25/09/2017. Tillgång till grönskande utemiljö. Vad är särskilt med att vistas utomhus? Hälsofrämjande utemiljö. Vem? HÄLSOFRÄMJANDE UTEMILJÖER. Hur?

Transkript

1 Hälsofrämjande utemiljö HÄLSOFRÄMJANDE UTEMILJÖER Vem? Anna Bengtsson, Landskapsarkitekt Department of Work Science, Business Economics and Environmental Psychology Varför? Hur? Hälsofrämjande utemiljö Hälsofrämjande utemiljö Olika målgrupper olika behov Vilka är användarna av miljön? 1. Kännetecken 2. Behov och preferenser 3. Utemiljöns kvaliteter Varför? Vem? Hur? Tillgång till grönskande utemiljö Ju mer grönska och ju oftare och längre besök desto mindre upplevd stress Ju närmre hemmet desto fler besök Saknas närliggande grönska kompenseras detta inte genom besök till parker längre bort Närliggande grönska En fördel för hälsa och samhällsekonomi? Vad är särskilt med att vistas utomhus? Ljus, luft och temperatur Förklaring till positiva effekter av utevistelse Miljöns kvaliteter Aktivitet Grahn, P & Stigsdotter, U. (2003). Landscape Planning and Stress. Urban Forestry & Urban Greening Vol 2, pp Bengtsson, A. (2003). Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade. Statens Folkhälsoinstitut 2003:60, Stockholm. 1

2 Natural Environment Restores the Ability to Concentrate (Kaplan S. & Kaplan R.) Our responses to different environments affects our behaviour. Directed Attention Soft Fascination Characteristics for a restorative environment (Kaplan S. & Kaplan R.) The possibility to escape the demands on directed attention, to feel like Being away No limits in Extent or scope, no boundaries are evident Things and events catches ones Fascination High Compatibility between what one feels like doing and what the environment supports (Kaplan, R., Kaplan, S., Ryan, R.L., 1998, With People in Mind. Design and Management of Everyday Nature, Washington DC.) Natural Environment Restore Physical Health (Ulrich R.) Our physical response on an environment is inherited and universal. We can trust our physiological reactions in the natural environment where they are developed. A positive natural environment restore us physically. Nature Distraction to Reduce Stress (Ulrich R.) a capability for rapid recovery from stress following challenging episodes was vital for the survival of early humans modern humans, as a genetic carryover of evolution, have a capacity to derive stress-reducing responses from certain nature settings and content (e.g., vegetation or water), but have no such disposition toward most built or artifact-dominated environments and materials The Nursing Home Study Förskolestudien Jämföra barns lek och hälsa Naturlik miljö Postmodern design Ottosson, J., Grahn, P. (2005). A Comparison of Leisure Time Spent in a Garden with Leisure Time Spent Indoors: On Measures of Restoration in Residents in Geriatric Care. Landscape Research, 30(1), Grahn, P. et al, 1997, Ute på dagis, Stad & Land 145:1997, Alnarp. (In Swedish) 2

3 Friskare barn i naturlik miljö Hemma på grund av sjukdom mer sällan Bättre resultat på koncentrationstest Bättre resultat på motoriska tester Grahn, P. et al, 1997, Ute på dagis, Stad & Land 145:1997, Alnarp. (In Swedish) Restorativ / Instorativ miljö När upplevelser och aktiviteter i miljön är i harmoni med personens bakgrund och karaktär främjas hälsa, välbefinnande och lust. I en sådan instorativ miljö stärks vår identitet och självkänsla och vi känner oss delaktiga i ett meningsfullt sammanhang. Detta kan ge möjlighet och kraft till nyorientering i livet. (Stigsdotter, Ulrika & Grahn, Patrik, 2002, What makes a Garden a Healing Garden? Journal of Therapeutic Horticulture, 13. pp Utemiljön som resurs för hälsa Utemiljöns påverkan på patienternas hälsa Minskad medicinering Färre dagar på sjukhus Störst effekter för de som: Är sjukast och svagast Upplever stress och oro Är djupt påverkade av en kris Whear et al., 2014; Ottosson & Grahn, 2006, 2008; Ulrich et al., 2008 Pekar på betydelsen av ändamålsenlig utformning av utemiljö vid hälsoinrättningar 3

4 Utsikt mot grönska och möjlighet till dagsljus inne i byggnaden Evidens för flera olika effekter hos olika målgrupper Minskad smärta och stress Bättre fysiskt och psykiskt välbefinnande Bättre sömn och sömnmönster Minskad medicinering Ulrich et al. 2008; Velaarde et al. 2007; Whear et al., 2014 Kontakt med utemiljönen evidensbaserad modell zon 1 Principmodellen Fyra zoner av kontakt med utemiljön (Bengtsson, 2015) Zon 0 Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Innemiljö utan kontakt med utemiljön Kontakten med utemiljön inifrån byggnaden, dvs. genom fönster Kontakten med utemiljön i gränszonerna mellan inne och ute, exempelvis på balkonger och terrasser I närmiljön alldeles intill hälsoinrättningen I omgivningen runt omkring Fyra zoner av kontakt med utemiljön Bakgrund, forskning visar på: Betydelsen av utemiljö i vårdsammanhang Fyra viktiga områden att undersöka noggrant när det gäller kontakt med utemiljön Vikten av att undersöka miljöegenskaper utomhus i vårdsammanhang med ett holistiskt synsätt Exempel på Fyra zoner + zon 0 Pilotsstudie Strålbehandlingen Lund, SUS (Oher, 2015) Modellens tillämpning Lyfter hur skillnader i planering och utformning av olika zoner påverkar upplevelser av kontakten med utemiljön för brukarna Undersöker hela miljö visar att vissa kvaliteter finns trots att de t.ex. endast är befintliga i omgivningen (zon 4) Unik i att innemiljön inkluderas, som en del av att studera utemiljön För att förstå användarnas behov i förhållande till sin fysiska vårdmiljön Modellens tillämpning Definiera de fyra zonerna Vilka zoner existerar på platsen Definiera hur respektive zon ter sig Analysera Vilka kvaliteter/brister finns i vardera zon Hur samspelar zonerna med varandra Kompenserar zonerna för varandra Hur hänger zonerna samman Hur tillgängliga är zonerna för brukarna Alnarps rehabiliteringsträdgård ett exempel på design som bygger på forskningsprinciper 4

5 Hälsoträdgård Health Garden De 8 parkkaraktärerna 1. Rofylld Ro, tystnad och omvårdnad. Ljud från vind, vatten, fåglar och insekter. Ej skräp, ogräs och störande människor. 2. Vild Fascination inför den vilda naturen. Växter ser ut att vara självsådda. Lav- och mossbelupna stenblock, gamla stigar. 3. Artrik Ett rum som erbjuder en mångfald av djur- och växtarter. Garden Teraphy Restoration 4. Rymd Ett rum som erbjuder en vilsam känsla av att komma in i en annan värld, en sammanhållen helhet, som en bokskog Horticulture Physical exercise Relaxation Pleasure/Contemplation 5. Allmänningen 6. Lustgården Skyddad 7. Centrum, festen En grön, öppen plats, som tillåter utsikt och vistelse En omgärdad trygg och privat plats, där man kan koppla av och vara sig själv, och även experimentera och leka. En mötesplats för fest och nöje. Abramsson, K., & Tenngart, C., Grön Rehabilitering. Behov, möjligheter och förutsättningar för en grön rehabiliteringsmodell, LRF Sydost, Växjö. 8. Kulturen En historisk plats, som kan erbjuda fascination inför tidens gång The sensitivity to the surrounding environment is the greatest when the psychological condition is the weakest. Skiss: Barbro Gabrielsson Are gardens perceived as restorative? Umeå Alnarp Användning av evidens för att stödja dialog i designprocesser (Fröst, 2014) Evidensbaserad design (EBD) Designbeslut grundade på bästa tillgängliga information från trovärdig forskning och utvärdering av existerande projekt (Hamilton, 2003). Kritiskt tänkande är nödvändigt för att designer ska kunna omsätta evidens till praktik (Hamilton, 2003) Evidensbaserad design är en metodologi och en process för att integrera kunskap från olika discipliner för att skapa mätbara relationer mellan den fysiska miljön och dess påverkan. Målet med EBD äratt kunnabasera designbeslut på bästa tillgängliga forskning för att på så vis nå bästa möjliga resultat (Chalmers PTS, 2011) 5

6 QET Quality Evaluation Tool QET Quality Evaluation Tool Ett verktyg för evidensbaserade designprocesser. Ett verktyg som relaterat miljökvaliteter till: Teorier om restorativa och stödjande miljöer Miljöns kontext Brukarna Användningen av miljön (Bengtsson & Grahn, 2014; Bengtsson, 2015) Principmodellen för fyra zoner av kontakt med utemiljön 19 miljökvaliteter Tre designkoncept: Bekväm design Stimulerande design Utmaningsgradient (Bengtsson & Grahn, 2014) Fyra zoner av kontakt med utemiljön Zon 1 Inifrån byggnaden (fönster) Zon 2 Övergångszon (vinterträdgårdar, växthus, uteplatser) Zon 3 Trädgården / Parken Zon 4 Omgivningen Zon 1 Kontakt med utemiljön inifrån Utsiktmot grönska Kortare sjukhusvistelse Mindre medicinering Patienternas upplevelse av fysisk och mental hälsa Minskad smärta, stress och depression Mer nöjda patienter, personal och besökare Dagsljus Sömnmönster Medicinering Principmodell för fyra zoner av kontakt med utemiljön (Bengtsson, 2015) (Kaplan, 1981, 2001; Ulrich, 1984; Parker et al., 2004; Bahamman, 2006; Bengtsson & Carlsson, 2006; Tang & Brown, 2006; Cooper Marcus, 2007; Velaarde et al., 2007; Ulrich et al., 2008; Fröst et al., 2012, 2013; Raanaas et al., 2012; Nordin et al., 2015; Walch et al., 2005) Zon 2 Övergångszon (balkonger, terrasser, vinterträdgårdar, växthus, uteplatser) Zon 3 Trädgården/Parken (Chalfont & Rodiek, 2005; Chalfont, 2007, 2008; Rodiek, 2008) Bygger sammaninomhusoch utomhusmiljöerna fysiskt och visuellt Unik kombination av: Utemiljön sinnlig stimulans: ljus, luft, utsikt Innemiljö bekvämt, skyddat, privat Hjälper brukarna att knyta an till världen utanför Socialt umgänge Teorier om restorativa och stödjandemiljöer (Grahn et al., 2010; Ulrich, 1999; Kaplan & Kaplan, 1989) Evidens hälsoeffekter (Ulrich, 1986, 1999; Rodiek, 2002; Ottoson & Grahn, 2006; Rappe et al., 2006; Tang & Brown, 2006; Ulrich et al., 2008; Gonzaled & Kirkevol, 2013; Whear et al., 2014;) Evidens Miljöns kvaliteter (Bengtsson & Carlsson, 2006,2013; Cooper Marcus, 2007; Rodiek, 2008; Grahn et al., 2010; Tenngart Ivarsson, 2011; Pálsdóttir, 2014) (Cohen Mansfield & Werner, 1998; Cooper Marcus & Barnes, 1999; Ulrich, 1999; Bengtsson & Carlsson, 2006; Cooper Marcus, 2007; Cooper Marcus & Sach, 2014) 6

7 Zon 4 Kontakt med omgivningen QET teoretiska principer Motsatta behov i relation till omgivningen: En del brukargrupper söker kontakt med omgivningen stimulans knyter an till liv och samhälle En del brukargrupper har ett stort behov av att komma ifrån omgivande liv och samhälle (Kellert et al., 2005; Bengtsson & Carlsson, 2006, 2013; Kearney & Winterbottom, 2006; Eriksson et al., 2011; Tenngart Ivarsson, 2011; Lygum et al., 2013; Pálsdóttir, 2014; Rodiek et al., 2016 ) SOCIAL OCH AKTIV MILJÖ LUGN OCH AKTIV MILJÖ Outwards involvement Active participation Emotional participation Inwards involvement Pyramid för en stödjande miljö (Grahn, 1991) QET teoretiska principer SOCIAL OCH AKTIV LUGN OCH AVSKILD SOCIAL KULTUR UTSIKT RYMD ARTRIK ROFYLLD VILD NATUR AVSKILD UTMANINGSGRADIENT (Stigsdotter & Grahn, 2003) (Bengtsson & Grahn, 2014) QET DESIGNKONCEPT SOCIAL OCH AKTIV LUGN OCH AVSKILD BEKVÄM DESIGN UTMANINGSGRADIENT STIMULERANDE DESIGN BEKVÄM A1 A6 BRIKARGRUPPER KÄNSLIGA FÖR ÖVERSTIMULANS UTMANINGSGRADIENT B1-B13 BEKVÄM A1 A6 BRUKARGRUPPER KÄNSLIGA FÖR UNDERSTIMULANS (Bengtsson & Grahn, 2014) (Bengtsson, 2015) 7

8 Miljökvaliteter i QET (Bengtsson, 2015) (Bengtsson, 2015) Analysera miljöns kvaliteter och brister i förhållande till de fyra zonerna Zon Zon 4 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 QET projekt Alnarps rehabiliteringsträdgård Täby Hälsopark Ryhov Länssjukhus (Jönköping) Skånes Universitetssjukhus (Malmö) Minneskliniken SUS (Malmö) Sweden Täby Jönköping Malmö Google Kartdata, 2016 QET projekt Utveckling av EBD processens olika led: 1. Evidens 2. Platsanalyser 3. Brukar/verksamhets perspektiv 4. Förslagsutveckling Sweden Täby Jönköping Malmö TACK FÖR ATT NI LYSSNAT Anna Bengtsson Department of Work Science, Business Economics and Environmental Psychology Google Kartdata,