Ytor för aktivitet, idrott och utevistelse hur ska allt få plats?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ytor för aktivitet, idrott och utevistelse hur ska allt få plats?"

Sara Göransson
för 4 år sedan
Visningar:

1 1 (7) Regionplaneavdelningen Seminarium 22 september 2017 Ytor för aktivitet, idrott och utevistelse hur ska allt få plats? Inledning - Jessica Andersson, avdelningschef på Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (TRF) Jessica ger en övergripande information om RUFS 2050 och beskriver syftet med dagen. Vi kommer att vara minst 3,2 miljoner invånare 2050 och måste planera för detta. Det är viktigt att inte bara bygga bostäder utan bygga hela stadsmiljöer, med alla de funktioner som behövs. Viktigt att precisera vad den regionala rollen är i detta samt fokuserar på genomförandet av RUFS Dagordning och praktikaliteter Bette Lundh-Malmros, moderator/trf Planera för rörelse! Vägledning om hur samhällsplanering kan stimulera fysisk aktivitet och bättre folkhälsa - Ulrika Åkerlund/Boverket se presentation Ulrika konstaterar bland annat att vi de senaste 50 åren har planerat för bil = för att vi ska röra på oss så lite som möjligt. Det behöver förändras! Ulrika beskriver vilka medicinska konsekvenser det blir av att inte röra på sig särskilt för barn och unga. Barn måste kunna springa ordentligt för att bygga upp skelettet. Vi behöver skapa förutsättningar för rörelse i vardagen. Gäller särskilt för grupper med särskilda behov: barn- och unga, äldre, personer med funktionsvariationer. Boverket har bland annat tagit fram riktlinjer för utemiljöer, tillgång till grönytor osv. Planera för en god livsmiljö Jonas Jernberg, regionplanerare/trf se presentation Jonas.. Kommunala utmaningar på idrottsområdet - Marina Högland idrottsdirektör, Stockholm stad /FSKF Marina ifrågasätter hur idrotten egentligen tar sin plats i länet? Det är viktigt att idrottssektorn inte bara tar på sig offerkoftan om det saknas mark för idrottsaktiviteter i stadsutvecklingsprojekt, utan deltar i planeringen och fightas för platsen i tidiga planeringsskeden. Det är viktigt att hitta ett forum, en gemensam röst som kan förespråka det goda samhället med plats för rörelse. Stockholm växer snabbt och mycket, vilket Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box Stockholm Telefon: E-post: registrator.trf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr:

2 2 (7) innebär nya grupper med nya behov av rörelser och ytor. Stockholm har redan ett underskott av platser för de redan etablerade idrotterna. Det är en väldig utmaning att hinna med att se till att de nya verksamheterna också ska få plats och tid. Ett förslag är att dela på anläggningar mellan kommunerna - på en regional nivå. Det kan bidra till att minska kostnader för idrottsplatser. Frågestund Ulrika, Jonas, Marina Strider idrott mot kultur? Kulturlandskapet är viktigt för spontanidrott. Kultur- och idrottschefer kan inte enbart strida för en sak. Idrottsrörelsen är stark och tar mycket yta. Kulturmiljön är viktig för idrottsutövning. Kultur och idrott är både mötesplatser. Denna dag är en stor framgång! Det är idag en stor brist på plats att röra sig på och man hissnar över befolkningsökningen. Riksidrottsförbundet har tagit fram riktlinjer för 2025, men kommer vi klara detta? Får vi plats? Ja, om vi prioriterar rätt! Vilket ger mest rörelse/aktivitet spara skogsdunge eller gör om till parkyta? Beror på vad som byggs bredvid skogsdungen. Förskola Ja, ha kvar skogsdungen. Mellanstadieskola ha kvar kanske halva skogsdungen. Bostadsområden kanske ska vara kvar. Hur många fler ben springer där? Det behövs nyckeltal och mått som riktlinjer! Många kommuner använder nyckeltal för grönområden, skolor, förskolor. Människor som åker koll rör sig betydligt mer än de som åker bil. Människor som åker buss rör sig 4 km mer än de som åker bil, per dag. Behövs långsiktig planering och strategi för att säkerställa att allt får plats. RUFS 2050 rörelsemönster hur mycket mer kommer vi röra oss 2050 jämfört med idag? Finns det med i beräkningarna? Det finns inga detaljerade siffror på detta men RUFS har en stark inriktning på bebyggelsemiljöer som stimulerar till gång och cykel i vardagen. Regionen har inrättat ett cykelkansli, för att öka och underlätta cyklandet. Strukturanalyser visar på ett ökat transportarbete 2050 för gång, cykel och kollektivtrafik jämfört med I Vasastan finns en bollplan på barn, i Älvsjö finns en bollplan på barn. I Vasaparken får barn betalt för att ej använda bollplanen, så att vuxna ska få vara där. Norrmalm är det många barn som ej spelar

3 3 (7) fotboll p g a brist på ytor. Idrottsrörelsen måste inse att det är viktigt med bollplaner som ligger nära bostaden. Nackas hat exempelvis nya riktlinjer för ytor för barns utemiljö. Men de är alldeles för låga/dåliga. Det finns inte samma tradition att ha riktlinjer för kulturmiljö som för fysisk miljö. I Boverkets arbete med en vägledning för skolans och förskolans utemiljö, fanns en risk att störa skolverksamhet om vissa riktlinjer skulle införas. Många skolreformer har bidragit till svårighet att få kontinuitet. Boverket vill göra ett uppföljningsprojekt av vägledningen genom att följa upp storlek på skolgårdar/skolprestationer osv. Skolverket är med på detta. Idrottsaktiviteter där jag vill och där det passar mig - Torbjörn Neiman, utvecklingschef inom idrott och kultur för kommunerna i Stockholms län Torbjörn berättar om ett treårigt projekt Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar. FSKF publicerar inom kort en rapport om hur barn- och unga rör sig över kommungränser. Basidrott måste finnas i varje kommun. Övrig idrott kan fördelas mellan kommunerna. Se presentation Idrottens behov och infrastruktur exempel från Stockholms idrottsförvaltning. Sophie Dahlberg, planeringschef, idrottsförvaltningen, Stockholm stad Sofie berättar bland annat om stadens strategiska långsiktig planering för Behov av ytor, avstånd, nyckeltal, mm Erfarenheter från Årstadal Stockholms stads hittills tätaste stadsdel Britt Berntsson, landskapsarkitekt, Exploateringskontoret, Stockholm stad Hur blev resultatet? Vad visar analysen? Fallgropar och framgångsfaktorer? Är detta rent kommunala frågor eller har regionplaneringen någon roll att fylla? Från förort till stad stadsutvecklingsplan för Haninge stad - Gustav Malm, hållbarhets strateg, enheten för strategisk planering, Haninge kommun Frågestund Torbjörn, Sophie, Britt, Jonas och Ulrika Vad är viktigt för regionplaneringen respektive andra aktörer att tänka på? Vilka slutsatser kan vi dra av eftermiddagen?

4 4 (7) - Finns målkonflikter mellan naturskydd och idrottsytor i vissa kommuner, men de kan lösas med bättre samplanering eftersom det inte behöver vara motsättning mellan ekologi, rörelse, barn osv. Vissa naturområden i Stockholms stad är exempelvis unika i Sverige och måste bevaras. Men det går att kombinera med ex lekparker. Sluta skapa motsägelser mellan ex naturmiljö, kulturmiljö, idrott och aktiviteter. - - TRF har en viktig roll att skapa samsyn mellan kommuner om vad som behöver göras. - Viktigt att synliggöra idrott och spontanaktiviteter i fysisk planering. Frågor om ytor, läge, samordning mm för aktiviteter, idrott och utemiljöer måste in tidigt i planering. Både i RUFS och i kommunala måldokument. - Det finns ofta ett stuprörstänk i olika förvaltningar/budgetar, speciellt i stora kommuner som Stockholms stad. Finns stor potential att fördela pengar och samfinansiera mellan förvaltningar- /kontor. Kan man t ex samplanera tekniska anläggningar med idrottsytor för att ta tillvara på överskottsenergi? - Våga prioritera! - Hur kan man locka till rörelse hela livet och för hela familjer? Vad får unga vuxna att röra på sig? Hur mycket man spontant har rört på sig som barn med sina föräldrar. Inte hur mycket organiserad idrott man utövat som barn. - Bostad måste utökas med kultur/fritid som mått. Hur kan man måttsätta en god livsmiljö? - Ordna sammankomster som dessa och fortsätt med aktiviteter i planeringen. - Täthet sätter press på det offentliga rummet. Tätheten ger ett större behov av grönytor, idrottsplatser, parker osv. Det kostar att förtäta, behöver mer investeringar i det offentliga rummet. Norge gjort beräkningar på hur mycket stillasittande kostar för samhället 800 miljarder kr.

5 5 (7) Skillnaderna i folkhälsan ökar, hur mycket kostar det för samhället?! Att unga får benskörhet pga för lite rörelse i tidig ålder. Behöver nya lösningar och nya synsätt, ex stänga av sommargator för trafik inkludera spontanytor på dessa gator istället för bara uteserveringar. Streetbasket!

6 6 (7)

7 7 (7)

Relevanta dokument

Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer

Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer Om fskf Bildades 1966 och är en regional samverkansorganisation för kommunala förvaltningschefer inom kultur, idrott och fritid i Stockholms län samt