Skolverket har tagit fram ett förslag till författningsändringar grundskolan gällande mer rörelse i skolan.

Transkript

1 Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Yttrande Datum Diarienummer 7526/2018 Ert diarienummer 2018:838 1(5) Remiss av förslag till författningsändringar uppdraget om Mer rörelse i skolan avseende Sammanfattning Skolverket har tagit fram ett förslag till författningsändringar grundskolan gällande mer rörelse i skolan. i läroplanen för Boverket ställer sig positivt till Skolverkets förslag till förtydligande av läroplanen om skolans och rektorns ansvar för att säkerställa mer rörelse i skolan. Mot bakgrund av det ökande stillasittandet och fysisk aktivitets betydelse för fysisk och psykisk hälsa, är det angeläget att stärka möjligheten till fysisk aktivitet under skoldagen. Storlek och utformning av skolans fysiska miljöer inklusive närmiljöer samt möjligheten att på ett säkert och tryggt sätt ta sig till och från skolan genom aktiv transport spelar en stor roll för att stimulera till fysisk aktivitet. Boverket bedömer därför att det behövs en utökad analys av vad Skolverkets förslag kommer att innebära för lokalisering, plats och utformning av skolans fysiska miljöer. Det behövs även en utökad dialog mellan Skolverket och Boverket för att myndigheternas respektive vägledningar och styrdokument ska verka åt samma håll. Slutligen föreslår Boverket en utökad formulering för del 1 Skolans uppdrag, tillägg i fet kursiv stil: "Eleverna ska ges möjlighet och uppmuntras att vistas utomhus och delta i hälsofrämjande fysiska aktiviteter under skoldagen. När utevistelse och fysisk aktivitet är en naturlig del avelevemas dag kan utbildningen bidra till att eleverna förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande." Boverket, Box 534, Karlskrona. Telefon: Fax: E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats:

2 2(5) Utemiljöns betydelse för lustfylld fysisk aktivitet Det är angeläget att fysisk aktivitet inte bara är en fråga som rör hälsa och idrott, utan är något som integreras under hela skoldagen både inomhus och utomhus. Remissförslaget har stort fokus på aktiviteter; arrangerade via skolan eller i samarbete med organisationer eller inköpta. Det är bra, men det står inget om att skapa förutsättningar för spontanlek eller dylikt, vilket utomhusmiljön kan bidra till. Utemiljön har stor betydelse för att stimulera till lustfylld och fartfylld fysisk aktivitet på barnens egna villkor. Det kan handla både om möjlighet att röra sig under rasterna så väl som möjlighet till undervisning utomhus. En skolgård i direkt anslutning till verksamheten som barnen fritt kan förfoga över är avgörande. Studier visar att skolbarn som har en egen gård leker på ett mer fysiskt aktivt och fantasifullt sätt än barn som hänvisas till en närliggande park.' Där barnen har tillgång till en rejäl utemiljö i direkt anslutning till verksamheten har den visat sig kunna ge en tredjedel av deras dagliga behov av fysiska aktivitet. Om barnen är beroende av vuxna för att ta sig till sin lekmiljö, riskerar detta att dra ned aktivitetsnivån kraftigt' 3 Skolgårdar kan även utgöra viktiga vardagsmiljöer för att främja barns och ungas möjligheter till fysisk aktivitet utanför skoltid. Lokalisering av förskolor och skolor är ytterligare en viktig aspekt som bör tas hänsyn till i kommunernas översiktliga planering. Inomhusmiljöns betydelse för fysisk aktivitet Viktigast är att komma ut och röra sig, men för att få till stånd ännu mer rörelse kan det vara angeläget att skapa förutsättningar för spontan rörelse även inomhus - både under lektionstid och på väg tilllektioner, matsal eller rast. Det kan till exempel röra sig om tillräcklig yta för att eleverna ska kunna ta aktiva rörelsepauser vid uppstarten aven lektion, att kunna klättra på en klättervägg till 1 Nordström, Maria. "Med eller utan skolgård - gör det någon skillnad?" I: Skolans och förskolans utemiljöer - kunskap och inspiration til stöd vid planering av barns utemiljö, av Suzanne de Laval, Stockholm: Skolhusgruppen, Raustorp, A., P. Pagels, C. Boldemann, H. Dal, och F. Mårtensson. "Accelerometer measured level of physical activity indoors and outdoors during preschool time in Sweden and the United States." I: Journal of physical activity and health 6, nr 9 (2012): Mårtensson, F. "Hälsofrämjande äventyr med naturen som distraktion." I: Socialmedicinsk tidskrift (Malmö Stad) 89, nr 3 (2012).

3 nästa våningsplan, eller målade fotavtryck i korridoren som lockar barnen att hoppa. 3(5) Större skolor och ökade avstånd påverkar aktiv transport till och från skolan Det finns en trend mot att skolenheterna blir allt större för att klara kompetensförsörjning och hitta kostnadseffektiva lösningar. Detta kräver stora tomter i stadsmiljöer som blir allt tätare. Konkurrensen om marken är hård, särskilt i storstadsregioner, och nya skolor byggs med mycket små gårdar eller hänvisas till närliggande parker. Boverkets studie av kommunernas anpassning till skolvalet och nya stadsbyggnadsprinciper i planeringen av skolor, visar att avstånden mellan bostäderna och skolorna ökar. Detta förväntas minska barnens aktiva resor till skolan. En kommunal huvudstrategi är att bygga större skolor i kombination med en kompakt stadsutveckling. Skolor med förskoleklass (F)-6 placeras officiellt nära behovet. Men stora skolor, små markresurser och en planeringspraktik med okonkreta planeringskriterier bidrar till större avstånd mellan bostäderna och skolorna. Studien visar till exempel att accepterat avstånd till den närmaste skolan för lågstadiet kan vara 2 km. Det kan jämföras med de statliga rekommendationerna från 1970-talet som angav 500 m som acceptabelt avstånd mellan hem och skola för att främja en nära och trygg skolväg för barnen. Högstadieskolor lokaliseras oftare i centrala lägen medan perifera stadsdelar undviks. Lägen vid kollektivtrafikens knutpunkter är generellt lågt prioriterat. 4 Aktiv transport till skolan kan ha en betydande roll för barns totala fysiska aktivitet och avståndet till skolan har stor betydelse för fårdmedelsvalet. Lokaliseringen av skolor, skolornas volymer, samt säkra och trygga skolvägar behöver därför beaktas i sammanhanget. Forskning visar dessutom att barn som har gått, cyklat eller åkt kollektivtrafik till skolan har en ökad grad av välbefinnande och presterar bättre under längre del av dagen i jämförelse med barn som har åkt till skolan med bils. Krympande skolgårdar Boverket har länge fått indikationer på att skolgårdarna blir allt mindre. Den kartläggning av landets skolgårdar som SCB publicerade 2018 på uppdrag av 4 Boverket (2017), Skolans nya plats i staden: Kommuners anpassning till skolvalet och urbana stadsbyggnadsprinciper. Rapport 2017: Westman Jessica, (2017). Drivers of Children's Travel Satisfaction. Doctoral Thesis. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen får sociala och psykologiska studier (from 2013).

4 Boverket, bekräftar den bilden. Mellan år har landets skolgårdar i snitt minskat i storlek med 4 kvadratmeter per barn. Men det är också stora skillnader mellan olika delar av landet. Mest krymper skolgårdarna i storstadsregionerna. Orsaken är att dels att det i dagsläget är fler antal barn på skolorna, dels att skolorna också bygger på ut med pennanenta eller tillfälliga byggnader på skoltornten.? 4(5) Sveriges kommuner står idag inför att bygga över 1000 nya skolor fram till Det är också många äldre skolor som ska byggas om. Då är det angeläget att skolorna organiseras och lokaliseras så att eleverna kan ta sig dit på egen hand och att de fysiska miljöerna utformas och anpassas så att de skapar forutsättning for fysisk aktivitet under hela skoldagen. Viktigt att lyfta de fysiska miljöerna även i läroplanerna och skollagen Flera av de legala kraven på skolans lokalisering, byggnadens egenskaper och utemiljön finns i plan- och bygglagen (PBL) (SFS 2010:900). Av 2 kap. 7 PBL framgår att kommunerna ska ta hänsyn till behovet av service som till exempel skolor inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse. 12 kap. 3, PBL står vidare att planläggning ska främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Detta ska ske med hänsyn till bl.a. miljö- och klimataspekter och en från social synpunkt god livsmiljö, som är tillgänglig och användbar for alla samhällsgrupper. Ä ven skollagen (SFS 2020:800) ger anvisningar om hur den kommunala grundskolan ska organiseras med hänsyn till skolbarnens möjligheter att ta sig till skolan. I 10kap. 29 av skollagen står att "Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna". Boverkets bedömning är att kommunerna tolkar 10kap. 29 av skollagen på olika sätt och att otillräcklig hänsyn tas till nyttan av barnens aktiva resor. De juridiska kraven på att det ska finnas en skolgård (eller en förskolegård) finns i dagsläget bara i plan- och bygglagen (8 kap. 9 PBL). Lagen säger att det, på tomten eller i närheten av den, ska finnas en tillräckligt stor friyta som är lämplig for lek och utevistelse. Boverket har tagit fram allmänna råd for att precisera vilka kvaliteter som behöver finnas for att friytan ska vara lämplig for ()Se ~ W\\\\.bC1\ t:rkt:t.sc s\ samhallsplant:rine stadsut\ t:ckline barns-och-unua-- utcmilj() natione ll-kartlagenine-\ isar-att -skoleardama- krymper 7 hl!q:_ bvggq.s}:_()la.scskanska

5 lek och utevistelse (BFS 2015: 1).x Till de allmänna råden finns även en vägledning for planering, utformning och förvaltning av skolgårdar." 5(5) Skollagen och läroplanen är viktiga utgångspunkter när nya skolor planeras och byggs. Men eftersom inget av dessa dokument lyfter de fysiska miljöerna på ett tydligt sätt tappas ofta dessa frågor bort eller prioriteras ned i planerings- och byggprocessen. Skolans fysiska miljöer, så väl inomhus och utomhus, är centrala forutsättningar for både spontan och organiserad fysisk aktivitet. Boverket bedömer att det därfor är angeläget att lyfta också dessa forutsättningar i läroplanen for att Skolverkets forslag om ökad fysisk aktivitet ska Ta genomslag. Boverket föreslår därfor följande skrivning: Eleverna ska ges möjlighet och uppmuntras att vistas utomhus och delta i hälsofrämjande fysiska aktivister under skoldagen. När utevistelse och fysisk aktivitet är en naturlig del avelevernas dag kan utbildningen bidra till att eleverna forstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande. Behov av dialog och samstämmiga styrdokument Boverket har for närvarande ett regeringsuppdrag att ta fram en vägledning om skolors och forskolors inomhus- och utomhusmiljöer med fokus på arkitektur och stadsbyggande. En viktig knäckfråga är här hur skolans miljöer lokaliseras, utformas och gestaltas for att stimulera barn och unga till mer fysisk aktivitet. Boverket ser att det är angeläget att ha en dialog med Skolverket for att säkerställa att våra respektive vägledningar och styrdokument stödjer varandra på bästa sätt. I detta ärende har avdelningschef Göran Persson beslutat. Landskapsarkitekt Ulrika Åkerlund har varit föredragande, I den slutliga handläggningen har också expert Helene Bogren och expert Pia Westford deltagit. // r / -: ( /iuo;/<-( Gö{a~ Persson avdelningschef, Boverket Ulrika Åkerlund landskapsarkitekt '-- /" /,./ ( -~ I _l _..J.- / "-_ 8 hups: I\WII.hm crkct.sc SI lag--rau forfattnin!.!ssamlin!! gallande fri---hfs hups: 11'1111.ho\(:rkct.sc SI om-hon:rkct puhlicerat-a\-hol erket..rublikationer 2_QL~ g_()[:: plats- for-bam-och-un!!<1 I