Evidensbaserad design (EBD)

Transkript

1 EVIDENSBASERADE DESIGNPROCESSER FÖR HÄLSOFRÄMJANDE UTEMILJÖER Anna Bengtsson, Landskapsarkitekt Department of Work Science, Business Economics and Environmental Psychology Evidensbaserad design (EBD) Designbeslut grundade på bästa tillgängliga information från trovärdig forskning och utvärderingav existerande projekt (Hamilton, 2003). Användning av evidens för att stödja dialog i designprocesser (Fröst, 2014) Kritiskt tänkande är nödvändigt för att designer ska kunna omsätta evidens till praktik (Hamilton, 2003) Evidensbaserad design är en metodologi och en process för att integrera kunskap från olika discipliner för att skapa mätbara relationer mellan den fysiska miljön och dess påverkan. Målet med EBD är att kunna basera designbeslut på bästa tillgängliga forskning för att på så vis nå bästa möjliga resultat (Chalmers PTS, 2011) 1

2 Utsikt mot natur och grönska och tillgång till dagsljus Evidens för positiv påverkan för flera olika målgrupper: Förbättringar avseende blodtryck och puls Minskad smärta, stress och agitation Bättre fysiskt och psykologiskt välbefinnande Bättre sömn och sömnmönster Mindre medicinering Tang and Brown, 2006; Ottosson & Grahn, 2005; Velaarde et al. 2007; Ulrich et al. 2008; Whear et al. 2014; Gonzales and Kirkevol, 2013 Evidensbaserad designprocess i landskapsarkitektur och planering Bygger på forskningsbaserade miljökvaliteter som relaterar till teorier om restorativa och stödjande miljöer. I designprocessen relateras dessa till: Miljöns kontext Brukarnas behov och preferenser Typen av verksamhet/användningen av miljön (Bengtsson & Grahn, 2014; Bengtsson, 2015) 2

3 QET Quality Evaluation Tool Principmodellen för fyra zoner av kontakt med utemiljön 19 miljökvaliteter Tre designkoncept: Bekväm design Stimulerande design Utmaningsgradient (Bengtsson & Grahn, 2014) Fyra zoner av kontakt med utemiljön Zon 1 Inifrån byggnaden (fönster) Zon 2 Övergångszon (vinterträdgårdar, växthus, uteplatser) Zon 3 Trädgården / Parken Zon 4 Omgivningen Principmodell för fyra zoner av kontakt med utemiljön (Bengtsson, 2015) 3

4 Zon 1 Kontakt med utemiljön inifrån Utsikt mot grönska Kortare sjukhusvistelse Mindre medicinering Patienternas upplevelse av fysisk och mental hälsa Minskad smärta, stress och depression Mer nöjda patienter, personal och besökare Dagsljus Sömnmönster Medicinering (Kaplan, 1981, 2001; Ulrich, 1984; Parker et al., 2004; Bahamman, 2006; Bengtsson & Carlsson, 2006; Tang & Brown, 2006; Cooper Marcus, 2007; Velaarde et al., 2007; Ulrich et al., 2008; Fröst et al., 2012, 2013; Raanaas et al., 2012; Nordin et al., 2015; Walch et al., 2005) Zon 2 Övergångszon (balkonger, terrasser, vinterträdgårdar, växthus, uteplatser) Bygger samman inomhus och utomhusmiljöerna fysiskt och visuellt Unik kombination av: Utemiljön sinnlig stimulans: ljus, luft, utsikt Innemiljö bekvämt, skyddat, privat Hjälper brukarna att knyta an till världen utanför Socialt umgänge (Chalfont & Rodiek, 2005; Chalfont, 2007, 2008; Rodiek, 2008) 4

5 Zon 3 Trädgården/Parken Teorier om restorativa och stödjande miljöer (Grahn et al., 2010; Ulrich, 1999; Kaplan & Kaplan, 1989) Evidens hälsoeffekter (Ulrich, 1986, 1999; Rodiek, 2002; Ottoson & Grahn, 2006; Rappe et al., 2006; Tang & Brown, 2006; Ulrich et al., 2008; Gonzaled & Kirkevol, 2013; Whear et al., 2014;) Evidens Miljöns kvaliteter (Bengtsson & Carlsson, 2006,2013; Cooper Marcus, 2007; Rodiek, 2008; Grahn et al., 2010; Tenngart Ivarsson, 2011; Pálsdóttir, 2014) (Cohen Mansfield & Werner, 1998; Cooper Marcus & Barnes, 1999; Ulrich, 1999; Bengtsson & Carlsson, 2006; Cooper Marcus, 2007; Cooper Marcus & Sach, 2014) Zon 4 Kontakt med omgivningen Motsatta behov i relation till omgivningen: En del brukargrupper söker kontakt med omgivningen stimulans knyter an till liv och samhälle En del brukargrupper har ett stort behov av att komma ifrån omgivande liv och samhälle (Kellert et al., 2005; Bengtsson & Carlsson, 2006, 2013; Kearney & Winterbottom, 2006; Eriksson et al., 2011; Tenngart Ivarsson, 2011; Lygum et al., 2013; Pálsdóttir, 2014; Rodiek et al., 2016 ) 5

6 QET teoretiska principer SOCIAL OCH AKTIV MILJÖ Outwards involvement Active participation Emotional participation LUGN OCH AKTIV MILJÖ Inwards involvement Pyramid för en stödjande miljö (Grahn, 1991) QET teoretiska principer UTEMILJÖ FÖR AKTIVT ENGAGEMANG: TRÄDGÅRDSTERAPI, FYSISK TRÄNING, SOCIALA AKTIVITETER UTEMILJÖ FÖR PASSIVT ENGAGEMANG: UPPLEVELSE AV NATUR, KONTEMPLATION (Bengtsson & Grahn, 2014) 6

7 QET teoretiska principer SOCIAL OCH AKTIV MILJÖ SOM STÄLLER KRAV PÅ RIKTAD KONCENTRATION LUGN OCH AVSKILD MILJÖ SOM ERBJUDER MJUK FASCINATION (Bengtsson & Grahn, 2014) (Stigsdotter & Grahn, 2003) 7

8 QET teoretiska principer SOCIAL OCH AKTIV LUGN OCH AVSKILD SOCIAL KULTUR UTSIKT RYMD ARTRIK ROFYLLD VILD NATUR AVSKILD UTMANINGSGRADIENT (Bengtsson & Grahn, 2014) Bekväm design Olika brukargrupper kan ha olika behov för att vara bekväma i utemiljön, för att kunna och våga använda miljön. Bekväm design, som skapar trygghet och säkerhet och skyddar brukarna mot negativa inslag. Sex av miljökvaliteterna i QET främjar en bekväm design. (Bengtsson & Carlsson, 2006, 2014) 8

9 Stimulerande design Kontakt med livet utanför, beskriver behovet av omväxling och variation i vardagssituationen. Temat föranleder en stimulerande design, som ger upphov till stimulans av sinnen och intellekt genom positiva intryck. Tretton av miljökvaliteterna i QET relaterar till konceptet stimulerande design. (Bengtsson & Carlsson, 2006, 2014) QET DESIGNKONCEPT SOCIAL OCH AKTIV LUGN OCH AVSKILD BEKVÄM DESIGN UTMANINGSGRADIENT STIMULERANDE DESIGN (Bengtsson & Grahn, 2014) 9

10 BEKVÄM A1 A6 UTMANINGSGRADIENT B1-B13 BEKVÄM A1 A6 BRIKARGRUPPER KÄNSLIGA FÖR ÖVERSTIMULANS BRUKARGRUPPER KÄNSLIGA FÖR UNDERSTIMULANS (Bengtsson, 2015) (Bengtsson, 2015) 10

11 Miljökvaliteter i QET (Bengtsson, 2015) QET projekt Alnarps rehabiliteringsträdgård Täby Hälsopark Ryhov Länssjukhus (Jönköping) Skånes Universitetssjukhus (Malmö) Minneskliniken SUS (Malmö) Sweden Täby Jönköping Malmö Google Kartdata,

12 QET projekt Utveckling av EBD processens olika led: 1. Evidens 2. Platsanalyser 3. Brukar/verksamhets perspektiv 4. Förslagsutveckling Jönköping Sweden Malmö Täby Google Kartdata, 2016 TACK FÖR ATT NI LYSSNAT Anna Bengtsson Department of Work Science, Business Economics and Environmental Psychology 12