Barnvänlig bebyggd miljö - vad är det?

Transkript

1 Barnvänlig bebyggd miljö - vad är det? Märit Jansson Landskapsarkitekt och Docent i landskapsplanering Universitetslektor vid: Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU i Alnarp

2

3 Vikten av goda utemiljöer för barn Barn använder utemiljön mest! Upplevs som viktigt av barn (Chawla, 1992; 2002; Titman, 1994; Jansson et al., 2016) Påverkar aktivitet och lek! (Mårtensson, 2004) Avgörande för barns utveckling och hälsa (Bell et al, 2008; Veitch et al., 2008) Mer fysisk aktivitet ute (Raustorp et al, 2014; Pagels et al., 2016) Naturmiljöer av särskild betydelse (Grahn et al., 1997; Mårtensson, 2004; Liu, et al., 2007)

4 500 meter till en lekplats?

5 Barns perspektiv och platser vad barn ser, hör, upplever, känner, vad deras verklighet är världen i barns ögon (Tiller, 1991, s.72) Barn och vuxna har olika perspektiv och preferenser: se respektive göra (Francis, 1988; Kylin, 2004; Simkins & Thwaites, 2008) Miljöerbjudanden Barns egna platser och platser för barn (Rasmussen, 2004)

6 Grunden för barnvänlig miljö Rörelsefrihet + många miljöerbjudanden (rik miljö) Ortsperspektiv (Kyttä, 2004): Hög rörelsefrihet Låg rörelsefrihet Rik miljö Bullerby Glasshouse Fattig miljö Wasteland Cell Platsperspektiv: frihet och möjligheter i lekmiljöer

7 Barnvänlig miljö Riggio (2002, p. 48): Röra sig säkert på egen hand Träffa vänner och leka Ha grönytor med växter och djur Leva i en ren och hållbar miljö Påverka beslut om deras närmiljö Uttrycka åsikter om den miljö de vill ha Horelli (2007, p. 283):..platser och strukturer som ger stöd för barn och grupper med intresse för barnfrågor så att barn kan konstruera och implementera sina mål och projekt Rasmussen (2004) och Chatterjee (2004): Platser som barn kan använda upprepade gånger och som de kan påverka fysiskt

8 Barnvänlig miljö Chatterjee (2005): Dragningskraften hos en mängd platser kommer att locka barn att utforska miljön och i processen göra det möjligt för dem att utveckla en bredare repertoar av rumslig kunskap och kompetens. Detta bredare spektrum av möjligheter relaterade till miljön kommer också att uppfylla många barns behov av platsvänskap."

9 Promenadintervjuer med barn Fallstudie med hittills 4 fall en urban by och en stadsdel i Sverige resp. Danmark Child-led walks - bra metod för att förstå barns perspektiv på utemiljö (Kylin & Lieberg, 2001; Cele, 2005; Jansson et al, 2016)

10 Planering och platser Planering: Centralt: skolor, grönytor, gång- och cykeltrafik I utkanterna: bilvägar, järnväg (SCAFT) Platser och deras kvaliteter: Lekplatser som sociala platser Varierade, komplexa grönytor Oordnade platser/natur Illustration: Mark Wales

11 Lekplatser som sociala platser Fast vi brukar mest vara på kinagungan Det finns buskar där och sen finns där buskar här och det finns jättemycket olika dunkställen. Den är jättekul Man har mycket folk och det är ju som sagt ett mysigt ställe. Här kan man pjättas och ha roligt tillsammans

12 Varierade, komplexa grönytor Träd, buskar, gräs, blommor, djur, slänter, vatten, odlingslotter Det brukar mest vara tjockare buskar. På våra häckar är löven större. Dem brukar jag plocka.

13 Oordnade platser/natur När man kommer till en skog så har man till exempel varit på ett ställe då och sen går man längre ut och då hamnar man på ett annat ställe helt plötsligt. Jag tycker såna här platser är roligare för här tycker jag man kan göra så mycket mer ändå det är bara att komma på saker som man kan göra. Det är lite jobbigt att gå, men samtidigt hade inte, hade det varit helt perfekt så hade det inte varit nån spökskog...

14 Många miljöerbjudanden

15 Rörelsefrihet Intervjuare: Hur länge har ni fått röra er som ni vill och vara ute och så? Barn 1: Sen jag var 9. Intervjuare: Så det är inte jättelänge? Barn 2: Asså, jag har fått röra mig hur jag vill Jag har fått cykla till skolan själv... Jag har fått gå ut själv med kompisar sen jag var 6. Barn 1: Jag tror jag har fått frihet sen jag var 7 Intervjuare: Vad betyder frihet? Barn 2: Att man får gå var man vill.

16 Sociala aspekter Att känna folk Kompisar gör platser roligare - Man känner väldigt många och.vi väldigt många vem man är för har nån barn då känner alla mig. - Man känner inte alla men man känner igen alla. -...och det är nära till alla kompisar. Man behöver inte köra bil och sånt... - Man känner igen alla och man vet vem de är och då känns det tryggare. Intervjuare: du skulle inte gå hit själv? Barn 1: nej, det är mycket roligare att leka här med kompisar. Barn 2: ibland brukar jag och tre andra gå till typ båtlekplatsen och kör pjätt och så...det är ganske mycket så här skog, eller det är mycket träd och så här och då är det kul att springa omkring där. Gemensam kunskap Barn 1:...sen är det ett håll ner så här, liksom ett hål som hade spindel..asså fullt med spindlar och så..och så brukade Emil och hans kompis vara där och så visade de mig det stället...

17 Involvera barn i barns utemiljöer De tänker inte, kommunen som vi har nu. De tänker mer som vuxna. För att kommunen ska vara bra får de också gå tillbaka och tänka: om vi var barn, hur skulle vi gilla att ha det?

18 Involvera barn/brukare i utveckling av barns miljöer Lärorikt brukarna vet mycket Ökad förståelse mellan brukare och förvaltare/planerare Lokala skillnader i behov Kan vara svårt att hitta bra metoder för kontinuitet Deltagande på utförandenivån kan vara av särskild betydelse för barn Utmaningar, platsskapande och påverkan/manipulation (Jansson, 2009; Jansson & Ramberg, 2012; Jansson, 2015) Föräldrar kan vara en nyckel Fråga efter aktivitet inte vad man vill ha!

19 Tillgodose friyta för barnvänlighet Närhet (Florgård and Forsberg, 2006; Liu, et al., 2007; Potwarka et al, 2008; Ward Thompson et al., 2008), Tillräcklig/sammanhängande yta (Kristensson, 2003; Karsten, 2003; Boldemann et al., 2006) Variation (Moore, 1987; Kyttä, 2004) Kvalitet/skötselnivå (Roe 2006; Jansson et al, 2016) Deltagande (Barnkonventionen; Riggio, 2011; Jansson, 2015). (baserat på: Jansson, 2014)

20 Barnvänlig bebyggd miljö? Fysisk miljö Parker, lekplatser och gator Andra platser (oplanerade/informella/oskötta/natur) Säkra vägar och passager Social miljö Lokal samhörighet Deltagande/utveckling/förvaltning Personer Föräldrar och andra vuxna Barn Planerare och förvaltare Barns (egna) platser Rörelsefrihet

21