret i Stockholm.

20 Stadsplanerarens verktyg Utformning Lokalisering Täthet Parkering Kollektivtrafik som ryggrad Blandstad

21 Tillgång till urbana verksamheter Blandstad Butiker, restauranger och kultur behöver den täta blandstadens och stadsgatans attraktivitet, lokaler och stadsliv i gatuplan. Hög täthet ger underlag för urbana verksamheter. Tillgång till urbana verksamheter Sparar mark och minskar bilåkande Arbets-tillfällen och blandat stadsliv

22 Tät funktionsblandad stad ger få bilresor Blad- Blandstad stad Tübingen Südstadt Krav på blandning i fastighet Vauban styr verksamheter till huvudgatan 22

23 Metod: Plats- och stråkanalys Blad- Blandstad stad Vilka stråk och platser skall man satsa på för ex. handel? För att hitta och prioritera rätt gångstråk och mötesplatser genomförs en space syntax och place syntax analys. En analys över Södermalm visar de bäst integrerade gatorna i rött. Det är långa gator med många tvärgator och som också visat sig vara de mest välbesökta vid observationer.

24 Stadsplanerarens verktyg Utformning Lokalisering Täthet Parkering Kollektivtrafik som ryggrad Blandstad

25 Byggemenskaper Utformning Grupper med individer eller familjer som går samman för att uppföra en byggnad Övergår oftast till den tyska motsvarigheten till bostadsrättsförening när byggnaden är färdig Marken har annonserats ut och enbart erbjudits till byggrupper Funktionsblandning krav Hög frihet vad gäller byggnadens design- enbart linjen mot gatan fast

26 Byggemenskaper Utformning Urbana villor, Västra hamnen, Malmö Kasper Sahlin-priset. Bättre miljöprestanda än krav från kommunen då byggarna själva ville gå längre. Tvingades bygga p-platser trots att ingen av familjerna hade bil eller ville ha p-plats.

27 Plats för cykling! Utformning Rejält med cykelparkering inom fastigheter (ex Malmö och Norra Djurgådsstaden 2,5 cpl/ lgh) Cykelparkering på allmän platsmark (ex torg) Väl tilltagna parkeringsytor vid målpunkter. Detaljerna: ställ, räcken, soptunnor Glöm inte lådcyklarna! Plats både inom fastighet och ytor för parkering på allmän platsmark.

28 Förenkla för cykling Utformning Förenkla för cykelpendlare: Dusch Omklädningsrum Förvaring Satsa på rätt stråk med hjälp av analys. Erbjud olika typer av stråk. Tillräckliga mått på pendlingsstråk! Bredd!

29 Attraktiva stadsmiljöer! Utformning Plats för gående och cyklister! Analysera var gång- och cykelflöden har potential att bli stora och dimensionera därefter. Ett väl utvecklat och sammankopplat gång och cykelnät. Omvänd trafikhierarki Ex. Norra Djurgårdsstaden. Trygga stadsmiljöer: god överblickbarhet, orienterbarhet och entrétäthet. Ex. Slussen.

30 Metod: Stadslivsanalys Utformning En stadslivsanalys visar en plats tillgänglighet, trygghet, rekreation och mötesplatspotential. Analys av befintlig miljö ger stöd åt planering av nya miljöer. Exempel: Trygghetsanalys Slussen

31 Metod: Cykelnätsanalys Utformning En cykelnätsanalys visar vilka cykelstråk som är gena (direkta) och hur väl de kopplar mot befintligt cykelnät. Cykelnätet kan även klassificeras och betygssättas för att ytterligare visa på dess potential att locka nya, och olika typer av cyklister.

32 Stadsplanerarens verktyg Utformning Lokalisering Täthet Parkering Kollektivtrafik som ryggrad Blandstad

33 Kollektivtrafik som ryggrad Stadskvalitet för småhus, lägenheter och kontor: tillgång till kollektivtrafik! Spårvagnslinje eller tät busstrafik stomme i trafiken. Ex. Sharnhauser Park: alla bostäder inom 500 m från hållplats. Ex. Lund: Lundalänken Ex: Freiburg: Vauban och Rieselfeld uppbyggda med kollektivtrafik och service samlad i ett tätt stråk. Kollektivtrafik

34 Stadskvalitetsstudier Stockholms län, 2011 & 2012 Det är gångavståndet till stationens entré som mätts. + Resultaten bekräftar spårstationers starka dragningskraft för stabil regional tillgänglighet. - Alla analyser kring biltillgänglighet korrelerade också sämre med priset, vilket sätter ett stort frågetecken kring bilens legitimitet i stadsutvecklingen. Närhet till spårstation Kollektivtrafik

35 Metod: Planindikatorer En planindikator används för att bedöma mål om diverse olika aspekter inom planering. Ger struktur och fokus i planarbetet. En planindikator ska kunna utläsas ur planen eller kartan. GIS ett bra hjälpmedel. Ex. på planindikator: Andel av hushållen med max 500 m till spårstation = det är målen som är grunden i indikatorarbetet Inga mål inget att mäta! Kollektivtrafik

36 Planidé fördjupning av översiktsplanen Södra Sandby, Lund 1. Förtätning och stärkt centrum 2. Utbyggnad prioriteras vid kollektivtrafik-stråk 3. Fortsatt tillväxt utåt Kollektivtrafik

37 Slutsatser från FÖP S Sandby Planindikatorer ger struktur och fokus i planarbetet. Tidig utvärdering krävs om planförslaget ska påverkas Svårt för kommunen att stå emot Sprawl 1. Förtätning och stärkt centrum 2. Utbyggnad prioriteras vid kollektiv-trafikstråk 3. Fortsatt tillväxt utåt Kollektivtrafik

38 Internationella certifieringssystem BREEAM Communities LEED Neighborhood

39 Stadsplanerarens verktyg Utformning Lokalisering Täthet Parkering Kollektivtrafik som ryggrad Blandstad

40 Parkeringseffekten 120 Parkering Annat Kollektivtrafik Biltrafik Källa: Samfaerdsel

41 Hur göra i Norra Djurgårdsstaden? Parkering 15,4 p/1000 bta 3,3 p/1000 bta 36 p/1000 bta

42 Parkering Parkering Långa avstånd till parkering - Angöring nära! P-hus/garage möjliggör samutnyttjande Friköp Attraktiva reserver Använd låg eller min/max P-norm Prissätt parkeringarna Glöm inte cykelparkeringen! 42

43 Metod: Gröna resplaner Parkering Gröna resplaner är en hjälp som kommunen kan erbjuda byggherrar, företag eller andra aktörer för att nå de högt uppsatta kraven på trafik i ett miljöprofilområde. Kunskap om åtgärder: parkeringar, bilpoolsmedlemskap, cykelservicedagar etc. Avtalshjälp

44 Bilsnål planering är inte kvantfysik! Bygg i sådana lägen där avstånden till butiker, arbetsplatser och bra kollektivtrafik är korta Bygg tätt i områden med bra kollektivtrafik Bygg blandstad Stöd hållbart resande ner på detaljnivå: väderskyddade hållplatser, cykelställ nära entréer, cykel- och gångprioriterade nät, avtala om bilpooler, främja funktionsblandning i bostadsplaner etc.

45 Superenkelt. Lokalisering Täthet Blandstad Utformning Parkering Kollektivtrafik som ryggrad men jättesvårt!

46 Nyckeln till hållbara transporter Våga prioritera!

47 Stadsboendet ökar- Grå vågen Var tredje barnfamilj ångrar flytten. Flyttlassen går tillbaka till staden : Bobarometern 2007 Svensk fastighetsförmedling Grå vågen : Mäklarsamfundets nyhetsbrev Mars 2012 Peak Car : Internationell forskning pekar på att bilanvändandet är på väg att minska.

48 Gymnasieungdomars bilder av framtidsstaden Uppdrag av Riksdagens utredningstjänst

49 teknikutveckling stora parker mindre kriminalitet bra skolor alla lämnar bilen hemma miljövänligare fler cykelvägar Kungsträdgården enligt Tensta gymnasium

50 öppna kulturhus bilfri innerstad omställning från oljeberoende kulturell mångfald gröna tak och parker Slussen enligt Globala gymnasiet

51 Tack!