Upplevelse av urban grönska
|
|
- Katarina Lundberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Upplevelse av urban grönska Åsa Ode Sang Inst. för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp
2 Upplevelse av urban grönska Besöker Ser Tänker Vad händer och varför?
3 Vad är urban grönska?
4
5
6
7
8
9
10
11 Koppen et al. In press. Mapping accessibility to recreational landscape. UFUG
12 Översikt Tillgänglighet av grönska Kvalitéer av grönska Modererande faktorer Relation till ekosystemtjänster
13 Relation tillgänglighet till grönområden och hälsa (och andra ekosystemtjänster?) Exponering Påverkande faktorer Mekanismer som påverkas Underliggande förmedling Utfall Demografi Möjlighet till användning Förbättrad upplevesle av sin omgivning Fysisk hälsa Tillgänglighet av grönområden Livsmiljö Kvaliteter hos grönområden Personliga drivkrafter och motivation Estetisk upplevelse och avslappning av att se natur Klimat Lättanvändhet Användning av grönområde Psykisk hälsa Efter Lachowycz & Jones (2013) Landscape and Urban Planning 118.
14 Tillgänglighet Flera studier har pekat på betydelsen av tillgänglighet till grönområden för dess användning. Besöksfrekvensen går upp lgänglighet, hur enkelt det är att röra sig i ett område Koppen et al. In press. Norsk geografisk tidskrift
15 Tillgänglighet Flera studier har pekat på betydelsen av tillgänglighet till grönområden för dess användning. Besöksfrekvensen går upp Tillgänglighet kan delas upp i: Extern tillgänglighet, närhet till grönområden Intern tillgänglighet, hur enkelt det är att röra sig i ett område Koppen et al. In press. Norsk geografisk tidskrift
16 Hur tar vi oss fram? formellt och informellt
17 Hur tas vi emot? Formellt eller informellt?
18 Tillgänglighet Flera studier har pekat på betydelsen av tillgänglighet till grönområden för dess användning. Besöksfrekvensen går upp Tillgänglighet kan delas upp i: Extern tillgänglighet, närhet till grönområden Intern tillgänglighet, hur enkelt det är att röra sig i ett område Kulturell/Social, hur tillgängligt ett område upplevs. Koppen et al. In press. Norsk geografisk tidskrift
19
20 Kvalitéer hos urban grönska Storlek Arter/biologisk mångfald Vegetation (gräs, träd) Vatten Vackra vyer/tilltalande element Visuell tillgänglighet Skötsel Faciliteter (kiosk, toaletter) Sittplatser Lekplatser Intern tillgänglighet Bl.a. Konijnendijk et al Benefits of urban Parks, A systematic review
21 Beskriva kvalitéer Visuella kvalitéer (Tveit, Ode & Fry 2006) Rekreationsspektrum (Manfredo et al. 1996) 8 parkkaraktärer (Grahn) Sociotoper (Ståhle)
22 Landskapspreferens Evolutionsbaserade teorier Kaplan & Kaplan (1989) Preference matrix Appleton (1982) Prospect refugee Wilson (1988) Biophilia Kulturella förklaringsmodeller Platsidentitet, historiens roll, människans synlighet, etc.
23 Visuella kvalitéer i landskapet Omvårdnad Naturlikhet Komplexitet Sammanhang Historiskt djup Efemäritet Imaginär/Platsens identitet Störning Upplevd skala (Visuell) Preferens Demografi Livsmiljö Personliga drivkrafter Bakgrund Tveit et al Key concepts for describing visual landscape. Landscape Research
24 Cues of care Naturlikt pedagogisk roll, inspiration, restorativt värde, stark relation till preferens Omvårdnad förmedlar ofta kulturhistoriskt viktiga aspekter, kan förstärka identitet, stark relation till preferens Nassauer, Messy ecosystems orderly frames.
25 Personlig bakgrund och drivkrafter Ålder och kön Etnicitet Socio-ekonomisk situation Livsstil Boendeförhållande Säkerhet Etc.
26 Relation tillgänglighet till grönområden och hälsa (och andra ekosystemtjänster?) Exponering Påverkande faktorer Mekanismer som påverkas Underliggande förmedling Utfall Demografi Möjlighet till användning Förbättrad upplevesle av sin omgivning Fysisk hälsa Tillgänglighet av grönområden Livsmiljö Kvaliteter hos grönområden Personliga drivkrafter och motivation Estetisk upplevelse och avslappning av att se natur Klimat Lättanvändhet Användning av grönområde Psykisk hälsa Efter Lachowycz & Jones (2013) Landscape and Urban Planning 118.
27 Hälsoeffekter av urban grönska Psykiskt välbefinnande Minskad övervikt Förbättrad självuppskattad hälsa Minskad huvudvärk Dock få helt bevisade samband Minskad stress Minskad symptom av hjärtproblem Ökad livslängd Etc
28 Kvalitéer av grönområden - hälsoeffekter Natur Urban Hälsoeffekter Med vatten Utan vatten Med vatten Utan vatten Kommersiella och industrilandskap Skog Golf Blandade bostadsområde och lätt industri Urban Öppet Öppet Slutet Slutet Trädskugga NATUR URBAN Skapade objekt Velarde et al Health effects of viewing landscapes. Urban Forestry and Urban Greening
29 Övriga upplevelsebaserade ekosystemtjänster Rekreativt kopplade ekosystemtjänster (utifrån Gee & Burkhard, 2013; MA, 2000) Kulturell diversitet Andliga värden Pedagogiska värden Inspiration Estetiska värden Sociala relationer Platsens själ och identitet Kulturhistoriska värden Fysisk aktivitet
30 Uppsummering Tillgänglighet faktisk och upplevd är viktig Kvalitéer påverkar upplevelse och funktion Demografiska skillnader lokala anpassningar Upplevelse flera ekosystemtjänster
31 Fortsatt forskning inom projektet Vilka kvalitéer är viktiga och relationer mellan dem Personliga drivkrafter och deras betydelse Personers relation till sin omgivning Relationer av upplevelse till andra ekosystemtjänster
32 Tack för att ni lyssnade
33 Upplevelsebaserade ekosyövriga Rekreativt kopplade ekosystemtjänster (utifrån Gee & Burkhard, 2013; MA, 2000) Kulturell diversitet Andliga värden Pedagogiska värden Inspiration Estetiska värden Sociala relationer Platsens själ och identitet Kulturhistoriska värden stemtjänster Recreation Expereince preference (REP) (Manfredo et al. 1996) Social tryghet Introspektivet, flykt från personligt och socialt tryck Uppskatta naturen, lärande, lära och leda andra Achievement/stimulering, kreativitet, uppskatta naturen Uppskatta naturen Självständighet/leda, familjesammanhållning, nya människor Social trygghet, nostalgi Nostalgi Fysisk aktivitet Fysiskt välbefinnande
Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska
Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska Åsa Ode Sang, Göran Sevelin Inst. för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Transdisciplinärt forskningsprojekt (2013-2016)
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet
Ekosystemtjänster Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet Alltmer mänskligt dominerade landskap Vad går förlorat? Vad är värdet av det som går förlorat? TEEB 2010 Millennium
Naturkontakt på skolgårdar
Naturkontakt på skolgårdar Märit Jansson docent och universitetslektor i landskapsplanering Institutionen för Landskapsarkitektur, Planering och Förvaltning SLU, Alnarp Barns perspektiv på utemiljö Vad
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp
Nätverksträff Movium Partnerskap 15 november 2012 Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Projektet och dess utgångspunkter I ett gränsöverskridande
ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se
ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)
VÅTMARKERS BIDRAG TILL NÄRBOENDES LIVSKVALITET ETT MÅTT PÅ KULTURELLA EKOSYSTEMTJÄNSTVÄRDEN EJA PEDERSEN, STEFAN WEISNER OCH MARIA JOHANSSON
VÅTMARKERS BIDRAG TILL NÄRBOENDES LIVSKVALITET ETT MÅTT PÅ KULTURELLA EKOSYSTEMTJÄNSTVÄRDEN EJA PEDERSEN, STEFAN WEISNER OCH MARIA JOHANSSON VÅTMARKER I URBANA OMRÅDEN ÄR VÄRDEFULLA För att motverka följderna
Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus
Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa Mare Lõhmus Mare.lohmus.sundstrom@ki.se Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft? Dämpar buller? Sänker temperaturen och motverkar urbana
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster
Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö
Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö Presentationens innehåll Vad forskningen kan mena med trivsel Miljöfaktorer
HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad
HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad Agneta Persson, avdelningschef Offentliga rummet, C4 teknik, Kristianstads kommun, agneta.persson@kristianstad.se Ett initiativ från Lunds kommun Partnerskapsprojekt
Urbant friluftsliv i världen och Sverige Trender och förutsättningar
Urbant friluftsliv i världen och Sverige Trender och förutsättningar Foto: Ekologigruppen Foto: Niklas Lundengård. www.destinationuppsala.se Tankesmedjan för Friluftsliv 2015 Marcus Hedblom SLU Vad är
Om äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön. En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson
Om äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson Utemiljö för äldre Vilka? Varför? Hur? Äldre personer på särskilda boenden Ålder 65+ Varierande förmågor
Placebo och självläkning som
Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter
Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola
Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Sofia Thorsson, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet Bengt Gunnarsson, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
TILLGÅNG TILL DEN REKREATIVA GRÖNSKAN EN INKOMSTFRÅGA
TILLGÅNG TILL DEN REKREATIVA GRÖNSKAN EN INKOMSTFRÅGA DAGS ATT ERKÄNNA GRÖNSKANS HÄLSOEFFEKTER? 2017-02-09 Av: Movium Vad har grönskan för betydelse för vår hälsa och livslängd? Skulle den till och med
Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15
Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för
C Wingren landskapsarkitekt/professor, Området för Landskapsarkitektur, SLU
Utformning av den klimatsäkra staden inspiration och utmaning Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Workshop för Nätverket Klimat & Säkerhet, 23 april 2012 Utformning av den klimatsäkra staden
hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt
Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt Henrika Jormfeldt PhD, docent i omvårdnad Ing-Marie Carlsson PhD universitetslektor i omvårdnad
Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar
Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Mitt förhållningssätt till hållbarhet The doughnut ett rättvist och säkert handlingsutrymme för mänskligheten
ULF NORDFJELL Ark LAR/MSA
ULF NORDFJELL Ark LAR/MSA Ramböll Stockholm Kyrkogårdskongress 8 10 september 2014 UMEÅ Förädling av kyrkogårdar och stadsparker likheter och olikheter Älskad natur Kulturlandskapets variationer Jordbrukslandskapet
Aktivitet Relation - Identitet
Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Rekreationsvärden i parker och grönområden
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Landskapsutveckling Rekreationsvärden i parker och grönområden Vilka är de? Hur kan de värderas
Skötsel av tätortsnära natur ur ett ekosystemtjänstperspektiv. Erik Heyman Biolog Miljö, risk och säkerhet, COWI
Skötsel av tätortsnära natur ur ett ekosystemtjänstperspektiv Erik Heyman Biolog Miljö, risk och säkerhet, COWI 1 2 3 Tätortsnära skog Tätortsnära skog? Rekreation (250 ggr högre besökstryck) Relativt
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte
HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande
Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm
Social position och hälsa Sara Fritzell och Janne Agerholm Vad vi ska gå igenom idag: Varför är social position intressant? Vad är social position? Hur mäts det? Social position och hälsa, exempel Varför
Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)
Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Mare Löhmus Sundström 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 1 Kapitel 11 STÄDER, GRÖNSTRUKTUR OCH HÄLSA Urbanisering De flesta människorna
Fritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på livskvalitet EJA PEDERSEN, MARIA JOHANSSON, STEFAN WEISNER
Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på livskvalitet EJA PEDERSEN, MARIA JOHANSSON, STEFAN WEISNER Kulturella ekosystemtjänster uppstår i mötet människa - natur Kulturella ekosystemtjänster
Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven, 2015-04-28
2015-04-28 Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven, 2015-04-28 Metoden för Grönkonsekvensbedömningen beskrivs i bilaga 1 Beskrivning av planområde och anslutande allmän platsmark Karta över planområde samt
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,
Landskapsarkitektur för folkhälsa. - teorier och reflektioner kring utformning
Landskapsarkitektur för folkhälsa - teorier och reflektioner kring utformning Landskapsarkitektprogrammet. Stad och Land. SLU. Självständigt arbete, 15 hp Uppsala 2009 Landskapsarkitektur för folkhälsa
Evidensbaserad design (EBD)
EVIDENSBASERADE DESIGNPROCESSER FÖR HÄLSOFRÄMJANDE UTEMILJÖER Anna Bengtsson, Landskapsarkitekt Department of Work Science, Business Economics and Environmental Psychology Evidensbaserad design (EBD) Designbeslut
VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster
VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster Sandra Paulsen Enheten för Miljöekonomi - Naturvårdsverket Presentation på konferensen Vem ska bort? 12 november, 2010 1 VALUES Ett projekt
Det gäller vår framtid!
Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014
På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux
Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux Jönköping 2010-09-30 Åsa Hirsh asa.hirsh@hlk.hj.se Gradskillnad inte artskillnad Alla elever omfattas av samma rätt-och skyldigheter när det gäller skolgång Alla
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan 2016-03-14
Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan 2016-03-14 2016-03-14 INNEHÅLL BESKRIVNING AV PLANOMRÅDE OCH ANSLUTANDE ALLMÄN PLATSMARK 3 PLANOMRÅDE 3 OFFERHÄLLSPARKEN
Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband. Närvarosatsningen Webbseminarium 20141210 Björn Wickström Temaledare Psynk www.psynk.
Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband Närvarosatsningen Webbseminarium 20141210 Björn Wickström Temaledare Psynk www.psynk.se Psykisk hälsa Inte bara frånvaro av ohälsa. En resurs som
PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Hållbar stad öppen för världen. Välkomna!
Välkomna! Äldreombudsman Helena Bjurbäck Äldreombudsman - uppdrag Lyssna och ta emot synpunkter på stadens verksamheter Ge råd, lotsa och förmedla kontakter Omvärldsbevaka och lyfta frågor som är viktiga
Strategisk kommunikation. Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander
Strategisk kommunikation Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander Upplägg Introduktion och repetition >9.50 Gruppuppgifter 9.50 10.50 Redovisning och diskussion 10.50 11.50 Sammanfattning 11.50 12.00
LÅT DIG INSPIRERAS AV INREDNING FRÅN HAV OCH LAND
LÅT DIG INSPIRERAS AV INREDNING FRÅN HAV OCH LAND OM OSS VISION Europas ledande leverantör av inredning med design från land och hav. Nordic Green Design en naturlig del av kontor och offentliga miljöer
INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation
INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation Anne-Sophie Merritt Enheten för miljöhälsa Folkhälsomyndigheten The INHERIT project (2016-2019), coordinated by EuroHealthNet, has received
Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap
Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap landskapet/historien
att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag
att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de
Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet. - landskapsplanering
Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprograet Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2013/14 Den student so har fullgjort utbildningen på landskapsarkitektprograet ed avlagd landskapsarkitekt-,
Geografi. Klasserna 7-8
Geografi Klasserna 7-8 14KL5, 18 mars 2016 Dagens upplägg Lite återblick Geografiämnets roll och ställning i skolan Blick på LGR 11 Genomgång av klasserna 7 8 (med återblick på klasserna 1-6) Geografi
Små parker i en tätare stad
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Landskapsutveckling Små parker i en tätare stad Kan små kvalitativa parker ersätta stora kvantitativa
SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU
Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU Presentationens innehåll När regnvattnet tar plats i stadsmiljön Blågröna lösningar och multifunktionalitet Vatten i stadsmiljön
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde
Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?
HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap
Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb
Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb 1 Förklaringar I följande likabehandlingsplan kommer vi utgå ifrån fyra aktörer på föreningen enligt följande; Organisationsledare, Tränare och funktionär, Aktiv
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Följande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet:
Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Friskvård & Hälsa Kursen syftar övergripande till att utbilda ledare som med en bred teoretisk kunskap och med goda praktiska färdigheter kan ta initiativ till
STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,
Grönområden bidrar med 84 procent av svenskarna svarar att det är mycket viktigt med träd i städer. (sifo) drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor
Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år
Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år Urval av bilder från ett föredrag vid LSR:s primärvårdssektions utbildningsdag 2012-03-23
JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET
JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET En fallstudie av järnvägssträckan Höör Osby Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Området för Landskapsarkitektur Alnarp Foto:
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla
VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?
VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? Ekonomiargument Nyttoargument VARFÖR? Demokratiargument Kulturargument Dagens samhälle är ett teknikintensivt samhälle och vi klarar oss inte utan kunskaper
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Sofia Thorsson och Yvonne Andersson-Sköld Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet Transdisciplinärt forskningsprojekt (2013-2016) Göteborgs
Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030
Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter
Västarvet Historien fortsätter hos oss.
Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Trafikbuller och upplevelser av grönområden i närmiljön
Trafikbuller och upplevelser av grönområden i närmiljön JONAS BJÖRK, LUNDS UNIVERSITET, E-POST: JONAS.BJORK@MED.LU.SE ESLÖV 28 SEPTEMBER 2016 Disposition Allmänt om forskning kring gröna miljöer Trafikbuller
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Förslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Transdisciplinärt forskningsprojekt (2013-2016) Finansierat av: Formas, Mistra Urban Futures och Trafikverket Syfte Utveckla kunskap och metoder som möjliggör
Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson
Högskolan i Gävle Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid 2016-11-22 Sam Larsson Verksamhetsidé: Högskolan i Gävle sätter människan i centrum
LÅT DIG INSPIRERAS AV INREDNING FRÅN LAND OCH HAV
LÅT DIG INSPIRERAS AV INREDNING FRÅN LAND OCH HAV MARINA MILJÖER Alla sinnen stimuleras i en miljö där naturen är närvarande. Luften blir bättre och stressen minskar. Det är därför vi på Akvarieleasing
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Stadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur
Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid
Hälsoträdgård i Malmö
Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska
Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane
Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane 20160519 (asa.keane@white.se, 08-4022574) 1. VARFÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER? 2. VAD KONKRETA EXEMPEL I STADEN?
Ledarskap för Hållbara Städer
Ledarskap för Hållbara Städer Ecoforum 23 april 2014 Carl-Johan Engström, senior rådgivare Hanna Begler, projektledare Global Utmaning är en fristående tankesmedja som verkar för lösningar på globala utmaningar
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Välkomna! www.ljk.se
Välkomna! www.ljk.se Loredana Jelmini Varumärke Identitet så som ni när, med styrkor och svagheter Image bilden av er, den ägs av gästen och är alltid utifrån dennes perspektiv och således alltid sann
Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten
Seminarium om trafikbuller ett växande miljöhälsoproblem, 2013-03-26 Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten Tyst sida Anita Gidlöf-Gunnarsson Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet,