JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET

Transkript

1 JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET En fallstudie av järnvägssträckan Höör Osby Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Området för Landskapsarkitektur Alnarp Foto: Johan Pihel Maria Barrdahl Lars GB Andersson Mark Huisman Lisa Wård

2 BAKGRUND Partnerskapsarbete SLU Alnarp och Trafikverket Pågående doktorandarbete (Skötselgata) Nationella miljökvalitetsmål (Landskapets upplevelsevärde) I sitt arbete med att röja skötselgatorna för att trädsäkra området kring järnvägen skall Trafikverket även se till resenärens upplevelse av landskapet I Trafikverkets policydokument rörande miljöpolicy framgår att Trafikverket verkar för att samhällets miljömål inom klimat, hälsa och landskap nås genom att vidta åtgärder för att bibehålla och stärka natur och kulturvärden

3 Många läser, sover eller gör andra aktiviteter på tågen, men en stor grupp betraktar landskapet under resan Genom att tydliggöra upplevelsevärden längs järnvägen kan dessa beaktas i planerings och utvecklingsarbete av järnvägens skötselgata

4 Frågeställningar Hur upplevs landskapet av resenären när han/hon sitter i ett tåg som färdas genom landskapet i hög hastighet? Vilka metoder kan användas för att identifiera natur och kulturvärden längs med järnvägen? Vilka landskapsvärden blir viktiga för resenären för att ge en behaglig och visuellt värdefull resa? Hur kan vi förbättra resupplevelsen för tågresenären?

5 Vad är kvaliteter för resupplevelsen? Förståelse och identitet Variation och rytm Orienterbarhet Utblickar och landskapsvyer vatten natur och kulturhistoriskt vackra och värdefulla landskap/element

6 Val av studieområde En variationsrik järnvägsträcka med blandad karaktär Fig. Lantmäteriet, i2012/107, GIS & layout Maria Barrdahl.

7 Metoder för att identifiera upplevelsevärden GIS och kompletterande fältstudier Landskapskaraktärsanalys (bufferanalys, samt fältstudier) Siktfältsanalyser identifierar vilka landområden är synliga för tågresenären (Viewshedanalysis) Identifiering av markanvändning inom resenärens siktfält och natur och kulturvärden inom en buffertzon av 1500 m

8 Hur kan analyserna användas? Identifiera var områden/element finns som är värdefulla för resenärsupplevelsen Siktfältsanalyserna är ett hjälpmedel för att identifiera de områden som är inom tågresenärens siktfält eller skulle kunna vara det om siktröjning utfördes Genom att identifiera viktiga natur och kulturvärden för upplevelsevärdet, kan beslut tas vilka av dessa som kan ge en förstärkt resupplevelse om de synliggörs för resenären Identifiera vilka områden som redan har höga värden och de som skulle behöva större åtgärder för att bryta från en monoton sträcka till en mer upplevelserik sträcka Skapa ett underlag för vidare diskussion och fördjupat arbete

9 Fig. Bakgrundskarta Lantmäteriet, i2012/107 Sex karaktärstyper Åtta sekvenser delar upp sträckan baserad på karaktärstyp, hastighet /tid Ger rytm och variation till resupplevelsen

10 Tätort och stationsområde dominerat av gles till tät stadsstruktur, inslag av industri service och handelsenheter, spårområde

11 Visuella karaktärselement: industri, kolonilott, villaträdgård, stationsbyggnad, bullerskydd Värdefulla utblickar: koloniträdgårdar, trädgårdar, byggnader, stationshus

12 Skogsklätt landskap dominerat av lövskog med inslag av landsortsbebyggelse, gles stadsstruktur Foto: Pekka Kärppäl

13 Visuella karaktärselement: lövskog, gles till tät bebyggelse Värdefulla utblickar: Tjörnarpssjön

14 Mosaikartat höglänt odlingslandskap med inslag av lövskog och spridd landsortsbebyggelse

15 Visuella karaktärselement: stengärdsgårdar, lövskog och bebyggelse Värdefulla utblickar: kulturhistoriskt jordbrukslandskap

16 Mosaikartat skogsbacklandskap dominerat av lövskog, med inslag av betes och åkermark Foto: Pekka Kärppäl

17 Visuella karaktärselement: lövskog och spridd landsortsbebyggelse Värdefulla utblickar: Finjasjön

18 Mosaikartat odlat backlandskap dominerat, betesmark och åkermark med inslag av barr och blandskog

19 Visuella karaktärselement: stenröse, stengärdsgårdar, gårdsbyggnader Värdefulla utblickar: Almaån, Ottarpssjön och Ballingslövsjön, odlingslandskap

20 Skogsklätt undulerande höglänt landskap dominerat av barrskog med inslag av lövskog, våtmark, betesmark

21 Visuella karaktärselement: Barrskog, berg i dagen Värdefulla utblickar: Helge å och våtmarksområdet kring Hörlinge ängar, Vieån, Ubbalt

22 Fig. Lantmäteriet, i2012/107, GIS & layout Maria Barrdahl. Siktfältsanalys 1 Baserat på höjdmodell (DEM) Tågpassagerarens sitthöjd/ögonhöjd ovan mark, 3 m Siktlinje 1500 m

23 Rytm och variation Identifiera öppna och slutna rum Utblickar mot vatten och typ av markanvändning siktfält Fig. Lantmäteriet, i2012/107, GIS & layout Maria Barrdahl.

24 Foto: Maria Barrdahl Skog som visuell barriär

25 Fig. Lantmäteriet, i2012/107, GIS & layout Maria Barrdahl. Siktfältsanalys 2 Baserat på höjdmodell (DEM) och markanvändningslagret skog, 15 m = ny DEM Tågpassagerarens sitthöjd/ögonhöjd ovan mark, 3 m Siktlinje 1500 m

26 Fig. Lantmäteriet, i2012/107, GIS & layout Maria Barrdahl. Fig. Lantmäteriet, i2012/107, GIS & layout Maria Barrdahl.

27 Årstidsbunden transparens

28 Foto: Pekka Kärppäl Ridåer Exempel Ottarpssjön

29 Identifiera natur och kulturvärden inom siktfältet Fig. Lantmäteriet, i2012/107, GIS & layout Maria Barrdahl.

30 Foto: Maria Barrdahl. Foto:Raä. Foto: Raä Fig. Lantmäteriet, i2012/107, GIS & layout Maria Barrdahl.

31 Upplevelsevärdet för respektive karaktärsområde En värdering av landskapets kvaliteter för resupplevelsen. Kvaliteten på de kriterier vi utgår ifrån omvandlas till ett värde De kriterier vi utgår ifrån är Variation och rytm Här är bedömningen baserad på variationen mellan skogsmark och öppen mark Utblickar Öppningar ut mot landskapet som erbjuder tågresenären en vacker landskapsupplevelse, vackert natur och kulturlandskap, vattenelement Natur och kulturelement Element kan vara stenmurar, byggnader som gårdar, kyrkor, stationsbyggnader, silos, stenformationer som gravhögar, stensättningar, våtmark, lergrav Identitet och förståelse När vi genom landskapet kan bilda oss en uppfattning om dess nutida karaktär, få en känsla för dess historia och tänka oss in i dess framtid. Varför ser landskapet ut som det gör?

32 Genom analysen ges ett uppskattat upplevelsevärde för respektive karaktärsområde Detta ger indikationer styrkor och svagheter med respektive karaktärsområde och visar på betydelsefulla objekt, vyer, utblickar, som skulle kunna lyftas fram och förstärkas genom skötselåtgärder. Kan urskilja vilka områden som kan förbättras med hänsyn till resenäresupplevelsen Ett underlag för fortsatta diskussioner

33 Foto: Pekka Kärppäl FORTSÄTTNING

34 Identifiering av utsikter och utblickar som bör tas tillvara och/eller eventuellt utvecklas Vackra utblickar mot vatten, karaktäristiska naturpartier, landskapsvyer Identitetsskapande element som kulturhistoriskt värdefulla byggnader t.ex. gamla stationsbyggnader Karaktäristiska landmärken, kyrktorn, silos, utmärkande gårdsbyggnader Identifiering av typ av vegetation och ridåer som stör siktfältet Göra siktröjningar för att åstadkomma utblickar mot vatten, våtmarker, natursköna vyer, lador Göra öppningar mot enskilda objekt eller stamkvista den närliggande skogen kring skötselgatan för att ge perspektiv längre bort Sekvenser, Kontraster, öppet slutet, långa utblickar varvat med kortare, lämpliga sekvenser i förhållande till hastigheten.

35 Utvecklingspotential tätorter, stationsområden Konstnärlig bearbetning av bullerskydd och vallar t.ex. plantering, konst, belysning Förtydliga identiteten och även orienteringen genom att tydliggöra för orten/områdets natur eller kulturbetingade landskapsinslag så som bokskogarna vid Höör trakten, våtmarkerna strax innan Osby och övrigt speciella landmärken typiska för orten Järnvägsnära gestaltning och skötselåtgärder i närmande av tätorter. Kan förståelse och identiteten lyftas fram och förtydligas? Kommunidentitet och stationsområde

36 SUMMERING I likhet hur man arbetar med gestaltningsprogram för vägar, där man arbetar med att skapa olika delsträckor av olika karaktär vars intryck ger resenären en känsla av förflyttning, förändring och ankomst, så kan man på liknande sätt arbeta med en befintlig järnvägsträcka. GIS har här varit ett väsentligt verktyg för att få fram ett underlag för vidare diskussioner