Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Transkript

1 Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Transdisciplinärt forskningsprojekt ( ) Finansierat av: Formas, Mistra Urban Futures och Trafikverket

2

3 Syfte Utveckla kunskap och metoder som möjliggör identifiering och en samlad bedömning av den urbana grönskans ekosystemtjänster i syfte att främja en hållbar stadsutveckling.

4 Projektbeskrivning Kartlägga den urbana grönskan (mängd, typ och placering) Analysera och kvantifiera ekosystemtjänster Biodiversitet, klimatregelring, luft-, vatten och markhantering, bullerdämpning, rekreation och välbefinnande. Samlad bedömning och värdering av ekosystemtjänster Utveckla metoder som möjliggör att den urbana grönskan integreras mer effektivt i den fysiska stadsplaneringen och riskhanteringen.

5 Fallstudieområden Illustratör: Bengt Gunnarsson

6 Fallstudieområden Skogsområde i förorten Bostadsområde Grönyta i trafikinfrastruktur Park och skogsområde Koloniträdgårdar Centralt skogsområde Gammal stadspark

7 Kartläggning av urban grönska - Med LiDAR Jenny Klingberg, Janina Konarska, Lars Johansson, Fredrik Lindberg och Sofia Thorsson

8 Lantmäteriet/Metria/Göteborgs kommun

9 Vegetationshöjd Vegetation > 1m Lindberg F, Johansson L, Thorsson S (2013) Infrastrukturnära vegetation i Göteborg, Göteborgs Universitet

10 Vegetationstäcke Vegetation > 1m Lindberg F, Johansson L, Thorsson S (2013) Infrastrukturnära vegetation i Göteborg, Göteborgs Universitet

11 Leaf area index Klingberg J, Konarska J, Lindberg F, Johansson L, Thorsson S (2016) Mapping leaf area of urban greenery in a high latitude city using aerial LiDAR and ground-based measurements, under review in Urban Forestry and Urban Greening

12 Analys och kvantifiering av ekosystemtjänster ESS Metod Data Biologisk mångfald Inventeringar (NILS) Antal arter av träd, buskar, örter, gräs, sångfåglar, bin och humlor Klimatreglering Mätningar Lufttemperatur och transpiration Luftrening Mätningar Kvävedioxid, ozon och polyaromatiska kolväten Bullerdämpning Mätningar Buller Dagvattenhantering Modellering Markpermeabilitet, vegetation Rekreation och välbefinnade Enkät Användande, upplevelse, etc

13 Data och metod En enkät skickades ut till 2866 personer som bodde nära ett av sex områden (inga enkäter till närboende vid trafikinfrastruktur (Skansen Lejonet)) 1347 svar erhölls; 56,8% kvinnor och 43,2% män; åldersfördelning (9,2%) (24%) (12,5%) (14,4%) (21,4%) 66+ (18,3%) Guldhedens naturområde Lantmäteriet/Metria/Göteborgs kommun Hjälp oss med arbetet att främja en hållbar stadsutveckling. Genom dina svar får vi en ökad förståelse när det gäller grönskans värde för oss som bor i Göteborg. Tack på förhand! Du kan också besvara frågorna på webben: detector.se/gronska Användarnamn: Lösenord: Hej! Under våren håller Göteborgs universitet på med en undersökning som berör dig som bor i Göteborg. Med ditt boende i närheten till det inringade grönområdet i kartan ovan, har du kunskaper som vi gärna vill ta del av. Vi hoppas att du kan avsätta en stund och delge oss dina erfarenheter, tankar och upplevelser av detta grönområde. Enkäten är en del av ett forskningsprojekt Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska som finansieras av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar, och samhällsbyggande), Mistra Urban Futures och Trafikverket. Syftet med forskningsprojektet är att ta fram strategier för hur den urbana grönskan kan användas för att främja en hållbar stadsutveckling. Det övergripande målet med projektet är att synliggöra den urbana grönskans värde för oss människor. Dina svar är därför av stor betydelse för projektet! Vill du veta mer om projektet så finns det beskrivet på: De ansvariga forskarna är: Docent Sofia Thorsson [email protected] Professor Bengt Gunnarsson [email protected] Om du har frågor om forskningsprojektet kan du kontakta Sofia eller Bengt. Insamlingsarbetet utförs av företaget Detector AB från Göteborg. Igor Knez svarar på frågor rörande enkäten. Tel: alt mail: [email protected]. 1

14 Biologisk mångfald Bengt Gunnarsson, Göteborgs universitet Marcus Hedblom, Sveriges lantbruksuniversitet

15 Arter i medeltal (antal/ytenhet) Biologisk mångfald Högst biologisk mångfald i förortsskog, lägst biologisk mångfald i bostadsområde Förekomst av träd och krontäckning påverkar sannolikt andra organismer positivt: t ex sångfåglar eller negativt: antal bin Störst artrikedom av humlor funnen i grönyta i trafikinfrastruktur (Skansen Lejonet) Trädarter Buskarter Örter, gräs Grönområde

16 Vegetationens påverkan på det lokala klimatet Janina Konarska, Johan Uddling, Fredrik Lindberg, Håkan Pleijel och Sofia Thorsson

17 Park Avkylning Träd på solbelysta platser transpirerar (och skuggar) mer än träd i skuggade miljöer (ex vid nordsidan på hus) - större kyleffekt Gata Gräsmatta Träden transpirerar även efter solnedgång (stor betydelse för avkylningen nattetid). Gata Lite gräsmatta Bra växtförhållande (god tillgång till vatten, stor andel permeabla ytor) leder till ökad transpiration (och LAI) - större kyleffekt Vegetation sänker lufttemperaturen i städer såväl dagtid som nattetid Konarska J, Uddling J, Holmer B, Lutz M, Lindberg F, Pleijel H, Thorsson S (2015). Transpiration of urban trees and its cooling effect in a high latitude city. International Journal of Biometerology. DOI /s x Konarska J, Holmer B, Lutz M, Lindberg F, Thorsson S (2015). Influence of vegetation and building geometry on the spatial variations of air temperature and cooling rates in high-latitude city. International Journal of Climatology : DOI: /joc.4502

18 Effekter av urban vegetation på luftföroreningar Jenny Klingberg, Håkan Pleijel, Malin Broberg, Bo Strandberg, Pontus Thorsson

19 [NO 2 ] (µg m -3 ) Luftrening 50 Utan löv Stor variation i luftkvalitet mellan centrum och utkant Med löv Lägre halter av föroreningar inne i än utanför grönska (avståndseffekt och depositionseffekt) Större luftrenande effekt då grönskan var fullt utvecklad än före lövsprickningen Dessvärre är luftkvaliteten sämst på vinterhalvåret då växternas luftrening är minst Vägval genom den urbana miljön avgör exponeringen Grönområden och urban grönska bidrar till förbättrad luftkvalitet, men kan inte ersätta minskade utsläpp Klingberg, Broberg, Strandberg, Thorsson, Pleijel (2017). Influence of urban vegetation on air pollution and noise exposure A case study in Gothenburg, Sweden. Science of the Total Environment :

20 Effekter av urban vegetation på buller Pontus Thorsson, Malin Broberg

21 Bullerdäpning Vegetationen har en bullerdämpande verkan Verkar mest över längre avstånd Kan vara av betydande vikt på stadsskalan 1,9 db minskning Klingberg, Broberg, Strandberg, Thorsson, Pleijel (2017). Influence of urban vegetation on air pollution and noise exposure A case study in Gothenburg, Sweden. Science of the Total Environment :

22 Rekreation och upplevelser av grönt Igor Knez, Högskolan Gävle Åsa Ode Sang, Sveriges lantbruksuniversitet Bengt Gunnarsson, Göteborgs universitet Marcus Hedblom, Sveriges lantbruksuniversitet

23 Rekreation och upplevelser av grönt Upplevd naturlikhet (naturalness) hos de sex områdena Stadens informella grönskan är viktig, inte minst för rekreation. Kvinnor och män, yngre och äldre använder sina grönområden på olika sätt: - kvinnor och yngre i högre utsträckning gällande aktiviteter - kvinnor och äldre i högre utsträckning gällande upplevelser Områdets upplevda naturlikhet påverkar upplevelsen hög naturlikhet ger en högre kvalitet både för syn- och hörselintryck Men även den objektivt uppmätta biodiversiteten tycks förstärka de positiva upplevelserna Ode Sang et al (2016) Urban Forestry & Urban Greening 18: Gunnarsson et al (2017) Urban Ecosystems 20: Hedblom et al (2017) Royal Society Open Science 4:

24 Metod för samlad bedömning av ekosystemtjänster av urban grönska Yvonne Andersson-Sköld Baseras på Andersson-Sköld Y., Klingberg J., Gunnarsson B., Cullinane K., Gustafsson I., Hedblom M., Knez I., Lindberg F., Ode Sang Å., Pleijel H., Thorsson P., Thorsson S., A framework for assessing urban greenery's effects and valuing its ecosystem services. Journal of Environmental Management 205:

25 Ekosystemtjänster (ES) erbjuder möjlighet att värdera de tjänster som tillhandahålls av ekosystemen. Det behövs metoder som kan användas i planering och beslutsprocesser men befintliga metoder täcker inte alla länkar mellan ekologiska system, deras funktioner, prestanda och hur det kan värderas (Luederitz et al., 2015). Därför behövs utveckling av sådana metoder (Haase et al., 2014, Luederitz et al. 2015).

26 Kaskadnätverk för värdering av ekosystemtjänster TEEB (2010), Potschin & Haines-Young (2011)

27 Utveckling av kaskadnätverket Identifierat mätbara indikatorer Tagit fram metod för bedömning av effekten, dvs bidraget till respektive ekosystemtjänst Värderat de ekosystemtjänster vi studerat genom en workshop med tjänstemän och enkätintervju med allmänheten Rankat ekosystemtjänster Uppskattat upplevt värde (skala 1-5) Värde i förhållande till andra viktiga aspekter för en hållbar stadsutveckling Tagit fram en struktur för att bedöma och värdera det samlade värdet av ekosystemtjänster i ett område

28 Ekosystemtjänst Pollinering Vindreduktion Kylning genom skuggning och avdunstning Indikator Bin (antal individer) Bladyta per ytenhet (m²/ha) Bladyta per ytenhet (m²/ha) Luftkvalitetsreglering Bullerdämpning Dagvattenreglering Bladyta per ytenhet (m²/ha) Bladyta per ytenhet (m²/ha) Bladyta per ytenhet (m²/ha) Permeabel yta (%) Rekreation och mental och fysisk hälsa Kronyta, täckningsgrad (%) Sångfåglar - Simpson index (1/D) Diversitet av trädarter, buskar, örter per ytenhet Estetiskt värde Diversitet av sångfåglar, trädarter, buskar, örter per ytenhet

29 Steg 1 Kartläggning och inventering Hur mycket av indikator (i) finns i området (A(i) från engelskans amount) För att veta vad som är mycket respektive lite i den aktuella regionen behöver en basinventering göras Klassindelning för mängden av respektive indikator

30 Basinventering underlag för klassindelning

31 Exempel Kungsparken

32 Exempel Kungsparken Indikator Mängd enligt inventering Klassning Bin (antal individer ha -1 ) 54 5 Bladyta per ytenhet (m² ha -1 ) Permeabel yta (%) Kronyta, täckningsgrad (%) 61 6 Sångfåglar - Simpson index (1/D) Diversitet av träd, buskar, örter 8,0 7 Medelvärde av klassning för diversitet av träd, buskar, örter Antal trädarter ha Antal buskarter ha Antal örtarter m 2 18,3 10 5

33 Steg 2 Funktionen och dess effektivitet Hur stort bidrag, dvs. effekt, som kan erhållas från en ekosystemtjänst beror inte bara på mängden indikator utan också på hur effektivt denna indikator tillhandahåller tjänsten. Hur mycket en specifik indikator (i) bidrar till en specifik ekosystemtjänst (j) beskrivs med en effektivitetsfaktor (f(i,j)). Effektivitetsfaktorn avser ett potentiellt maxvärde för indikatorns förmåga att leverera ekosystemtjänster.

34 Ekosystemtjänst Indikator Effektivitets -faktor Pollinering Bin (antal individer) 3 Vindreduktion Bladyta per ytenhet (m²/ha) 3 Kylning genom skuggning och avdunstning Bladyta per ytenhet (m²/ha) 3 Luftkvalitetsreglering Bladyta per ytenhet (m²/ha) 2 Bullerdämpning Bladyta per ytenhet (m²/ha) 1 Dagvattenreglering Bladyta per ytenhet (m²/ha) 1 Rekreation och mental och fysisk hälsa Estetiskt värde Permeabel yta (%) Kronyta, täckningsgrad (%) Sångfåglar - Simpson index (1/D) Diversitet av trädarter, buskar, örter/ha Diversitet av sångfåglar, trädarter, buskar, örter/ha. Antal trädarter/ha

35 Steg 3 Effekt Effekten (E) för en specifik ekosystemtjänst (j) från indikatorn (i) beräknas som produkten av hur mycket det finns av indikatorn (A(i)) och hur effektiv denna är (effektivitetsfaktorn f(i,j)). E (i,j) = A (i) * f(i, j) Beräknas för varje indikator och ekosystemtjänst.

36 Effekt Exempel Kungsparken Pollinering Vindreduktion Avkylning Förbättrad luftkvalitet Bullerdämpning Dagvattenhantering 50 0 Från området Maximal möjlig effekt Rekreation och mental och fysisk hälsa Estetiskt värde

37 Steg 4 Nytta Den upplevda nyttan (B, efter engelskans benefit) beror inte bara på hur stor bidraget från respektive ekosystemtjänst är, utan även på hur högt de enskilda ekosystemtjänsterna värdesätts, v(j). B (i,j) = E (i,j) * v(j) Hur ekosystemtjänster värderas beror av flera faktorer och kan variera mellan tidpunkt och plats. Svårt att värdera många ekosystemtjänster, särskilt monetärt.

38 Steg 5 Samlad värdering Det totala värdet (V) är summan av alla undersökta ekosystemtjänsters nytta inom det aktuella området. V = B (i,j)

39

40 Användningsområden Synliggöra ekosystemtjänster (effekt) i stadsmiljön Synliggöra grönskans värde i stadsmiljön Följa över tid Underlag för att besluta om markanvändning i urbana områden, t ex placering av bostäder, trafikinfrastruktur eller grönområden. Komplement till mer kvalitativa och/eller avancerade modeller och startpunkt för arbetet.

41 Avslutande reflektioner Metodens styrkor Metoden visar hur olika komponenter inom ett grönområde bidrar till olika ekosystemtjänster Utvecklad för att vara enkel att använda, systematisk och transparent i alla steg Innefattar även kulturella ekosystemtjänster Utvecklingspotential Utveckla enhetlig och allmänt tillämplig metod för värderingssteget. Inkludera fler ekosystemtjänster och indikatorer Öka förståelsen för synergier och motverkande effekter.