Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?

Transkript

1 Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala

2 Vad jag tänkte prata om 1. Bakgrund, utgångspunkter 2. Metoden Barnkartor i GIS 3. Ett exempel från Västerås 4. Diskussion

3 Utgångspunkter

4 Barn-utemiljö-planering Metoden Barnkartor i GIS TM ska underlätta för barn och lärare att bli synliga i planering och förvaltning av den utemiljö som de använder för planerare och förvaltare att få del av barnens och skolans kunskaper om och anspråk på utemiljön Barn och unga vill vara med och påverka sin närmiljö, och enligt FN:s barnkonvention har de rätt till det. Barn kan inte delta på samma villkor som vuxna. Planering och förvaltning måste därför anpassa sina metoder till deras förutsättningar. Vi ville utveckla en metod för att få med barns perspektiv i planering och förvaltning av vår gemensamma utomhusmiljö inklusive trafikmiljön.

5 Vi vill så väl. De flesta vuxna vill barns bästa Finns årtionden av forskning om betydelsen för barns utveckling och livskvalitet En tradition och en erfarenhet att arbeta med barns utemiljö inom landskapsarkitektkåren

6 Barnkonventionen Artikel 2 handlar om att skapa likvärdiga villkor för alla barn och kräver bland annat kartläggning av barns situation och de faktorer som påverkar deras livsvillkor. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Man ska alltid ta hänsyn till, utreda och redovisa hur barnet påverkas av ett förslag. Artikel 6 gäller principen om barnets rätt till liv och utveckling vilket ställer krav på att man skapar en god miljö för barnet. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Artikel 13 gäller barnets yttrande- och informationsfrihet. Barnet har rätt att söka, ta emot och sprida information genom med de uttrycksmedel som barnet väljer. Artikel 31 gäller barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation och att fritt delta i det samhällets verksamheter. För att det ska vara möjligt krävs att det finns tillräckligt med utrymme för lek och att den miljö där barn vistas är säker. Artikel 42 ger barnet rätt att känna till sina rättigheter. Det innebär att barn ska känna till sina rättigheter, till exempel rätt till inflytande i kommunens planering. Källa: Natverksmote-8-9-februari Barn-och-unga-i-samhallsplaneringen/Barn- Kerstin ska-ges-forutsattningar-att-uttrycka-sina-asikter-i-fragor-som-ror- dem/elisabeth Englund Nordin, Inst för stad och land SKL

7 Forskning Barn vill och kan bidra med sina erfarenheter Barn i års åldern kan läsa en karta En bra utemiljö gör det möjligt att röra sig på egen hand, utforska, erfara träffa kompisar Identitet, förankring Barns utemiljö är inte hemma

8 Varför är barnperspektivet så otydligt i vår tids fysiska planering?

9 Brist på användbar information? Forskningsprojekt vid SLU sedan Finansierat av FORMAS, Vägverket och SLU Projektledare Ulla Berglund, SLU Del 1 Metod för insamling av information Del 2 Metod för att representera och analysera informationen (doktorandprojekt)

10 Vad är användbar information? Kartan en viktig informationsbärare! GIS gör geografisk information tillgänglig!?

11 Runda bollar i fyrkantiga hål Runda bollar: Barns och lärares erfarenheter och upplevelser av att leva och verka i en stadsdel. I fyrkantiga hål: Ska kunna användas för jämförelser, analys, objektivt ont om tid, oklara frågeställningar normer/råd kvantifierbara data enklare att hantera Illustrationen är från: Runda bollar i fyrkantiga hål om fysisk planering med barnperspektiv (Maria Kylin, 2004)

12 Metoden Barnkartor i GIS

13 Samverkan skola, kommun, SLU Skolan bidrar med lokal och lektionstid, t ex när eleven har eget arbete. Kommunen bidrar med projektledare som tar ansvar för datainsamling och datahantering. Ordnar också handledare. Elever och lärare bidrar med kunskap om utemiljön. SLU: utbildning, stöd i projektplanering, lagring av data, temakartor Decerno: webapplikation

14 Kort om metoden Barnkartor i GIS Förberedelser skola, föräldrar informeras Information till elever, mind map En strukturerad intervju/enkät Görs via dator. Frågorna ställs via meddelande på skärmen Svaren ges genom att rita på kartan på skärmen och att välja bland givna svarsalternativ/skriva med egna ord. En handledare finns med Feedback till barnen/lärarna Åtminstone en karta till klassen

15 Enkät med karta 1. Var bor du? 2. Vilka vägar använder du till skolan? 3. Vilka vägar använder du på fritiden? 4. Vilka platser brukar du vara på utomhus? 5. Finns det farliga eller otrevliga platser? 6. Har du en favoritplats utomhus? 7. Förslag på förbättringar i utemiljön?

16 Rutiner för en kvalitetssäkrad datainsamling och hantering 1. Datorer 2. Koder 3. Starta datorn 4. Starta applikationen 5. Avsluta applikationen

17 Vilka projekt lämpar sig metoden för? Projektet ska ha ett barnperspektiv. Projektet ska syfta till att barns kunskap ska användas i planering och förvaltning av utemiljö. Projektet är beroende av att data samlas in på ett kontrollerat och kvalitetssäkrat sätt dvs anvisningarna i Guide till Barnkartor i GIS följs. Projektet ska ha en ansvarig projektledare och tillräckligt många utbildade handledare. Process och bemötande ska präglas av ett etiskt förhållningssätt. Barnen ska få feed-back på sin medverkan.

18 Kommunala projekt Täby 2009: Projektledning: Tekniska förvaltningen Omfattning: Hela kommunen, 28 skolor, drygt 600 barn Syfte: underlag för ÖP Teknik: Bärbara lånedatorer med program och lokal datalagring Västerås 2010: Projektledning: Tekniska förvaltningen Omfattning: En stadsdel, 2 skolor, 90 barn Syfte: Stadsdelsupprustning, trygghetsprojekt Teknik: Bärbara lånedatorer med uppkoppling mot server Örebro 2011: Projektledning: Stadsbyggnadskontoret Omfattning: 2 orter, 3 skolor, ca 80 barn Teknik: Bärbara lånedatorer med uppkoppling mot server Hällefors : Projektledning: Folkhälsoteamet norra Örebro län Omfattning: 2 orter, 4 skolor Syfte: skolvägsplanering Teknik: Skolans datorer med webuppkoppling Falun 2012 Projektledning: Miljökontoret Omfattning: 2 klasser, 42 barn, 6 lärare Syfte: Skolvägsplanering Teknik: Skolans datorer med webuppkoppling

19 Ett exempel

20 Barnkartor i Bäckby Initiativ från BRÅ och stadsträdgårdsmästaren Bostadsområde byggt slutet av 60-talet o 8000 inv o 60% i flerbostadshus Undersökningen gjordes i maj 2010 med 90 elever i åk 4 och 5 Hällbyskolan, Rösegårdsskolan 3 lärare från varje skola

21 Hällbyskolan och Rösegårdsskolan, Bäckby, Västerås

22 Bebyggelse

23 Bäckby centrum

24 Elevernas svar maj 2010

25 Lärarnas svar, maj 2010 Frågor till lärarna 1. Vilka områden utomhus använder skolan? 2. Vilka vägar används under skoltid 3. Finns det farliga eller otrevliga platser utomhus? 4. Har skolan några favoritplatser utomhus? 5. Förslag på förbättringar i utemiljön?

26 Elever och lärare lyfter fram olika värden i utemiljön.

27 Var brukar du vara utomhus? Centrum, skateboardrampen, Bäckbyparken och gårdar och lekplatser på kvartersmark

28 Otäcka, farliga platser Kvartersmark Allmän platsmark

29 Favoritplatser Kvartersmark Allmän plats

30 Förslag Kvartersmark Allmän plats

31 Geografisk analys täthet, närhet Täthet Favoritplatser, alla markeringar och täthetsanalys Närhet Otrevliga platser inom 10 m från markering av skolväg

32 Kvantifiering, antal Antal markeringar på allmän platsmark Kompis Lek, spela boll Favorit Centrum 12/28 1/27 11/63 Norra Bäckbyparken Södra Bäckbyparken Annan allmän plats 3/28 2/27 9/63 7/28 11/27 15/63 6/28 13/27 28/63 Obs: Preliminära siffror. Annan allmän plats: finns det lokal namn?

33 Farliga platser och förslag farlig förslag Centrum 24/66 15/63 Norra Bäckbyparken (inkl skog) 7/66 10/63 Södra Bäckbyparken 8/66 10/63 Bäckbyskogen 15/66 4/63 Annan allmän plats 12/66 24/63 Exempel Bäckbyskogen

34 Många favoritplatser i Bäckby och i Täby Bäckby, totalt Farliga Favorit Förslag 79 (26%) 136 (44%) 91 (30%) Bäckby kvarter Bäckby allmän plats och många förslag i Bäckby Täby (åk5) 475 (29%) 805 (49%) 359 (22%)

35 Diskussion

36 Vad är användbar information? Tillgänglig Uppfattas som pålitlig Relevant Begriplig, lagom detaljerad När? Var? Hur? För vem och till vad? Olika skeden i planeringsprocessen Olika organisationer Olika förvaltningar Olika nivåer Syfte

37 Några kommentarer Barn från ca 10 år och uppåt kan läsa text, läsa karta, skriva och markera. Utifrån barns perspektiv är utemiljön en helhet, utan administrativa gränser Det stämmer inte med de kommunal förvaltningarnas behov av information Skötsel och underhåll är viktigt för barn Informationsinsamling räcker inte, en kompetent efterbearbetning är viktig Vem lär sig, jo den som Handleder elever och lärare Gör analyser och representationer Den som aktivt ställer frågor och diskuterar resultaten Vad får barnen ut av att delta? Kontakten med handledaren Att bli tillfrågad Återkoppling viktig i flera led, tex genom åtgärder i utemiljön

38 Läs mer om Barnkartor i GIS Berglund, U. (2008). "Using Children s GIS Maps to Influence Town Planning." Children, Youth and Environments 18(2): pp Berglund, U. and Nordin, K. (2005). Including Children s Perspectives in Urban Planning in GIS Development of a Method. Designing Social Innovation: Planning, Building, Evaluation. B. Martens and A. Keul. Göttingen, Hogrefe & Huber Publishers: pp Berglund, U. and Nordin, K. (2007). "Using GIS to Make Young People s Voices Heard in Urban Planning." Built Environment 33(4): pp Berglund, U. and Nordin, K. (2010). Guide till Barnkartor i GIS - ett verktyg för barns inflytande i stads- och trafikplanering. Rapporter institutionen för stad och land. Uppsala, Institutionen för stad och land SLU. 1/2010: pp 46. Berglund, U., Nordin, K., et al. (2009). Barnkartor i GIS och trafiksäkerhet. Ett forskningsprojekt i samarbete med Örbyhus skola. Nordin, K. and Berglund U. (2010). "Childrens's Maps in GIS - a tool for communicating outdoor experiences in urban planning." International Journal of Information Communication Technologies and Human Development (IJICTHD) 2 (2): pp 1-16.

39 Tack för uppmärksamheten! Mer information finns på