Konsekvensbeskrivning Duvboskolan skolgård Bakgrund. Utformning

Transkript

1 Bakgrund I samband med en tillkommande skolbyggnad vid Duvboskolan upprustas skolgården. Den nya skolbyggnaden placeras på kyrkans nuvarande mark och tar därför inte av skolgårdens befintliga yta. Däremot så har kyrkans mark idag använts av barn på skolan för pulkaåkning och naturlek. Vid tillbyggnationen kommer en befintlig paviljongbyggnad att rivas inom skolans mark och denna yta tillkommer som skolgårdsyta. Den befintliga skolgården har idag en yta av 3700 kvm om man räknar bort skolbyggnader och parkeringsplatser. Med det nya förslaget blir skolgårdsytan 4080 kvm. Barnantalet på skolan kommer med förslaget att ökas till 380 elever från dagens 270 elever. Därför är det viktigt hur den nya skolgården utformas även om gårdsytan har blivit större så är den totalt mindre per antal barn. Dagens skolgård har 13,7 kvm/barn. Det nya förslaget innebär 10,7 kvm/barn. Utformning En viktig aspekt vid utformning av skolgården är att försöka skapa så stora sammanhängande ytor som möjligt så att all yta blir tillgänglig för barnen. Dagens situation har många ytor som delats in pga tillkrånglade lösningar vid hantering av nivåskillnader vid bl a entréer. Skolgården har även delar i söder som är utformade som små lokala gator. I de större sammanhängande ytorna är det viktigt att olika typer av aktiviteter och funktioner utformas för att skapa en rik miljö för barnen. Det skall finnas plats för många olika typer av vistelse på skolgården. En konsekvensbeskrivning har tagits fram för att illustrera de olika aktiviteter och funktioner som den föreslagna skolgården kan innehålla. Aktiviteterna kan även användas ur olika pedagogiska aspekter av personalen. Beskrivningen tar utgångspunkt i dialog med Petter Åkerblom, forskare inom skolgårdsmiljöer på Sveriges Lantbruksuniversitet. Förslag och idéer är även hämtade ur boken Asphalt to Ecosystems -Design Ideas for Schoolyard Transformation, skriven av Sharon Gamson Danks. Danks är forskare, författare, arkitekt och specialist inom skolgårdar.

2 Mötesplatser Placeringen av mötesplatser är valda så att de hamnar strategiskt där många barn flödar mellan skolbyggnaderna. De placeras centralt mellan hus A och B och vid fritidslokaler i hus C. Mötesplatser utformas med lekfulla sittgrupper och har trädplanteringar i grusytor. Trädval görs för att accentuera årstidsväxlingar vilket ger ett pedagogiskt inslag till skolgården. Sittgradänger skapas i slänten ner mot en ny multisportbana. Detta fungerar som åskådarplats och samlingspunkt. Vegetation/privata platser I skolgårdens randzoner mot gatan finns många större befintliga träd. Dessa bevaras och förstärks med mer växtlighet för att ge en grön ram till skolan. Denna zon får en bredd så att de vegetativa ytorna kan användas för lek. I ytorna i sydväst kan t ex en Salixskog anläggas med integrerade kojor för att skapa små privata platser där man kan komma undan och vara i mindre grupp eller själv.

3 Odling Intill skolmatsalen i den nya byggnaden, hus D, ordnas en mindre yta för odling i pallkragar som en liten köksträdgård. Här kan odling kopplas mot köket och ge ett pedagogiskt inslag till denna verksamhet. Vattenlek Dagvattnet används och synliggörs på skolgården genom att en ränna anläggs i söder. Denna tar hand om vatten från skolans övre delar och leds ner under en nyanlagd multisportbana. Rännan byggas med olika bredd och riktingar och tillför ett element till skolan som förändras pga av väderlek. Kopplat till rännan kan även pumpsystem skapas för att ge ett interaktivt mekaniskt element som hanterar vattnet. Sandlek/Gungor Sandlek och gungor koncentreras till en del på skolgården för att skapa större ytor av sand som många barn får tillgång till samtidigt.

4 Motorik Genom att nyttja de nivåskillnader som finns på skolgården och accentuera dessa så kan man skapa spännande miljöer för klättring och andra motoriska lekar som kan vara utmanande för de äldre barnen. Genom att bygga dessa ytor hanteras även problem med erosion. Flexibla hårdgjorda ytor för rörelse och lek Asfaltsytor kring skolan kan målas för olika lekar. Här finns ytor för cykling och olika lekar och sporter där lös utrustning kan nyttjas. Sportytor Den befintliga ytan för sport i skolgårdens norra del behålls och upprustas. På platsen där de tidigare paviljongerna stod placeras en mulitsportbana som kan spolas på vintern för skidskoåkning.

5 Sammanfattning Även om skolgårdsytan i kvadratmeter per barn minskas i förhållande till dagens yta och antal barn kan gården genom en upprustning skapa en rikare miljö för barnen. I samband med upprustningen görs en översyn av funktioner och aktiviteter vilket ger en större bredd på miljöerna för barnen. Genom en ny hantering av höjder på skolgården så nyttjas redan befintliga ytor bättre och nivåskillnader hanterade med stödmurar och kanter minimeras. På detta sätt används redan den befintliga ytan mer effektivt och blir tillgänglig för lek. Målsättningen är att hela skolgårdens yta skall vara tillgänglig för barnens aktivitet och lek.