Inspirationskatalog. Utbildningsförvaltningens skolgårdar. Sida

Transkript

1 Inspirationskatalog Utbildningsförvaltningens skolgårdar Sida 14

2 Innehåll Funktionsprogram för skolgårdar I. Innehåll II. Bakgrund III. Genomförande IV. Avgränsning V. Utemiljöns betydelse VI. Funktioner VII. Tillämpning VIII. Målbild Kvaliteter för en god skolgårdsmiljö i. Rumslighet och variation ii. Vegetation iii. Aktivitet iv. Samlingsplatser v. Element och Material vi. Kultur och Idrott Inspirationskatalog Utbildningsförvaltningens skolgårdar I. Innehåll II. Inledning III. Hälsoaspekter IV. Delaktighet V. Värdegrund VI. Utomhuspedagogik VII. Zonindelning VIII. Innehåll Exempelsamling parametrar i. Trygghet ii. Rörelser iii. Effektivitet iv. Flexibilitet v. Omställbarhet Exempelsamling kvaliteter i. Rumslighet och variation ii. Vegetation iii. Aktivitet iv. Samlingsplatser v. Element och Material vi. Kultur Sida 15

3 Modell för en god skolgårdsmiljö Inledning Bakgrund Inom ramen för Skolbyggnation för ett växande Stockholm har ett funktionsprogram för skolgårdar med en inspirationskatalog tagits fram för att skapa en målbild av en god skolgård, för Lokalenhetens räkning, kopplad till genomförd inventering av 136 kommunala grundskolegårdar under Funktionsprogrammet och medföljande inspirationskatalog beskriver de funktioner vi vill att våra skolgårdar ska ha och gäller för alla åldrar. Målen innehåller ett helhetstänkande och omfattar både gestaltning och funktion och syftar till att skapa bättre förutsättningar för barn och ungas behov av en stimulerande utemiljö. Genomförande Vid arbetet med att ta fram materialet har en referensgrupp bestående av representanter från ledningsgrupp, lärare, skyddsombud och fritidspedagoger från grundskolan medverkat och bidragit med erfarenheter och synpunkter. Möten har hållits med SISAB och idrottsförvaltningen kring innehållet i programmet och medföljande inspirationskatalog. Avgränsning Programmet är avgränsat till att beröra elevernas och pedagogernas skolgård, med det menat en trafikfri gård för lek, paus och undervisning. Utemiljöns betydelse Studier och rapporter om barns miljö, hälsa och utveckling visar på vikten av en stimulerande utemiljö. Barn och unga spenderar stor del av sin vakna tid i skolan och det är därför angeläget att dessa utemiljöer är trivsamma, hälsosamma, trygga, stimulerande och att de inbjuder till lek och rörelse. En välplanerad utemiljö ökar elevens möjligheter till social, motorisk och fysisk utveckling. I en allt tätare stad är det viktigt att säkerställa ett högt kvalitativt innehåll vid utformning av barns utemiljö och att skapa goda förutsättningar för lek och rörelse, utomhuspedagogik och rekreation. På skolgårdar med liten friyta bör, utöver ett kvalitativt innehåll, den direkta närmiljön skapa förutsättningar för både rast verksamhet och utomhuspedagogik. Eftersom verksamheter ofta samutnyttjar utemiljön måste hänsyn tas till alla de skilda verksamheternas uppdrag och till barnens behov med utgångspunkt från ålder, utveckling, tillgänglighet, rätt till inflytande och i ett jämställdhetsperspektiv. Sida 16

4 Modell för en god skolgårdsmiljö Inledning TRYGG STIMULERANDE UTMANANDE INSPIRERANDE FLEXIBEL Sida 17

5 Modell för en god skolgårdsmiljö Hälsoaspekter Goda sol- och skuggförhållanden: På skolgård är det lämpligt att det finns möjlighet till lek i både skugga och i soliga lägen. En indikator är himmelsvyerna. Om mer än halva himlen, ovan barnens favoritställen, täcks av grönska så är utemiljön solsäker. Solljuset behövs för att bilda D-vitamin men barnen behöver skyddas från den skadliga UV-strålningen.* Terräng och vegetationsförhållanden: En gård som är rymlig, varierad och mångfunktionell gynnar barns och ungas fysiska och sociala utveckling. Den fysiska utvecklingen gynnas av många olika funktioner samt naturmark med varierad terräng. Naturmark eller naturlikmiljö har i studier visat sig vara viktigt för rekreation och för att motverka stress.* Lek och rörelse: Flera aktivitetszoner skapar ett flöde och möjlighet att röra sig mellan olika aktiviteter vilket ökar den fysiska aktiviteten, möjlighet att få upp ordentlig fart bör finnas. Förutsättning att utveckla motoriken skall finnas i form av t.ex. naturliga ojämlikheter i mark, stenar att balansera på och klätterträd, eller lekredskap/skapade nivåer som ger möjlighet att klättra och balansera.* Ljud- och luftkvalitet: Ljudkvalitet är en viktig aspekt på skolgården. För höga ljud orsakar försämrad förmåga att uppfatta tal vilket kan försvåra inlärningen. Grundskolans pedagogiska verksamhet är även utomhus och därför krävs ljudnivåer som medger konversation som möjlighet till lek och rekreation. I förhållande till vuxna är barn på grund av sin kroppsstorlek mer exponerade för kemiska miljöföroreningar. På skolgårdar är det lämpligt att eftersträva så låga halter av PM10 och kvävedioxid som möjligt.* *Ref. Boverkets riktlinjer (remiss), 2015 Sida 18

6 Modell för en god skolgårdsmiljö Delaktighet Eleverna kan med fördel vara delaktiga och ha inflytande i utformningen av sin utemiljö och besitter stor kunskap om sitt närområde. Barns bästa ska tas i beaktande och de ska ha möjlighet att uttrycka sig i frågor som rör dem.* Graden av delaktighet och inflytande ska baseras på situation, individ och ålder. Exempel på hur barn kan bli delaktiga i en process är gå-turer (där barnen beskriver bra/ dåliga egenskaper och önskemål), observationer (var leker eleverna och hur), trygghetsvandringar (hur upplever eleverna miljön), skolgårdsspanare (elever besöker andra skolgårdar än sin egen för att inspireras) modellbygge eller samtal i fokusgrupper. Ett annat forum för inflytande är elevrådet med representanter för olika åldrar och behov. * Ref. FN:s Barnkonvention Sida 19

7 Modell för en god skolgårdsmiljö Värdegrund Barn och elever ska känna sig trygga och få vara som de vill vara. De ska kunna påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande och samtidigt utveckla demokratiska kompetenser som kritiskt tänkande och reflektionsförmåga. * Barn och unga har rätt att fritt uttrycka sig i alla frågor som rör dem. Lek är barns och ungas naturliga sätt att förhålla sig till omvärlden. Barnkonventionen människolivets okränkbarhet individens frihet och integritet alla människors lika värde jämställdhet mellan könen solidaritet mellan människor* *Ref Läroplanen för grundskola, värdegrundsarbete. Sida 20

8 Modell för en god skolgårdsmiljö Utomhuspedagogik Avskild samlingsplats vid natur Samlingsplats/scen med tak Pedagogisk mönstersättning Yta för sport och fartfylld aktivitet Undervisning i Naturkunskap Skolträdgård/ odlingsyta Sida 21

9 Modell för en god skolgårdsmiljö Utomhuspedagogik Vad är utomhuspedagogik? Utomhuspedagogik är ett tematiskt och ämnesövergripande forsknings-och utbildningsområde, som fokuserar platsens betydelse för lärande, hälsa och rekreation. Att synliggöra människan och samhället i de lokala och globala kretsloppen är en viktig del av utomhuspedagogiken. Här finns utgångspunkter för praktiskt miljölära, en bas för undervisning om vår kropp och hälsa, en plats för estetiska upplevelser och en plats för rekreation. * * Ref NCFF (Nationellt Centrum För Främjande av hälsa hos barn och unga) Sida 22

10 Modell för en god skolgårdsmiljö Utomhuspedagogik Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet Samvaro Hälsa Tillgänglighet Lek och rörelse Utomhus pedagogik Personlig och social utveckling Jämställdhet Omvärldsförståelse Illustrationen är inspirerad av modell utvecklad av Higgins och Loynes (1997) för att förklara utemiljöns möjligheter. Sida 23

11 Modell för en god skolgårdsmiljö Zonindelning TRYGG ZON Området närmast huset ska vara en plats för trygghet, lugn och ro. Zonen bör innehålla bord och sittplatser. Förutsättningar för någon form av lugnare aktivitet bör förekomma. ÖPPEN/FRI ZON En aktiv zon som bör vara placerad centralt på skolgården. En plats för temporära aktiviteter och strukturer. Ytan bör vara tillräckligt stor för att få upp fart och stimulera spontan lek. NÄRMILJÖ Området runt, nära gården med t.ex. IP, grönområden. YTKRÄVANDE/IDROTTS ZON Större ytor lämpade för exempelvis bollsport bör vara placerade ytterst i skolområdet då dess fartfyllda lek tar plats och kan störa andra pågående aktiviteter. VILD ZON Bör vara placerad utanför den aktiva zonen. Tät växtlighet ska ge möjlighet för barnen att uppleva känslan av att vara ifred. Den vilda zonen ska innehålla lekvänlig vegetation med buskar och träd. Naturmark med varierad terräng förstärker den vilda karaktären och ökar barnens fysiska aktivitet. Lekredskap kan med fördel integreras i denna zonen. AKTIV ZON Erbjuder utrymme för rörelse i många olika riktningar och ett flertal redskap som främjar en rörelsefylld lek. Redskapen kan exempelvis främja klätterlek och balansgång av olika slag. I denna zon hör bland annat gungor hemma. Även kullar och terräng kan skapa förutsättningar för den aktiva leken. Delar av texten är inspirerade av; Utemiljöer vid förskolor i Malmö ett verktyg för ytformning och bygglovsgranskning men vidareutvecklad för att bättre möta skolan och Stockholms Stads behov. Sida 24

12 Modell för en god skolgårdsmiljö Zonindelning ÅLERSGRUPPER Zonindelningen av aktiviteter bör ta hänsyn till olika åldersgrupper. Yngre barn behöver en trygg och avskild zon placerad nära hemvisten. SAMUTNYTTJANDE AV SKOLGÅRD Eftersom verksamheter ofta samutnyttjar utemiljön måste hänsyn tas till alla de skilda verksamheternas uppdrag och till barnens behov med utgångspunkt från ålder, utveckling, rätt till inflytande och i ett jämställdhetsperspektiv.* Utomhuspedagogik ska kunna ske parallellt med rast. BLANDADE ÅLDRAR ÄLDRE BARN YNGRE BARN LEK PEDAGOGIK EX. SITTPLATSER FÖR ATT UMGÅS/STUDERA EX. LEKREDSKAP MÖNSTERSÄTTNING FÖR LEK OCH UNDERVISNING EX. KLÄTTERSTÄLLNING, GUNGOR EX. STORLEKSANPASSAT MÖBLEMANG, SAMLINGSPLATS EX. NATUR FÖR ARTKÄNNEDOM EX. AVSKILD SAMLINGSPLATS UNDER TAK * Det är viktigt att komma ihåg att zonerna är teoretiska, är överlappande och att det finns ett bra flöde mellan zonerna. Sida 25

13 Modell för en god skolgårdsmiljö Innehåll* Bollplan/er Lekvänliga buskage Vegetation ZONER Flera av zonerna är överlappande. Väderskydd Rum-i-rum Sittplatser Öppen hårdgjordyta Lekredskap Nivåer FLERA AKTIVITETSYTOR En skolgård med flera små aktivitetsytor är att föredra framför en stor. Studier tyder på att detta skapar en mer jämställd skolgård. Fler zoner bidrar också till ökad fysisk aktivitet då eleverna kan ha ett flöde mellan de olika aktiviteterna. De olika aktivitetsytorna kan på så sätt också anpassas efter olika åldrar. Samlingsplatser Scen Utomhuspedagogik Möjlighet till tillfällig etablering Naturliga lekredskap Lekskulptur Träd Naturligt/skapad kuperad terräng Utsiktsplats Scen Utomhuspedagogik Väderskydd Vegetation Lekredskap, fasta *Illustration ska ses som ett exempel på gestaltning och innehåll. Bollplan/er Öppen yta Lekskulptur Sida 26

14 Modell för en god skolgårdsmiljö Innehåll* Närliggande grönområde eller IP Naturmark Kuperad terräng Samlingsplatser Scen Väderskydd Vild zon Nivåer Träd, buskar Sittplatser Tryggzon Aktivitetszoner Bollplan/er Utomhuspedagogik Öppen/ fri zon Lekredskap Ytkrävande/idrotts zon Möjlighet till tillfällig etablering Mönstersatt hårdgjordyta *Illustration ska ses som ett exempel på gestaltning och innehåll. Sida 27

15 Parametrar för en god skolgårdsmiljö Nedan presenteras Funktionsprogram för grundskolas fem parametrar, vilka berör och kännetecknar en god utemiljö på skolan*: TRYGGHET EFFEKTIVITET OMSTÄLLBARHET RÖRELSER FLEXIBILITET * Se Funktionsprogram för grundskola för utförlig beskrivning Sida 28

16 Parametrar för en god skolgårdsmiljö Trygghet Ramp Scen tillgänglig för alla elever Upplyst, trivsam och säker väg Tydliga avgränsningar av skolans område Välmarkerad, belyst entré Tydlig skyltning, hög orienterbarhet Sida 29

17 Parametrar för en god skolgårdsmiljö Rörelser, Effektivitet Scen/sittplats med tak Möjlighet till rörelse i olika riktningar Yta för idrott och fartfylld lek Lekredskap placerat på avstånd från pågående undervisning Bollplan placerad avsides och med skugga God framkomlighet för att bedriva underhåll Sida 30

18 Parametrar för en god skolgårdsmiljö Flexibilitet, Omställbarhet Förvaring av lekredskap Odlingar som del av undervisning Nyttjande av hela gårdens potential Yta för undervisning i t.ex. estetiska ämnen Studieplatser utomhus Mönstersatt asfalt Sida 31

19 Kvaliteter för en god skolgårdsmiljö Nedan presenteras sex kvaliteter, vilka berör och kännetecknar en god utemiljö på skolan: RUMSLIGHET OCH VARIATION AKTIVITET ELEMENT OCH MATERIAL VEGETATION SAMLINGS- PLATSER KULTUR Sida 32

20 Kvaliteter för en god skolgårdsmiljö Rumslighet och Variation Nivåskillnader, balans och klättring Rum-i-rum, klättra och gömma sig Sittplatser i skugga, lekvänligt buskage Rum-i-rum, genom materialval Möjlighet till variation i lek, i skuggparti under träd Öppen yta för fartfylld aktivitet Sida 33

21 Kvaliteter för en god skolgårdsmiljö Vegetation Skuggande träd Inspiration, lärande miljö Rumsbildande och lekvänliga buskage Naturmark Odlingsytor - tillfälliga eller permanenta Skyddande och avskiljande träd Sida 34

22 Kvaliteter för en god skolgårdsmiljö Vegetation Nedan följer exempel på rumsbildande buskar och träd: Avenbok, som klippt häck Snöbär, buske med bär till hösten Kornell Sälg Fläder, buske el. träd Rysk lönn, buskträd el. träd Foton: Avenbok från Kristinebergsskola. Övriga från wikipedia commons Sida 35

23 Kvaliteter för en god skolgårdsmiljö Aktivitet Multiarena för olika fartfyllda aktiviteter Övning i samarbete, kompisgunga Yta med flera alternativ till aktivitet Fasta redskap, låg underhållskostnad Integrerat leklandskap, lutningar och nivåer Aktivitetsytor för olika ändamål Sida 36

24 Kvaliteter för en god skolgårdsmiljö Samlingsplatser Scen med tak Temporär samlingsplats i naturmark Lusthus - skydd mot sol, vind och regn Läktare, tillvaratagen nivåskillnad Samlingsplats mellan byggnader Trappa som fungerar som samlingsplats Sida 37

25 Kvaliteter för en god skolgårdsmiljö Element och Material Konstgräs, slitstarkt och tåligt Tillgängligt och med fallskydd Sandlåda med sol och regnskydd Ränna för vatten Naturliga lekredskap Skapade nivåer Sida 38

26 Kvaliteter för en god skolgårdsmiljö Kultur Sittplatser i form av läktare Bevarat objekt av kulturhistoriskt värde Scen med tak Utsmyckning Lekvänligt konstverk Identitetsskapande skulptur Sida 39