Skolgårdens design för lust, lek och lärande

Transkript

1 Skolgårdens design för lust, lek och lärande Stefan von Bothmer KOSTERS TRÄDGÅRDAR Den närmaste utomhusmiljön vi har är skolgården. Våga ta den i besittning! Det här anförandet handlar om hur vi kan göra det med hänsyn till barnen, till lärarna o platsens identitet.

2 Jag är biolog, hybrid mellan utomhuspedagog och landskapsarkitekt. Har kurser på SLU Jag är länken mellan forskarna o lärarna. Men jag ville också leva som jag lär

3 Därför flyttade jag hit. Utveckla fler intressen än det man är utbildad till. Musik, konst, litteratur det som gör oss till människor (innan man blir pensionär). Praktiskt få visa ekologi, hållbarhet i olika aspekter

4 Vi har tagit den här platsen i besittning! Skapat KT där vi arbetar med; jorden, växterna o djuren, 3 generationer barn som inte

5 Maten o handens verk. Att göra saker begripligt Skolmaten

6 Det utrotningshotade lärlingskapet; rör till lagom konsistens. (Det finns så mycket tyst kunskap i alla yrken) och att få bli fysiskt trött och sedan sova gott!

7 Lärandets VAR VEM - barn, vuxen, special pedagogik HUR - didaktik i olika former Äntligen börjar vi ta hänsyn till platsen för lärandet!

8 Är inte utomhusmiljön bra som den är? Ska vi verkligen ändra, påverka o gestalta den? Ja, det finns ett antal skäl: 1. Det är ju inte alla skolgårdar som ser ut så här. Utan snarare så här (nästa bild)

9 2. I barndomen lägger vi grunden för vårt förhållande till platser. Platser som betyder mycket.vi utvecklas i relation till platser - vår inre miljö samspelar med vår yttre. Minnet av den goda platsen som vi bär...

10 3. Den naturliga lekplatsen på gator o torg har försvunnit. Det har blivit för farligt. Utomhusmiljön minskar också kring skolor på bekostnad av själva byggnaderna. Den lilla plats som är kvar måste vi optimera för lek-lust o lärande! Vem tar ansvar för barnens i miljö i samhället? (FN s barnkonvention verkar ingen bry sig om )

11 Platsens identitet Utnyttja platsens identitet för att skapa en känslomässig hembygd Genius Loci!

12 Platsens identitet: Traditioner - älgjakt i Värmland

13 Platsens identitet: Husens form och färg - kan få påverka ditt cykelskjul, barnvagns...

14 Platsens identitet: Årstiderna, vädret - här inspiration från den Norrländska stjärnhimlen.

15 HEMBYGD Fysisk Känslomässig 4. Hembygd, fysisk o känslomässig. Viktigt inte minst för barn som kommer från andra länder. Hur skapar vi en känslomässig hembygd?

16 Vad gör en bra skolgård bra? Vad säger forskarna?

17 Vad gör en bra skolgård bra? Vad säger forskarna? Gunilla Lindholm: En skolgård med inslag av natur ger inte bara rumskänsla utan bidrar med material. Man får en variation av aktiva o lugna lekar. Antalet lekar ökar med det dubbla (ca 90)

18 Fredrika Mårtensson: Ytan tillräckligt rymlig så att även större barn får lust att springa. Något att ta sikte på. Buskage i mitten. Att ta sig runt (jämför häck längs staket) eller igenom. Något som ger leken en riktning. Gärna kuperat så man kan springa upp o hojta o sedan springa ner igen. Man kan inte kompensera brist på yta med kvalitet (=lekredskap)!

19 Lösa material - så man kan pilla o plocka o ösa o forma o räkna o sortera

20 och dyka i, vara i LEK-sand i Leksand!

21 Skolgården ska tillåta olika mänskliga behov! motorik, koordination, kunna dra sig undan o fundera, kunna tissla o tassla med en kompis.

22 På tal om olika mänskliga behov. Egentligen kan vi inte skilja på att leka och att lära oss. Framför allt kan vi inte göra det på befallning. Jämför att bli kär i någon. -Nu går du ut o blir kär! Viljan att lära sig något är naturligt, medfött I värsta fall kan undervisning bli ett hinder för inlärning! MEN vi kan skapa en atmosfär, en miljö som möjliggör att bli kär eller stimulerar till lek o lärande!

23 Lekredskap bör placeras bland växtlighet o topografi. Inte på rad och inte inhägnade! Hur tillgodoser vi behovet gunga? Det finns inte bara ett svar! Så här börjar man sjunga! och det blir betydligt billigare än inköpta

24 Skapa informella lekredskap. Sådana som inte är helt färdigtänkta. Kan bli lite av varje; urtidsdjur, rymdvarelse eller bara soffa Det finns något att lägga till hos den som ska nyttja den! Här finns ett problem. Vem är kunnig att säkerhetsbedöma dessa? Ex Västerås - stor gran, byttes ut mot ek (alm, bok)

25 Här är ett annat problem. Framför allt inköpta, färdiga lekredskap. Man leker med dom i två veckor som det var tänkt. Sedan blir det allt annat o farligt. Barn har rätt till skrubbsår! Man måste få utsättas för risker för att växa som människa. Men hur skiljer vi på risk och fara?

26 FARA RISK Vi ska inte skratta bort dessa dilemman. Vi måsta våga ta diskussionen om fara - risk

27 Wendy Titman: Naturen talar om att kroppen ska vara aktionsberedd. Det gör inte en lekställning på samma vis, trots att den stått sedan Muskelpositionsinne (Grahn) När alla sinnen är med är det totalmassage för kroppen!

28 Maria Kylin: En bra utomhusmiljö har ett högt kojindex!

29 Patrik Grahn: jämförde två förskolor

30 Naturinslag minskar bråk, ökar motorik, o muskelstyrka men inte minst viktigt är personalens inställning! Dockorna kvar utomhus = mitt projekt är viktigt!

31 Skolgårdens platser 1. ENTRÉZON 2. LEKBASER 3. LUGNA OMRÅDEN 4. ANHALTER 5. DYNAMISKT OMRÅDE 6. PLATSER FÖR SINNLIGA LEKAR 7. GRADIENT FRÅN TRYGGHET TILL SAMVARO Den idealiska skolgården har följande platser.

32 Naturinslag minskar bråk, ökar motorik, o muskelstyrka men inte minst viktigt är personalens inställning! Dockorna kvar utomhus = mitt projekt är viktigt!

33 Lekplatstillverkare Förälder Arkitekter Elev SKOLGÅRD Förvaltare Lärare Skötselansvarig Det är många som har åsikter om skolgården. Vem tar ansvar? Vilka få vara med minst o påverka, jo eleverna o lärarna Kvinnlig värld (förskolor) möter en manlig värld (skötsel) Samverkan nödvändig! DIALOG! då hittar man lösningar o stirrar sig inte blind på ekonomin.

34 Vi behöver ta en dos av den här medicinen och fundera på vad vi VILL göra i vår utomhusmiljö och sluta diskutera vad vi INTE får göra på våra gårdar!

35 Förståelse mellan barnen o skötselansvariga. Kaninboet skulle bort... Förhandla om tid i stället för ekonomi; klipp inte gräset vi vill ha en sommaräng här.

36 Verkar det komplicerat att genomföra detta? Men det är värt det! Låt mig ta några tankar om pedagogiken: Rikt på 1:a handsupplevelser. Bli fascinerad! Världen är inte färdigupptäckt! Kryp riktigt nära. Ställ dig på långt avstånd. Perspektiven blir bokstavligt större utomhus.vad är det här? Var inte rädd för fakta - det ger näring åt fantasin! Lär dig en växt, en insekt, en fågel riktigt på djupet!

37 För att bli trovärdiga som lärare (vuxna) måste vi samla på egna upplevelser (jämför Gandhi o godisflickan). Fyll på hela livet!

38 KUNSKAP PLATS Gå från det ena eller det andra hållet. Det stimulerar både fakta o fantasi. Vi minns platsen och dess funktion. Utomhus kan vi göra detta mycket tydligt!

39 Lärarnas måste också få vara med i planeringen av skolgården! Här kan man få utnyttja o utveckla sina egna intressen. Sina oputsade diamanter; gitarrspelet, dramatiken, poesin, skapa en berättarstol!

40 Ah! Ha Ha! Aha! Det finns egentligen 3 ord som beskriver hur form och innehåll hänger ihop på skolgården: Ah - skapa en stämning som säger; här vill jag vara Ha ha - om det handlar om tunga ämnen som t.ex. miljö, finns det något att skratta åt? Aha - har jag förstått något när jag lämnar platsen?

41 Kan vi se våra barn i ögonen och säga att vi gjorde allt vi kunde

42 Har vi lagt ner tillräckligt med tid på att skapa egna informella lekredskap i stället för att köpa dyra, färdigtänkta? Som kanske inte är så säkra som dom ser ut

43 Har vi varit delaktiga? Det kanske viktigaste för att göra en skolgård o utomhusundervisning bra är att vi vuxna är delaktiga!

44 Att kunna något är att vidga sitt livsutrymme! Det här ska ju inte kännas som ett straff o betungande att arbeta med. Det ska ge oss luft under vingarna! Genom en bra gestaltning av skolgården påverkar vi barnens möjlighet att växa som människor. och lärarnas möjlighet att variera sin undervisning. Vi underlättar för den tysta kunskapen att få vara med, där yngre elever kan lära av de äldre.

45