Är upplevelser geodata?

Transkript

1 Är upplevelser geodata? Session 3A, välfärdsteknologi, demokrati Geoforum 2012 Landskapsarkitekt Kerstin Nordin

2 Introduktion Europeiska landskapskonventionen, ELC och FN:s Barnkonvention, betonar vikten av att lokal kunskap kommer till uttryck inför beslut som rör människors vardagsmiljö. Informationen är ofta kvalitativ med en geografisk dimension. Med utgångspunkt från en undersökning med elever i årskurs 4-5 diskuteras hur kunskap om vardagsmiljön kan analyseras och representeras i GIS, som underlag för beslut som rör förvaltning och utveckling av en stadsdel

3 Varför ska barnen använda GIS? Bilderna hämtade från Geodataportalen

4 Doktorandprojekt Hur ska man kunna samlas in, analysera och representera information från barn på ett kvalitetssäkrat sätt? Så att det blir användbart som underlag för fysisk planering, uppföljning av miljömål mm Hur kan vi hantera geografisk information som inte är registerdata eller kartdata? Just nu finansieras arbetet delvis av FOMA. Miljöövervakning. Data från olika projekt, som arbetar med samma metod samlas in för att ge referenser, för jämförelser mm Är det geodata?

5 Geodata medborgarnas tillgång till offentliga data Inspire: EG-direktiv för harmonisering av geodata inom EU. Geodata: registerdata och kartdata e-förvaltning: göra samhällsinformation tillgänglig, nya e- tjänster Geodatastrategi, geodataportalen.. Samhällets tillgång till data från medborgarna?

6 Europeiska landskapskonventionen, ELC Mål- är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Trädde i kraft i Sverige 1 maj Riksantikvarieämbetet leder arbetet med implementeringen. Alla typer av landskap, både stad och landsbygd..som de upplevs av människor

7 ELC och geografisk information Sverige har förbundit sig att integrera landskap i alla politikområden som kan ha direkt eller indirekt inverkan på landskap att förbättra kunskapen om sina landskap kartlägga sina egna landskap över hela sitt territorium, analysera landskapens särdrag och de krafter och påtryckningar som omvandlar dem, lägga märke till förändringar, att värdera de landskap som har kartlagts på detta sätt, och ta hänsyn till de särskilda värden som berörda parter och den berörda befolkningen tillskriver dem. Hela texten finns på:

8 Kartlägga landskap så som det upplevs. användning upplevelser minnen förslag

9 Barnkonventionen Artikel 2 handlar om att skapa likvärdiga villkor för alla barn och kräver bland annat kartläggning av barns situation och de faktorer som påverkar deras livsvillkor. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Man ska alltid ta hänsyn till, utreda och redovisa hur barnet påverkas av ett förslag. Artikel 6 gäller principen om barnets rätt till liv och utveckling vilket ställer krav på att man skapar en god miljö för barnet. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Artikel 13 gäller barnets yttrande- och informationsfrihet. Barnet har rätt att söka, ta emot och sprida information genom med de uttrycksmedel som barnet väljer. Artikel 31 gäller barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation och att fritt delta i det samhällets verksamheter. För att det ska vara möjligt krävs att det finns tillräckligt med utrymme för lek och att den miljö där barn vistas är säker. Artikel 42 ger barnet rätt att känna till sina rättigheter. Det innebär att barn ska känna till sina rättigheter, till exempel rätt till inflytande i kommunens planering.

10 Ett exempel Barns upplevelse av sitt landskap som underlag för fysisk planering Information från barn och lärare Analys av platser och stråk i relation till planprogram mm Värdera utifrån ett barnperspektiv Data måste vara Relevanta, pålitliga, tillgängliga Illustrationen är från: Runda bollar i fyrkantiga hål om fysisk planering med barnperspektiv (Maria Kylin, 2004)

11 Barnkartor i GIS Förberedelser Information till skola, föräldrar, elever En strukturerad intervju Görs via dator, frågor via skärmen Svaren ges genom att rita på kartan på skärmen och att välja bland givna svarsalternativ/skriva med egna ord. En handledare finns med Både barn och lärare svarar, men på olika frågor Feedback till barnen/lärarna

12 Kartläggning: Barnens information

13 Barnens förslag På allmän plats 1. Fotbollsplan med konstgräs, skatepark, kafé 2. Underhåll, skräp

14 Kartläggning: undervisning

15 Planuppdrag Planprogrammet ska övergripande klarlägga inriktning och ambitionsnivå för hur Bäckby kan utvecklas och förnyas för att bidra till förstärkt känsla av trygghet, stolthet för stadsdelen, integration och ökad kvalité i skolan (Planprogram, 2010)

16 Analys med barnperspektiv Vilka platser är viktiga för barnen? Vilka platser och stråk är viktiga för undervisning? Vilka vägar används av barnen på egen hand? Vilka platser upplevs som otrevliga eller på annat sätt problematiska? Vilka platser är man stolt över, tycker man om?

17 Fritidsvägar - linjetäthet

18 Skolvägar Buffert Markering av otrevliga platser inom 10 m från en markering av skolväg 46 markeringar av totalt 81 ligger inom 10 m från markering av skolväg

19 Är upplevelser geodata? Geodata: betecknar ofta samhällsproducerad geografisk information Landskapsinformation : geodata + datakällan är information från människor om egna upplevelser, användning, minnen av landskap. Produktion kan ske genom samhällets initiativ eller via t ex VGI (volunteered geographic information), crowdsourcing..hur kvalitetssäkras informationen? Ett eller två begrepp?

20 Tack för er uppmärksamhet! Kerstin Nordin Institutionen för stad och land, SLU Ultuna Tel Mail: