Hållbart stadsbyggande om barns platser i staden Nätverksträff Skånes planerare, November 2018 Landskapsarkitekt, Dr. Maria Kylin Institutionen för

Transkript

1 Hållbart stadsbyggande om barns platser i staden Nätverksträff Skånes planerare, November 2018 Landskapsarkitekt, Dr. Maria Kylin Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Alnarp

2 Barns vardagsliv och staden förändras

3 Barns rörelsefrihet påverkas av stadens struktur som har konsekvenser för deras fysiska hälsa Flera studier visar att barns rörelsefrihet bland annat påverkas av närmiljöns utformning och stadens strukturer (Björklid, Gummesson 2013) Studien Barn till fots visar att barn som cyklar till skola är piggare under dagen än barn som åker bil. Störst utfall för flickor (Mårtensson, Kylin) Mon Tue Wed Thu Fri Cycle Car Walk Other

4 Fysisk miljö som erbjuder barnen att själv upptäcka och sätta spår i miljön har konsekvenser för barns mentala hälsa How children lost the right to roam in four generations (by David Derbyshire, Daily Mail 15 june 2007)

5 Stadens infrastuktur får konsekvenser för barns rörelsefrihet Kerstin Nordin, SLU Ultuna, Barnkartor med GIS

6 Bostadsgårdarnas storlek får konsekvenser för barns vardagsrörelse Västerberga, Linköping 3830m2 63 lgh, 61m2/lgh. Byggt 1965 Nevisborg, Staffanstorp 620m2, 33 lgh, 19 m2/lgh. Byggt 1991 Eva Kristensson, SLU Alnarp. Om rymlighetens betydelse

7 Skolgårdars storlek och utformning påverkar hur mycket barn rör på sig och hur ofta de blir sjuka. Med större områden, vegetation och kuperad mark rör sig barn 20% mer Patrik Grahn, Fredrika Mårtensson, Maria Kylin SLU Alnarp Cecila Boldeman Karolinska

8 Stadens fysiska strukturer och gestaltningen av platser påverkar (och påverkas av) sociala sammanhang och ger fysiska ramar för (eller emot) inkluderande kultur. Det finns kunskap om utemiljöns betydelse för barns fysiska och mentala hälsa. Vi vet hur utemiljön ska se ut och staden struktureras. MEN barns tillgång till hela staden minskar och en ny trend är att platser för barn minskar Barns platser ELLER Platser för barn

9 I flera fall ser verkligheten ut såhär för barn idag.

10

11

12 Konsekvenser av beställt exploateringstal: 3 kvm/barn på skuggiga gårdar.

13 Det bästa av framskissade alternativ: 18 kvm/barn = annat exploateringstal= mindre lönsamhet för exploatören.

14 Boverkets rekommenderade yta för förskolor: 40 kvm/barn.

15 Yta spelar roll, både för barns lek och ekologiska processer

16 Barnens m2 i Oslo över tiden Medelstorlek av förskolors tomtarea m2/barn över tid (både inne och utemiljö) Förorter m2 Innerstan m ,1 39, ,3 32, ,4 39, ,5 27,5 Norm på mellan m2/barn I Norge Ingen norm

17

18 Rekommenderad yta (kvm/barn) för att kunna skapa kvalitativa värden Förskola 40kvm/barn, skola 30 kvm/barn, totalt överstiga 3000 m2

19 Begrepp som måste konkretiseras i den fysiska miljön Vad ser du framför dig när vi använder olika kvalitativa begrepp?

20 Rymlig?

21 Varierande terräng?

22 Varierande vegetationsförhållande?

23 Sol- och skuggförhållanden?

24 Säkerhet/Trygghet?

25 Slutsater - Struktur, plats och material En lekplats används mycket, en annan används mindre. Varför? Strukturella spatiala relationer som planeras i den övergripande skalan. Kvalité på element, som t ex vegetation och redskap gestaltade i den detaljerade skalan.

26 En barnvänlig stad, med ett inkluderande perspektiv, kan inte endast planeras utifrån kvantifierbara regelverk eller värden, men kvantifierbara mätbara värden (kvm uteyta/barn) kan vara ett sätt att skydda barns rättigheter i den planeringskontext som vi befinner oss i politiskt och socialt. Bild Charlotta Råsmark White

27 Tack för uppmärksamheten!