På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer

Transkript

1 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer

2 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift att främja kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll i samhällsutvecklingen. Myndigheten ska vårda sina samlingar, tillgängliggöra dem för allmänheten genom utställningar och annan pedagogisk verksamhet, samt främja forskning i relaterade ämnen. I myndigheten ingår bland annat avdelningarna Armémuseum, Flygvapenmuseum och kansliet för Sveriges Militärhistoriska Arv (SMHA). Armémuseums ansvarsområde är frågor som rör lantförsvaret och statens trofésamling. Flygvapenmuseum svarar för de uppgifter inom myndigheten som rör flygstridskrafterna. SMHA är ett nätverk av 25 museer som har till uppgift att dokumentera och förvalta Sveriges militära historia med tyngdpunkt på kalla kriget. Armémuseums, Flygvapenmuseums och SMHA:s samlade syn på verksamhet för, av och med barn och unga tar sig uttryck i denna strategi. Strategin gäller för barn och ungdomar till och med 18 år. Strategin skall vara vägledande för avdelningarnas verksamhet. Den har antagits för att garantera att arbetet bedrivs strukturerat, målinriktat och långsiktigt. Utgångspunkter Den pedagogiska verksamheten som möter barn och unga vid SFHM:s avdelningar omfattar utställningspedagogik, visningar, skolprogram, lovaktiviteter och programverksamhet för och med besöksgrupper i alla åldrar. Den övergripande utgångspunkten för strategin är att barn har lika stor rätt till kulturupplevelser oavsett ålder, kön, eventuell funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller socioekonomisk bakgrund. Enligt förordning 2009:740 skall SFHM integrera ett barnperspektiv i verksamheten. Därmed ges möjlighet att prioritera verksamhet för barn och unga. Det innebär att frågor om barn och ungas medverkan alltid ställs. Kan verksamheten eller aktiviteten bedrivas av barn? Med barn? För barn? Grunden för strategin utgörs av SFHM:s uppdrag så som det formulerats i regleringsbrev och förordning.

3 De normer, värderingar och principer som FN:s barnkonvention bygger på är också grunden för SFHM:s arbete med barn och ungdom. Följande är särskilt vägledande: Alla barns lika rättigheter och värde, vilket innebär att inget barn får diskrimineras. Alla barns rätt att utvecklas. Alla barns rätt till yttrandefrihet och tankefrihet. Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället och individuella utveckling, såsom kulturell utveckling. Barns utbildning ska utveckla respekt för mänskliga rättigheter och förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i en anda av tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap. Alla barns rätt till lek och fritid, samt rätt att till fullo delta i det kulturella livet och ta del av fritidsverksamhet. Den pedagogiska verksamheten inom SFHM är inte bara en fråga om aktiviteter för barn och unga, utan för alla åldrar, enligt principen om livslångt lärande. Genom att låta strategin för barn och unga genomsyra verksamheten skapas också förutsättningar för ett långsiktigt kulturbruk Särskilt viktigt är: Lustfyllt lärande, där kreativitet och nyfikenhet används som främsta drivkrafter, för att locka besökaren att använda flera sinnen genom upplevelsebaserad inlärning och interaktivitet. Delaktighet där besökaren själv har inflytande över lärandet, kan använda sina egna värderingar och funderingar i de samtal och dialoger som sker i möten med till exempel pedagoger. Genom uppmuntran till inlevelse kan besökare utveckla sina egna värderingar och färdigheter, samt ta till sig nya perspektiv. Inkluderande och tillgänglighet, där den verksamhet som erbjuds har sådana förutsättningar att alla har möjlighet att delta, oavsett eventuella funktionsnedsättningar. Inkluderandet innebär även en verksamhet som upplevs som relevant och angelägen för besökaren. Det som skiljer museiverksamhet från annat lärande ska särskilt lyftas fram inom SFHM;

4 det autentiska, det tredimensionella och möten; mellan besökare och utställning, mellan besökare och personal, och besökare emellan. Aktiviteterna som erbjuds är sociala och innebär möjlighet till gemensamt lärande, lärande av varandra. SFHM:s huvudämne militär- och försvarshistoria utgör grunden för verksamheten. SFHM:s särskilda styrka i förhållande till barn och unga är dess fokus på hur den vanliga människan har påverkats av historien. Besökaren möter kvinnor, män och barn i krig och fred genom historien. Genom originalföremål som sätts in i ett sammanhang i kombination med olika typer av medier får besökaren en mer djupgående och dynamisk upplevelse av olika epoker och historiska erfarenheter. Med detta som utgångspunkt dryftas såväl svåra frågor om rätt och fel, ont och gott, som frågor om teknikutveckling och kopplingen mellan det militära och civila samhället. Mötet mellan besökare och pedagoger fungerar som fördjupning där samtalet både inkluderar och utmanar besökarens värderingar och historiemedvetande. Då ämnesområdet av tradition präglats av ett ensidigt, maskulint perspektiv läggs stor vikt vid genusperspektiv i utformningen av den pedagogiska verksamheten inom SFHM. Ett aktivt genusperspektiv bidrar till att den historiska traditionen problematiseras. Mål och strategier BARNPERSPEKTIV Huvudsyftet med SFHM:s barn- och ungdomsstrategi är att integrera ett barnperspektiv i verksamheten. Barnperspektivet ska vara centralt genom att aktualiseras i fler delar av verksamheten än de som specifikt riktar sig till barn och unga. Det innebär bland annat att SFHM ska analysera vilka konsekvenser planerad verksamhet får för barn och ungas tillgång till kulturupplevelser. Innan beslut ska beslutsfattaren se till att aktiviteten går i linje med barn- och ungdomsstrategin. Detta aktualiseras exempelvis i utställningsprojekt och programverksamhet.

5 LIVSLÅNGT LÄRANDE SFHM:s verksamhet för barn och unga ska bidra till att grundlägga det livslånga lärandet. Individens lärande fortsätter hela livet och sker inte bara genom formell utbildning, utan även via andra forum för lärande. Detta sker genom utvecklande av lärande för alla åldrar och framtagning av särskilda verktyg för barn och unga att använda i det fortsatt lärande inom och utanför SFHM. SVÅRA FRÅGOR Unikt för SFHM som arena för lärande är dess möjlighet att agera som ett forum för så kallade svåra frågor. Barn och unga ska här erbjudas möjlighet att reflektera över och diskutera frågor, som inte förekommer i så många andra sammanhang. Detta sker genom aktiviteter i en kulturhistorisk kontext där autentiska föremål och rekvisita ses som verktyg och hjälpmedel för ett aktivt lärande. MESTA MÖJLIGA UPPLEVELSE SFHM:s verksamhet ska ge barn och unga så många möjligheter till upplevelser och lärande som möjligt. Detta sker genom aktiviteter för såväl skola som fritid. Det ska finnas utrymme för barn och unga att använda SFHM:s aktiviteter både via handledda program och på egen hand. FÖRLÄNGT KLASSRUM SFHM:s verksamhet ska vara ett stöd för skolor att stärka kulturen i undervisningen. SFHM:s verksamhet ska fungera som ett förlängt klassrum för att nå kunskapsmålen och det kulturuppdrag som anges i skolans styrdokument. Bakgrunden till SFHM:s aktiviteter för barn och unga ska tydligt framgå, för att tydliggöra och tillgängliggöra syftet med dessa. Detta sker genom aktivt satsande på samverkan med skolan, i syfte att stärka och integrera arbetet med kulturen i skolan. Projekt inom ramen för Skapande skola eller dylika sammanhang kan utgöra grunden för samarbetet. Likaså pilotprojekt med enskilda skolor eller referensgrupper av lärare. Skolans mål, behov och intressen ska styra inriktningen på samverkan.

6 REFLEKTIONER OCH KRITISKT TÄNKANDE Barn ska genom SFHM:s verksamhet ges möjlighet till den reflektion och det kritiska tänkande som är möjligt genom kulturupplevelser. Detta sker genom användande av fantasi och kreativitet samt utrymme för barn och unga att lära av varandra. IDENTITET OCH FÖRSTÅELSE SFHM:s verksamhet ska underlätta för barn och unga att lära känna kulturarvet och förstå historiska sammanhang, vilket kan stärka deras identitet och erbjuda dem möjligheter att problematisera tillvaron. Genom att beröra, ge insikt och väcka nyfikenhet erbjuds barn och unga aktivt deltagande i kulturen. Därigenom stärks deras förmåga att kommunicera och sätta sig in i andra människors situation, en kunskap som leder till att de erövrar makten över den personliga identiteten. MÅNGFALD OCH TILLGÄNGLIGHET Det ska vara möjligt för barn och unga att ta del av ett kulturutbud präglat av mångfald och hög kvalitet oavsett i vilken del av landet man bor. Här har SFHM som nationell kulturinstitution ett stort ansvar. Detta kan ske genom webbaserade aktiviteter, fortbildningar och utbildningstillfällen på olika ställen i landet. INKLUDERANDE SFHM:s verksamhet ska vara inkluderande. Detta sker bl a genom att använda lärande för flera sinnen (visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt). Barn och unga med funktionsnedsättning beaktas särskilt i de aktiviteter som SFHM erbjuder. FÖLJA UTVECKLINGEN SFHM ska följa utvecklingen inom kultur för barn och unga, för att kunna skapa en verksamhet som upplevs som relevant för denna målgrupp. Detta uppfylls genom ett aktivt deltagande i relevanta nätverk för kultur för barn och unga, men också genom samverkan med relevanta organisationer och institutioner inom kulturområden och utbildningssektorer.

7 Ansvar, genomförande och uppföljning SFHM:s överintendent ansvarar på ett övergripande plan för att det finns förutsättningar för att genomföra barn- och ungdomsstrategin. Avdelningscheferna ansvarar för att barn- och ungdomsstrategin inkluderas i respektive avdelnings verksamhet. De pedagogiskt ansvariga har ansvar för att barnperspektivet integreras i det dagliga arbetet på avdelningen, vilket också innebär den långsiktiga planeringen. SFHM:s barn- och ungdomsstrategi är ett övergripande styrdokument och bildar underlag för konkreta mål i verksamhetsplanering vid respektive avdelning, för att kunna omsättas i den utåtriktade verksamheten. Utvecklingsbidrag som, med stöd av förordning 2007:1438, ges till försvarshistoriska museiverksamheter kan i viss utsträckning prioriteras så att projekt som utvecklar verksamheten till förmån för barn och unga uppmuntras. Genomförandet följs upp och redovisas i årsredovisningen. Barnperspektivet integreras även i SFHM:s tillgänglighetsarbete och redovisas i andra relevanta rapporter inom myndigheten.