LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

Transkript

1 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN Södra Härene

2 Innehåll INLEDNING 3 LANDSKAPSANALYS 4 LANDSKAPETS VILLKOR I VÅRGÅRDA 8 FÖRDJUPAD LANDSKAPSANALYS AV OMRÅDEN FÖR VINDBRUK 20 Kartor Kartunderlag från Vårgårda kommun Foton och illustrationer Ann Andersson, Rådhuset Arkitekter AB Rådhuset Arkitekter AB Samhällsplanering & Miljö Box Uddevalla Tel: LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

3 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKS- PLAN VÅRGÅRDA KOMMUN INLEDNING Uppdragets omfattning Landskapsanalysen ska användas som delunderlag i kommunens arbete med vindbruk som tematiskt tillägg till den kommuntäckande översiktsplanen, Översiktsplan Uppdragets omfattning och upplägg samt val av analysmetod har skett i samråd med Sabina Talavanic, bygg- och miljöchef på kommunen. Kommunen har tillhandahållit underlagsmaterial i form av digitala kartor och beskrivningar av allmänna intressen mm. Landskapsarkitekt Ann Andersson, Rådhuset Arkitekter har utfört det huvudsakliga arbetet. Metod Översiktlig landskapsanalys Inledningsvis redovisas en översiktlig landskapsanalys för hela kommunens yta med en beskrivning av kommunens olika landskapstyper, värdering av landskapets karaktärsdrag samt bedömning av landskapets känslighet och möjligheter för etablering av vindkraftverk. Genom kartstudier, flygbildstolkning och fältbesök beskrivs och analyseras landskapet utifrån följande faktorer: skala, struktur, komplexitet, rumslighet, öppenhet slutenhet, karaktärselement samt riktning. En översiktlig bedömning i en tregradig skala görs av landskapets visuella tålighet för vindkraftsanläggningar. Fördjupad analys av delområden Nio preliminära områden, som kommunen bedömt som intressanta för vindkraftsetableringar, har därefter mer ingående studerats med avseende på eventuell påverkan på landskapsbilden. För respektive område finns en specifik analys och bedömning, bl a vad gäller visuell påverkan, dominans i landskapet och konkurrens med andra landskapsvärden. Påverkan på omgivande landskap har även bedömts. Samma faktorer som i den översiktliga analysen behandlas men med högre detaljeringsgrad. Områdets natur-, kultur- och friluftsvärden påverkar bedömningen av tåligheten i den fördjupade analysen. Redovisning Uppdraget redovisas i denna rapport med tillhörande kart- och bildmaterial och levereras såväl på papper som i digitalt format. LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

4 LANDSKAPSANALYS Allmänt Den europeiska landskapskonventionen trädde i kraft den 1 maj 2011 i Sverige. Konventionen definierar landskap som Ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspelet mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Begreppet Landskapsbild beskriver hur landskapet uppfattas visuellt. Landskapsanalysen grundar sig på Boverkets Vindkraften och landskapet 2009 om hur en landskapsanalys för vindkraftsutbyggnad bör göras och kan sammanfattas i följande: Vindkraftverk avviker i form och överstiger i höjdskala flertalet övriga objekt i landskapet. Ofta blir de med sin storlek eller antal visuellt dominerande inslag i landskapet. Genom att rotorbladen rör sig drar de blickarna till sig. Med en utbyggnad av vindkraft kommer landskapet att förändras. Det är därför viktigt att förändringen sker med hänsyn till landskapets värde och karaktär. I landskapsanalysen redovisas landskapets förutsättningar, karaktärer och kvaliteter. Dessa ställs mot eventuella krav och påverkan på landskapet. Landskapsanalyser kan göras med olika metoder och utgångspunkter t ex utifrån naturgeografiska, kulturhistoriska eller visuella aspekter. När landskapets tålighet översiktligt beskrivs i följande analys, ligger tyngdpunkten på den visuella påverkan. Landskapet beskrivs med begrepp som exempelvis skala, komplexitet, rumslighet, riktning etc för att kunna beskriva påverkan så objektivt som möjligt. En helt objektiv värdering av hur den förändrade landskapsbilden påverkar olika betraktare är svår att göra, eftersom påverkan upplevs olika från person till person. Några betraktare ser en positiv förnybar och ren energikälla där andra ser fula intrång i landskapet. Skala Ett småskaligt landskap är oftast mindre tåligt för en storskalig vindkraftsetablering än ett storskaligt slättlandskap eller kustlandskap. Det är en fördel när det finns få referenser till den mänskliga skalan. Om landskapet är öppet är det svårt att relatera till djup och höjd och att få en storleksuppfattning. Bedömningen blir att det storskaliga öppna landskapet är tåligt för vindkraft. Vindkraftverk med ca 150 m totalhöjd i ett öppet kustlandskap. Det är svårt att uppfatta hur högt verket är. Verk med ca 105 m totalhöjd inne i ett halvöppet landskap. Verken döljs i många lägen av dungar, kullar osv 4 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

5 Komplexitet Ett komplext landskap, dvs med stor variation, kan innebära att en vindkraftsanläggning blir ett objekt i mängden t ex i ett industrilandskap. Men det kan också innebära att det blir det tillskott som gör att landskapet till slut uppfattas som rörigt och svårt att förstå. Ofta kan ett komplext landskap dock dölja vindkraftsanläggningar från vissa vinklar. En komplex landskapstyp kan vara både tålig och mindre tålig för vindkraftsanläggningar. Det krävs detaljstudier för varje enskilt fall. 150 m totalhöjd i ett skogslandskap, synliga vid en sjö. Det är svårt att bedöma höjd och avstånd.(ca 800 m) Ett verk med ca 105 m totalhöjd inne i skogslandskap. Det blir stor påverkan på marken då verken byggs. Rumslighet Topografi, skog och bebyggelse skapar rum i landskapet som är mer eller mindre tydligt avgränsade. I en liten rumsbildning kan kraftverken bli dominanta. En vindkraftsanläggning med flera verk bör hållas inom ett och samma rum för att få en tydlig lokalisering och inte splittra rumsbildningarna i landskapet. Forskning visar att människor föredrar enhetliga anläggningar med en tydlig avgränsning. Öppenhet - slutenhet Höjder och vegetation kan öka den visuella tåligheten genom att de delvis döljer vindkraftsanläggningar från vissa håll. Ju öppnare landskapet är desto längre blir vindkraftverk synliga och påverkar därmed större områden. Vindkraftverk är väl synliga över vatten och kan som exempel påverka ett kustlandskap över stora avsnitt. På grund av skalan dominerar de oftast inte över storskaliga öppna landskap men kan upplevas som främmande inslag. I sluten skogsmark upplevs inte kraftverken på nära håll. Däremot kan de, när de syns i en horisontlinje över skogen, upplevas som mycket främmande inslag i skogen. Vid ett stort antal verk placerade inom samma område kan upplevelsen bli att naturen förvandlats till ett slags industrilandskap. Karaktärselement och landmärken Vindkraftverk kan genom sin stora skala och rörelse dominera över och konkurrera ut enskilda landmärken eller karaktärselement (till exempel kyrkor) om de placeras för nära dessa. Placering ovan bergväggar och stup kan innebära att verket upplevs vara ännu högre och ge en stor dominans i öppna landskap. Det kan också innebära att nya landmärken skapas. LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

6 Vindkraftverk med ca 150 m totalhöjd ovan bergstup. Synbarheten är stor i ett öppet landskap på några kilometers avstånd. Branten förstärker dominansen. När vindkraftverk placeras nära bergsbranter förstärks dominansen. Om placeringen blir något längre in på berget från krönet minskas effekten markant. Riktning Landskap med påtaglig riktning t.ex. sprickdalslandskap eller åsar ger särskilda förutsättningar för vindkraftverks topografiska anpassning. Lämpligt i sådana landskap kan vara att rader eller långsträckta grupper av vindkraftverk placeras längs riktningen i landskapet. Utformning Hur vindkraftanläggningen utformas har stor betydelse för hur påverkan uppfattas. Vindkraftverkens storlek i relation till landskapets skala är viktig. Det kan innebära att en landskapstyp kan tåla mindre verk men att större verk totalt skulle dominera landskapet. I andra landskapstyper kan ett större enskilt verk vara mindre dominerande än flera mindre som är spridda i landskapet. Här är landskapets skala och rumslighet avgörande. Grupper av vindkraftverk bör om de placeras inom ett slättområde eller i havet ställas i lätt uppfattbara geometriska mönster. Det uppfattas mer som en helhet än spridda verk. Denna princip kan inte följas vid placering i ett bergsoch skogslandskap, där terrängens riktning, höjdlägen etc är avgörande för placering och hur vindkraftverk uppfattas i landskapet. Förändringen av landskapsbilden blir ofta mindre då flera verk samlas till en grupp än om samma antal verk ligger utspridda i landskapet. Står vindkraftverk relativt tätt på en rad kan de upplevas som en vägg som delar landskapsrummet. När vindkraftverk placeras på berg kan de skymmas från dalgångens sida närmast berget. Däremot syns de från andra höjder eller från dalgångens motsatta sida om dalen är tillräckligt bred. Landskapets tålighet Vid bedömning av ett landskaps tålighet bedöms hur nya inslag kan infogas utan att landskapets karaktär och utvecklingsmöjligheter påverkas påtagligt. Olika landskap har olika förmåga att tåla förändringar. Tåligheten och sårbarheten är beroende av både landskapets egenskaper och ingreppets eller etableringens art. 6 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

7 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

8 LANDSKAPETS VILLKOR I VÅRGÅRDA Allmänt Vårgårda kommun ligger i Västergötlands inland. Kommunen har flera olika typer av landskap trots att den till ytan inte är stor. Variationen i landskapet beror mycket på geologin. Den geologiska historien har varit dramatisk och lämnat många spår i terrängen. Översiktlig jordartskarta De östra delarna av kommunen ligger på moräner med antingen ett kuperat storskaligt barrskogslandskap eller småkulligt moränlandskap med odlingsmark. I väster finns en bergsrygg i sydväst-nordostlig riktning. Mellan dessa höjdpartier har en isälv runnit och stora områden med isälvsediment har avsatts. Det innebär avsättningar av sand och grus som ger ett kulligt landskap. Det finns även flacka områden med lerslätter som bildades under den tiden när området låg under ett ishav dvs under högsta kustlinjen. Tydligast är det i den breda dalgången i sydväst-nordostlig riktning där tätorten Vårgårda ligger. Runt Vårgårda är landskapet påverkat av industri och infrastruktur, både järnväg, vägar och kraftledningar. Stora delar av kommunen ligger över högsta kustlinjen som här ligger på 110 meter över havet. I den östra delen finns flera drumliner, som är moränavlagringar skapade under glaciärer eller under ett istäcke. Drumliner bildades längs isens rörelseriktning (nord-sydlig) och finns ofta flera i närheten av var- 8 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

9 andra. De har en avlång valryggsform, ofta några hundra meter lång och 5-10 meter hög. De är ofta uppodlade med lång historia och bildar ett höglänt småskaligt, kuperat och ålderdomligt odlingslandskap. Det ger vida utblickar mot de omgivande skogklädda höjderna. Ornunga är ett exempel. Eftersom bergen generellt är täckta med morän av varierande tjocklek dominerar granskog. I skogslandskapet finns många våtmarker främst myrar med gles tallskog eller sumpskog. I norr ligger flera mycket stora öppna mossar i ett låglänt våtmarkskomplex. I söder av kommunen finns större mossar utan högre trädvegetation främst på högplatåer. Skogslandskapet i övrigt delas av sprickdalar av olika bredd och karaktär. Det finns trånga dalgångar med mycket branta sidor. Åar och bäckar rinner ofta med ett meandrande lopp, omgivet av mader, i botten av dalgångarna. De är på en del ställen omgivna av kuperat odlingslandskap. Här följer en mer detaljerad redovisning av de olika landskapstyper eller karaktärer som kommunen kan indelas i. En generell bedömning av landskapets tålighet för vindkraftsanläggningar görs för varje typ av landskap. Bedömningen och grov avgränsning av landskapstyperna redovisas på kartan Översiktlig landskapsanalys. Områdena delas in i landskap med relativt låg tålighet, måttlig tålighet och relativt hög tålighet för vindkraftsanläggningar. Karaktärstecken för odlingslandskapet i Vårgårda kommun betesmarker med lövträd och stenmurar samt gammal och ny bebyggelse LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

10 Essunga kommun Alingsås kommun Södra Härene an ss No Lärkemossen Klåvnasten B Lången D Herrljunga kommun Saxtorp Store mosse Tåsjön Holamossen Bergstena A Vårgårda Kyllingsån Hoberg Varemossen E Fullestad Östadkulle G Lena Kvinnestad Kvinnestadsjön Siene C J Eklanda Sä ve ån Fly Asklanda Bänatorp Bäne Vittene F Algutstorp Lagmansholm Lången Landa Hol Horla H Ornunga L I Ljurhalla Bäsjön Alingsås kommun Ornungasjö Storsjön K Kärtared Gasslången Nårunga Oryd L Mörkabosjö Säven Sandsjön Tarabo Lida Kalvemossen M Borås kommun Säsjön Kungsmossen Stora Tränningen Törne mosse Bollebygds kommun Skogsmark, barr- och blandskog Landskapets tålighet för vindkraftanläggningar Lövskog Vatten/Våtmark Öppen mark Jordbruksmark X X X Relativt låg tålighet Måttlig tålighet Vindbruksplan Tillägg till ÖP Vårgårda Översiktlig landskapsanalys Relativt hög tålighet Tätort Höjdkurvor ekvidistans 25 m Kommungräns Större kraftledning km Skala 1: Rådhuset Arkitekter AB

11 A. Väster om Östadkulle kuperat, höglänt bergs- och skogslandskap Väster om Östadkulle och Bergstena ligger ett stort skogsområde som är högt beläget, meter över havet. Stora delar av området har ett dramatiskt landskap med stora höjdskillnader. Det består av skogklädda berg med sprickdalar som antingen är vattenfyllda eller våtmarker. Berget går ibland i dagen men har oftast ett tunt moräntäcke. Sjöarna Lången och Tåsjön ligger i ett par större sprickdalar. Sprickdalarna har en nord-sydlig huvudriktning men berget är veckat och dalarna bågformade. Mot öster finns en tydlig brant med inslag av höglänt odlingsmark med i huvudsak betesmarker. Det ger vida utblickar över odlingslandskap och skogar österut. Utmed väg 1988 från Östadkulle till Långared ligger ett småskaligt odlingslandskap. På höjderna dominerar homogena barrskogar med till största delen gran i produktionsskog. På många platser i östsluttningen växer lövskog. Området är rikt på mindre våtmarker i dalarna men innehåller även högre belägna, främst tallskogsbevuxna, mossar. Förutom Lången och Tåsjön finns några mindre sjöar. Bedömning av landskapets tålighet: Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Vägdragning i den kuperade terrängen kan ge stor påverkan. Den kuperade terrängen bidrar till att minska synbarheten inne i området men från slättlandskapet i öster kommer verken att synas på avstånd. Homogen tät skog och höjder bidrar till att landskapet bedöms ha en relativt hög tålighet för etablering av vindkraftverk. Höglänt betesmark i östsluttningen B. Lärkemossen mfl mossar våtmarks- och mossrikt skogslandskap Nordväst om Vårgårda ligger ett skogsområde med stora öppna, flacka högmossar och våtmarkskomplex med mycket höga naturvärden. Mellan dem finns låga uppstickande, ca m, skogklädda bergspartier men även ett småskaligt odlingslandskap. I området finns isälvssediment av sand och grus. Tallskog dominerar med inslag av lövträd och gran. Mossarna har stora öppna partier men mot kanterna växer låga tallar. Det finns även skog med lång kontinuitet och stora naturvärden. LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

12 Bedömning av landskapets tålighet: Moss- och skogslandskapet har ofta en opåverkad karaktär som är känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Genom att landskapet öppnar sig vid mossar eller inägor kan vindkraftverk bli dominanta och bör undvikas när naturen i övrigt upplevs som orörd. Landskapet bedöms som känsligt som helhet. Det har en låg tålighet mot vindkraftsanläggningar. Odlings- och skogslandskap i närheten av Lärkemossen. C. Lagmansholm, flackt öppet odlingslandskap Väster om Vårgårda samhälle ligger ett öppet och relativt flackt odlingslandskap delat av skogklädda lägre höjder. I väster reser sig dock skogklätt berg som en tydlig vägg med nivåskillnad på ca 80 m. Eftersom slätten är relativt stor blir rumsupplevelsen ändå svag i söder. I norr smalnar dalgången och landskaprummet blir tydligare. Odlingsmarken består av lera och silt men med partier av isälvssediment som sand och grus. Säveån med biflöden meandrar fram i relativt grunda raviner på ca djup. Vattendragen är ofta kantade av en lövträdsridå. Det är ett öppet, storskaligt landskapsrum förutom i norr där det är mer småkuperat och småskaligt. Där är rumsbildningarna tydligare med uppstickande trädklädda höjder som bildar väggar. Odlingslandskap vid Fly 12 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

13 Bedömning av landskapets tålighet: De öppna fälten ger vida utblickar mot omgivande höjder med storskaligt barrskogslandskap. Skalan är generellt stor även i odlingslandskapet. Landskapet bedöms därför ha en hög visuell tålighet mot nya storskaliga inslag som vindkraftsanläggningar. D. Södra Härene, halvöppet odlings- och skogslandskap Norr om Vårgårda tätort är landskapet mer varierat och mosaikartat. Den öppna, flacka storskaliga odlingsmarken med modernt jordbruk ligger på lera och silt. Runt Nossan med biflöden är odlingsmarken ofta kuperad och används för bete. På många ställen sticker berg upp, som högst ca 30 meter, klädda med tall- och ekskog. Även partier med sand och grus där tall, ek eller andra lövträd växer, delar upp landskapet i mindre rumsbildningar till ett halvöppet böljande landskap. Områden med mindre våtmarker, stenmurar, odlingsrösen och småskaligt jordbruk finns främst i de västra delarna runt Klåvnasten. I öster finns moräner med granskog varvat med bergryggar beväxta med hällmarkstallskog. Området har en lång kulturhistoria med bland annat den kända hällkistan vid Södra Härene kyrka som också har ett högt kulturvärde. Odlingslandskap vid Södra Härene Bedömning av landskapets tålighet: Den ålderdomliga och småskaliga odlingsmarken har låg tålighet för moderna och storskaliga inslag som vindkraftverk. Om vindkraftverk placeras i skogen i grannskapet kommer de att synas från många platser i det halvöppna och öppna landskapet. Det är dock viktigt från vilka platser de syns och hur de påverkar det kulturhistoriskt värdefulla områdena. Karaktären skulle förändras vid en utbyggnad i området. Landskapet bedöms generellt ha en låg visuell tålighet mot nya storskaliga inslag som vindkraftsanläggningar utgör. E. Vårgårda, tätortsbebyggelse Vårgårda är ett samhälle med låg bebyggelse med oftast två eller tre våningar. Skalan är liten även om det finns större industribyggnader. I centrum är terrängen relativt flack medan det finns höjdpartier strax utanför åt söder och norr. I väster avgränsas samhället av väg E20 innan öppna fält breder ut sig. I öster ligger Tånga hed som är en mycket plan och halvöppen till öppen hed med intressant kultur- och naturhistoria. Idag används området bland annat för sport- och fritidsaktiviteter. LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

14 Bedömning av landskapets tålighet: Utmed E20 där industri och infrastruktur dominerar landskapsbilden skulle enstaka vindkraftverk kunna passa i landskapsbilden. Genom att terrängen är flack i centrum skymmer husen och det är svårt att se vad som finns runt tätorten. Landskapet bedöms som helhet ha en måttlig tålighet för vindkraftsanläggningar. F. Kvinnestad Remmene, halvöppet, kuperat odlingslandskap I kommunens östra del finns ett varierat ålderdomligt odlingslandskap med stort inslag av betesmark, stenmurar, lövskogar, äldre bebyggelse osv. Området ligger cirka meter över havet dvs huvuddelen är över högsta kustlinjen. Det är ett småkulligt moränlandskap som har inneburit ett småskaligt odlingslandskap. Betesmarkerna är blockiga. Dessa är på många platser omgivna av lövskog (ek) eller har rikt med lövträd i hagmarken. De lägre delarna av området har sand och grusavlagringar som är uppodlad åkermark. Andra delar har organiska jordarter som ofta är skogbeväxta våtmarker. Mellan de halvöppna odlingslandskapen ligger större områden med sluten barrskog med tall som dominerande träslag men med löv- och graninslag. Delar av området är påverkat av exploatering t ex grustäkter och skjutfält. Hagmarker i Landa Bedömning av landskapets tålighet: Odlingslandskapet är ålderdomligt och känsligt för moderna, storskaliga inslag som vindkraftverk i de små landskaprummen. Karaktären skulle förändras vid en utbyggnad i dessa delar. Däremot är det svårt att därifrån överblicka andra delar av området. Det innebär att skogsområden där det idag är grustäkter eller skjutfält skulle kunna tåla noggrant placerade vindkraftsanläggningar. Anläggningarna kan komma att dominera i angränsande öppna landskapsrum varför det är viktigt att studera placering, antal och utformning. Området bedöms som helhet ha en måttlig tålighet för vindkraftsanläggningar. 14 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

15 Kvinnestads kyrka G. Säveåns dalgång uppströms Vårgårda, sprickdal med isälvssediment Säveån rinner med ett meandrande lopp från sjön Säven i sydost först norrut i trånga sprickdalar till Vårgårda därefter söderut i det stora öppna slättlandskapet. I sprickdalarna ligger isälvssediment, främst grus och sand, som är uppodlade. Odlingslandskapet är småskaligt, kuperat och på många ställen ålderdomligt med stenmurar och odlingsrösen. Det är en stor variation med lövdungar, betesmarker och åker. Höga kulturvärden finns runt Horla och Siene. På grund av dalgångens bredd och nivåskillnader ges ställvis ett stort synfält över omgivande vidsträckta skogsområden främst åt ost och sydost. Utsikt över dalgången och omgivande skog från Horla kyrka. På några platser finns det våtmarker eller lövskog utmed ån. Kärtareds mader är ett större öppet våtmarksområde med höga naturvärden. Dalgången har, på andra platser, smala och trånga rumsbildningar ofta med branta skogbevuxna sidor. Förutom äldre gårdar finns spridd modern bebyggelse i området. LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

16 Bedömning av landskapets tålighet: Dalgången har tydliga landskapsrum som är känsliga för moderna, storskaliga inslag som vindkraftverk. De skulle förändra områdets karaktär och dominera landskapsbilden i de enskilda delarna i dalgången. Beroende på antal anläggningar, placeringar och avstånd kan anläggningar i omgivande skogslandskap påverka dalgången. Verk placerade ovanför bergbranterna på krönen kan bli mycket dominanta där de syns från dalgången. Samtidigt innebär en trång dalgång att bergssidorna döljer det som finns längre in på bergen. Generellt bedöms landskapet ha en låg tålighet för vindkraftsanläggningar. Kärtareds mader med höga naturvärden i Säveåns dalgång. H. Bergaskogen, Bäsjön och Oryd, kuperat berg- och skogslandskap Området är ett storskaligt mycket kuperat barrskogsområde rikt på mindre våtmarker i sprickdalar. Ställvis är det mycket brant med stup. Nivåerna är 100 meter över havet i väster till 225 m ö h norr om Mörkabosjön i öster. Området ligger över högsta kustlinjen som är på 110 m ö h. Det är ett sjöfattigt barrskogslandskap med homogen produktionsskog i olika åldrar. Granskog dominerar men med inslag av tallskog på höjder med litet jorddjup och på mossar. Det finns stora kalhyggen och flera skogsbilvägar. En 400 kvkraftledning korsar området. I området finns spridd bebyggelse vid inägor och småskalig, ålderdomlig odlingsmark oftast med bete. Bedömning av landskapets tålighet: Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Vägars placering i den ställvis branta terrängen kan ge stora ingrepp. Homogen tät skog och höjder bidrar till att landskapet som helhet bedöms ha en relativt hög tålighet för etablering av vindkraftsanläggningar. I. Hyåsen och Ornungaskogen, kuperat skogslandskap på morän Området är ett storskaligt kuperat barrskogsområde på i huvudsak morän vilket medför att terrängen är böljande och utan branta stup. Kring en sprickdal vid Eklanda går dock berget i dagen och det finns stup. Nivåerna är från 175 meter över havet vid omgivande odlingslandskap till 200 m ö h inne i området. Sjöar och mossar saknas men landskapet öppnar sig kring höglänta gårdar med ett småskaligt odlingslandskap. Området är i huvudsak bevuxet med homogen granskog i olika produktionsfaser. Det finns stora kalhyggen och del grusvägar och skogsbilvägar inom området. 16 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

17 Hyåsen sett från Horla kyrka. Böljande storskaligt skogslandskap. Bedömning av landskapets tålighet: Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Från omgivande öppna landskap blir en eventuell vindkraftspark synlig över skogens horisontlinje. Homogen tät skog och höjder bidrar till att landskapet bedöms vara relativt tåligt som helhet inne i området för etablering av vindkraftsanläggningar. J. Asklanda-Ornunga, kuperat odlings- och skogslandskap Området består av moräner, bland annat av drumliner som odlats och brukats under lång tid. Drumliner avsattes under is som avlånga limpor, här i nordostsydvästlig riktning. Det ger ett höglänt, halvöppet till öppet, varierat odlingslandskap med stort inslag av betesmark, stenmurar osv. Det är ett ålderdomligt och småskaligt landskap från vilket det är vid utsikt över omgivande kuperade skogslandskap. Utsikten är storslagen och milsvid främst åt öster vid Ornunga kyrka som ligger 175 m ö h och ca 40 meter över Ornungasjön. Vid Asklanda finns sand och grussediment. På dem och vid drumlinsluttningarnas bas växer lövskog främst ek. Landskapet har en lång kontinuitet och kulturhistoria med äldre gårdsbebyggelse. Sluttande odlingslandskap vid Ornunga kyrka. LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

18 Bedömning av landskapets tålighet: Det ålderdomliga och småskaliga odlingslandskapet har låg tålighet för moderna och storskaliga inslag som vindkraftverk. Verk som är placerade i omgivande skogar kommer att synas från många platser i det halvöppna och öppna landskapet pga att det är höglänt. Anläggningarna kan komma att dominera i angränsande öppna landskapsrum varför placering, antal och utformning är viktiga att studera. Kulturlandskapet är generellt känsligt för storskaliga vindkraftsanläggningar som kan förändra karaktären. Landskapet som helhet bedöms som känsligt och har en låg tålighet för vindkraftsanläggningar. K. Öster om Ornungasjön, kuperat skogslandskap på morän Området består till stor del av morän som täcker berg. Ett par skogklädda höjdryggar (möjligen drumliner) sträcker sig i sydväst-nordostlig riktning. På dessa finns ställvis ett småskaligt höglänt (ca 200 m ö h), halvöppet, varierat odlingslandskap med inslag av betesmark. På grund av lång kontinuitet har odlingslandskapet en ålderdomlighet med tex stenmurar och har höga kulturoch naturvärden. Skogslandskapet är kuperat och storskaligt böljande, mellan ca 150 till 210 m ö h. Det består av barrskog främst produktionsskog med gran, men även med inslag av ren lövskog eller blandskog. På våtmarkerna växer tall, al och björk men det finns även öppna mossar. Bedömning av landskapets tålighet: Den ålderdomliga och småskaliga odlingsmarken har låg tålighet för moderna och storskaliga inslag som vindkraftverk. Verk som är placerade i skogen kommer att synas från många platser i det halvöppna och öppna landskapet pga att det är höglänt. Skogsmarken skulle kunna tåla noggrant placerade vindkraftsanläggningar. Vindkraftverk kan komma att dominera i angränsande öppna landskapsrum varför det är viktigt att studera placering, antal och utformning. Området bedöms ha en måttlig tålighet för vindkraftsanläggningar. L. Tarabo - Nårunga, kuperat halvöppet odlingslandskap Området är ett varierat odlingslandskap med stort andel betesmark. Landskapet är ålderdomligt och småskaligt uppdelat av stenmurar och lövträd. Det ligger höglänt och är kuperat. Området består av morän i en större sprickdal. Det är rikt på öppna mindre våtmarker, betesmarker med berg i dagen osv. Lövskogar, trädridåer och kullar med tall och ek delar upp landskapet i mindre rum. Där landskapet är öppet kan vid utsikt över omgivande skogar ses. Betesmarker i Lida 18 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

19 Bedömning av landskapets tålighet: Den ålderdomliga och småskaliga odlingsmarken har låg tålighet för moderna och storskaliga inslag som vindkraftverk. Dalgången är trång och vindkraftverk kan komma att dominera i de öppna mindre landskapsrummen. Karaktären skulle förändras vid en utbyggnad i dessa delar. Däremot är det svårt att därifrån överblicka andra delar av området som möjligen skulle tåla några noggrant placerade verk. Området bedöms som helhet ha en måttlig tålighet för vindkraftsanläggningar. M. Skogsbygden, våtmarks- och sjörikt skoglandskap Området är ett stort och högt beläget skogs- och våtmarksområde. Berget går ibland i dagen eller har ett tunt jordtäcke. Höjdpartierna ligger på 225 till 250 m ö h. Delar av området har ett dramatiskt landskap med stora höjdskillnader. En tydlig förkastningslinje går i öst-västlig riktning med höjdskillnad på drygt 30 meter. Söder om denna är området platålikt med stora flacka, öppna mossar på nivån runt 230 m ö h. I övrigt består området av skogklädda berg med sprickdalar som antingen är vattenfyllda eller fyllda av torv. Det innebär att området är rikt på mindre sjöar och våtmarker. Sprickdalarna har olika riktningar. På höjderna dominerar barrskogar med till största delen lägre tallskog så även i kanter av mossar. I dalgångar växer gran- och blandskog. Inslag av höglänt odlingsmark finns i området. Det är oftast ett småskaligt ålderdomligt odlingslandskap med i huvudsak betesmarker. Både skogs- och betesmarken är blockrik och småkuperad. Bedömning av landskapets tålighet: Där skogslandskapet har en produktionsskog är det mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Skogslandskapet har dock på många platser en opåverkad karaktär som är känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Genom att området är kuperat, sjörikt och att skogen öppnar sig runt sjöar och mossar kan vindkraftverk bli dominanta och bör undvikas där naturen i övrigt upplevs som relativt orörd. I väster finns större och sammanhängande skogsområden som kan tåla flera verk utan att störa ålderdomliga odlingslandskap eller landskapsbild i stort. Landskapet som helhet bedöms ha en låg tålighet för vindkraftsanläggningar p g a stora öppna flack mossar. Skogs- och mosslandskap i Skogsbygden LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

20 FÖRDJUPAD LANDSKAPSANALYS AV OMRÅDEN FÖR VINDBRUK Redovisning Vårgårda kommun studerar i sitt arbete med vindkraftsplanen några områden som bedöms vara tänkbara för vindbruk. I det följande redovisas dessa dels med en allmän landskapsbeskrivning, dels med en analys av områdets förutsättningar för utbyggnad av vindkraftsanläggningar. I analysen görs en bedömning av påverkan av landskapsbilden för respektive område. På kartbilden nedan är bedömningen i landskapsanalysen uttryckt i en tregradig skala med följande relativa mått. På de följande sidorna står bedömningen för varje område i en ruta i respektive färg. Några områden är olämpliga för vindbruk av andra orsaker och har därför ej beskrivits eller studerats närmare i denna analys. Stor påverkan Måttlig påverkan Begränsad påverkan Översikt över bedömda områden. Kartunderlag från kommunens pågående utredning. 20 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

21 1. Brevikshult Beskrivning: Området ligger i ett storskaligt skogslandskap med flera mindre sjöar och mycket stora våtmarksområden med höga naturvärden. Det är huvudsakligen mossar som är öppna eller glest bevuxna med låg tallskog. Skogen på fastmarkspartierna består av gles tallskog med löv- och graninslag. Själva området domineras av stora öppna mossar i ett våtmarkskomplex i den östra delen. I väster finns partier med produktionsskog i olika faser. Terrängen är mycket kuperad i denna del. Det är relativt gott om skogsbilvägar förutom över de stora mossarna. I grannskapet finns stora slutna skogsområden. Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en relativt låg tålighet. Påverkan på områdets vildmarkskaraktär kan bli stor om vindkraftverk ställs på fastmarksområden intill stora öppna eller lågt bevuxna mossar. Påverkan kan bli mycket stor både visuellt och genom markpåverkan när nya anslutningsvägar måste byggas. Större delen av området är känsligt för moderna och storskaliga inslag som vindkraftverk som förändrar områdets vildmarkskaraktär. I den västra delen är grupper av vindkraftverk möjliga eftersom terrängen och skogen kan vara avskärmande. Utbyggnad av vindkraftverk i området bedöms innebära en stor påverkan på landskapsbilden inne i området där det är stora öppna våtmarker. Utbyggnad av vindkraftverk i den västra delen av området innebär en begränsad påverkan på landskapsbilden. Skogslandskap i Skogsbygden LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

22 2. Remmene skjutfält/hjälmerud Beskrivning: Området ligger i öster och ingår i ett stort skjutfält. Det är ett småkulligt moränlandskap men också med inslag av sand och grusområden. Inom området finns igenväxande eller igenplanterade inägor, blandskog av olika ålder men även öppna gräsfält eller fält med enstaka träd och buskar. Som helhet är det ett halvöppet landskap som är påverkat av skjutbanor med vallar osv. Området är relativt plant och ligger bara ca 20 meter högre än omgivningen. Det är gott om grusvägar i området. Omgivningarna består i huvudsak av sluten skogsmark men även halvöppet kuperat odlingslandskap med kulturvärden. Blandskog och inäga inom Remmene skjutfält Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en måttlig tålighet beroende på placering. Inom området är landskapet påverkat och kan tåla vindkraftverk. Dessutom kan det vara svårt att se verk från de öppna mindre fälten eller från skogen när träden verkar avskärmande. Vindkraftverk kan bli synliga från enstaka platser i det öppna omgivande odlingslandskapet men blir inte dominerande i ett kuperat och omväxlande landskap. Skog och terräng skymmer eventuella verk från de flesta platser. Studier från känsliga platser bör göras vid förslag till placering av vindkraftverk. Utbyggnad av vindkraftverk i området bedöms generellt innebära en begränsad påverkan på landskapsbilden. 3. Bergstena/Kolbäck Beskrivning: Området ligger i ett höglänt ( meter över havet) mycket kuperat storskaligt berg- och skogsområde. Ett större våtmarks- och sumpskogskomplex finns i de södra delarna. Vegetationen varierar från låg gles tallskog på mossar till blandad sumpskog på våtmarker i sprickdalar. Mossarna är relativt plana 22 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

23 på högplatåer. Mellan våtmarkerna går berget ibland i dagen eller har ett tunt moräntäcke. Där växer barrskog som produktionsskog i olika faser. I en större sprickdal ligger sjön Lången med en brant på ca 30 meter mot högplatån söder om sjön. Norrut är terrängen generellt mer sluttande med svagare lutning men med branter i mindre sprickdalar. Moräntäcket är tjockare. Vegetationen består av bland- och barrskog med gran i dominans som produktionsskog i olika åldersfaser. Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en relativt hög tålighet. Inom området är landskapet påverkat av skogsbruk och kan tåla vindkraftverk. Dessutom kan det vara svårt att se verk när terräng eller träd verkar avskärmande. Beroende på placering och avstånd kan vindkraftverk bli dominerande vid sjöarna. Särskilda studier bör göras vid projektering för att påverkan ska minimeras. Vindkraftverk kommer att vara synliga mot horisonten från det öppna slättlandskapet i öster. Storlek, avstånd från branten och främst antal avgör hur dominanta de kommer att upplevas. Fotomontage och landskapsstudier bör göras vid förslag till placering av verken. Utbyggnad av vindkraftverk i området bedöms generellt innebära en begränsad påverkan på landskapsbilden. Skogs- och bergsområdet på avstånd 4. E20 området Beskrivning: Området ligger i ett höglänt kuperat skogsområde med nivåskillnader på ca meter på grund av tydliga sprickdalar. Sprickdalarna ligger i huvudsak i öst-västlig riktning. Ställvis kantas de av stup. Berget går i dagen eller är täckt av ett tunt lager jord. Skogen består till stor del av relativt homogen granskog. Det är en produktionsskog med hyggen, ungskog osv. Det finns endast mindre våtmarker och sjöar saknas i den norra delen. Den södra delen har ett par sjöar och söder om Bäsjön finns en större öppen mosse, Vitamossen, med naturvärden. Några allmänna vägar korsar området och det finns även skogsbilvägar i området. En större kraftledning, 400 kv, ligger parallellt med och även korsar området. Omgivningarna består i huvudsak av sluten skogsmark. I den finns några gårdar vid öppna mindre odlingsmarker. I väster ligger ett odlingslandskap med LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

24 större öppna slätter runt Säveån. Området ligger ca 100 meter högre än detta odlingslandskap. Öster om området ligger den kuperade uppodlade dalgången runt Säveån. Den är relativt trång med branta sidor. Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en relativt hög tålighet. Runt mossen i den södra delen är landskapet mer känsligt och påverkan kan bli stor vid en vindkraftsutbyggnad. I närheten av kraftledningen är landskapet påverkat och kan tåla vindkraftverk. I övrigt är grupper av vindkraftverk möjliga eftersom terrängen och skogen kan vara avskärmande. Skog och branter skymmer troligtvis eventuella verk från odlingslandskapet kring Säveån i öster om de inte placeras för nära dalsidornas krön. Vindkraftverk kommer däremot att vara synliga mot horisonten från det öppna slättlandskapet i väster. Storlek, avstånd från branten och främst antal avgör hur dominanta de kommer att upplevas. Fotomontage och landskapsstudier bör göras vid förslag till placering av verken. Utbyggnad av vindkraftverk i området bedöms generellt innebära en begränsad påverkan på landskapsbilden. 5. Hyåsen Beskrivning: Området ligger i ett storskaligt kuperat barrskogsområde på i huvudsak morän. Nivåskillnaden i området är ca 80 meter med de högsta nivåerna i söder där det är nära berget och skogen har ett större inslag av tall. I övrigt är området i huvudsak bevuxet med granskog i olika produktionsfaser. Stora kalhyggen, några grusvägar och skogsbilvägar finns inom området. Sjöar och större våtmarker saknas. Norr om området ligger ett sluttande öppet odlingslandskap med utsikt över skogsområdet. I övrigt består omgivningarna i huvudsak av sluten skogsmark med några gårdar vid öppna mindre odlingsmarker. Utsikt från Bänatorp mot norra delen av området Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha måttlig tålighet men med ett landskap med relativt låg tålighet direkt i norr. I den södra delen är grupper av vindkraftverk möjliga eftersom terräng- 24 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

25 en och skogen kan vara avskärmande. I den norra delen kan det vara känsligare med risk för påverkan på kulturlandskapets karaktär norr om området. Vindkraftverk kommer att synas över horisonten i söder från det öppna odlingslandskapet vid Bänatorp och Siene. Beroende på avstånd, antal och storlek kan de på några platser bli dominerande medan de på andra platser kan skymmas i ett kuperat och omväxlande landskap. Noggranna studier av eventuella verks placering bör göras från viktiga platser i kulturlandskapet. Utbyggnad av vindkraftverk i södra delen av området bedöms generellt innebära en måttlig påverkan på landskapsbilden. Utbyggnad av vindkraftverk i den norra delen av området bedöms innebära en risk för stor påverkan på landskapsbilden. 7. Sörskogen Beskrivning: Området består av ett småskaligt berg- och skogsparti. I sprickdalar ligger små sjöar och våtmarker. Våtmarkerna är oftast öppna eller har en gles sumpskog. Nivåskillnaderna är endast cirka meter. Berget går i dagen på flera ställen och hällmarkstallskog dominerar med inslag av löv och gran. Det finns även grusavlagringar bevuxna med tallskog. Ett par grusvägar går genom området. Väster om området ligger ett halvöppet svagt kuperat odlingslandskap med stora kulturvärden och naturvärden vid Nossan. I sydväst är landskapet kuperat, mer öppet och ställvis ålderdomligt odlingslandskap som ingår i bevarandevärt odlingslandskap. Området ligger till höger bakom odlingslandskap kring Nossan. Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en måttlig tålighet. Placeringen är avgörande för hur verk kan påverka t ex skalan i kulturmiljön. Inne i skogsområdet kommer inte verken att bli synliga om skogen är sluten. Vid lågt bevuxna mossar samt vid sjöar är det visuellt känsligt. Påverkan kan bli mycket stor både visuellt och genom markpåverkan när nya anslutningsvägar måste byggas. Eventuella vindkraftverk kommer att vara synliga från delar av odlingslandskapet i omgivningarna. LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

26 Beroende på antal och avstånd kan de bli dominerande och påverka områdets karaktär negativt. Noggranna studier bör göras från Södra Härene kyrka m fl platser med särskilt höga kulturvärden, vid förslag till placering av verk. På många platser i omgivningarna kommer vegetation och terräng att dölja eventuella verk. Utbyggnad av vindkraftverk i området bedöms generellt innebära en måttlig påverkan på landskapsbilden. 8. Ornungaskogen Beskrivning: Området ingår i ett svagt kuperat homogent barrskogsområde på i huvudsak morän men med mindre bergryggar. I öster finns en sådan rygg som höjer sig cirka 35 meter. Skogen består i huvudsak av produktionsskog som domineras av gran med inslag av tallskog och lövskog. Flera grusvägar finns i området. I sydöst finns en höjd, troligen en drumlin som är uppodlad åt söder men tallskogsklädd åt norr på den del som ingår i området. Det omgivande odlingslandskapet är höglänt och har på många ställen vid utsikt över omgivande skogar. Mellan de öppna åker- och betesmarkerna växer ädellövskog. Odlingslandskapet har kulturmiljövärden och en lång kontinuitet. Öster om Ornungasjön ligger ett kuperat odlingslandskap med ålderdomliga inslag och höga natur- och kulturvärden. Flera platser i omgivningarna erbjuder en storslagen utsikt mot bland annat det aktuella skogsområdet. Norr om området ligger ett halvöppet, kuperat odlingslandskap runt Kvinnestasjön. Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en måttlig tålighet men gränsar i öster till landskap med relativt låg tålighet. Inne i området blir påverkan på landskapsbilden liten i sluten skog som är produktionsskog. Särskilt den västra delen bedöms som tålig. Det halvöppna odlingslandskapet i norr innebär att eventuella verk på många platser döljs av vegetation och terräng. Däremot är områdets östra del mycket synligt från områden öster om Ornungasjön och Asklanda. Vindkraftverk här kan ge en stor påverkan på landskapsbilden. Noggranna studier av eventuell påverkan på kulturmiljöerna i omgivningarna måste göras när eventuella vindkraftverk ska placeras särskilt i den östra delen. Bedömningen för området som helhet, med hänsyn till omgivande kulturlandskap, blir att området är mindre lämpligt för en större utbyggnad av vindkraft. I de västra delarna kan prövas hur eventuella vindkraftverk kan påverka omgivningarna. Noggranna studier av eventuella verks placering bör göras från viktiga platser i kulturlandskapet. Utbyggnad av vindkraftverk i östra delen av området bedöms kunna innebära en stor påverkan på landskapsbilden i omgivningarna. Utbyggnad av vindkraftverk i områdets västra del bedöms generellt innebära en måttlig påverkan på landskapsbilden. 26 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

27 9. Röttorp Beskrivning: Området ligger högt ( meter över havet) mycket kuperat storskaligt berg- och skogsområde. Berget går ibland i dagen eller täcks av ett tunt jordlager. Det är ett bågformat sprickdalslandskap i norra kanten av den sk Rödeneplatån i Alingsås kommun. Sprickdalarna har ställvis branta väggar med meters stup. I ett par dalar ligger mindre sjöar och våtmarker. Vegetationen består av barrskog som produktionsskog i olika faser. Gran dominerar. Våtmarkerna består av blandad sumpskog eller öppna kärr. Ett par vägar finns i området. Några spridda bostadshus vid inägor ligger relativt högt i området närmast sjön Lången. Direkt nordost om området ligger sjön Lången. Öster om området sträcker ett storskaligt slättlandskap ut sig. Området ligger 110 meter över det öppna odlingslandskapet. I övrigt omges området av storskaligt skogslandskap. Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en relativt hög tålighet. Inom området är landskapet påverkat av skogsbruk och kan tåla vindkraftverk. Dessutom kan det vara svårt att se verk när terräng eller träd verkar avskärmande. Beroende på placering och avstånd kan vindkraftverk bli svåra att se från sjöarna eftersom de är smala med branta bergväggar. Vindkraftverk som placeras vid stup kan däremot bli mycket dominanta i landskapet. Särskilda studier bör göras vid projektering för att påverkan ska minimeras. Även från sjön Långens stränder främst i norr bör studier utföras vid placering av verk. Därifrån vidgas synfältet över vattnet. Vindkraftverk kommer däremot att vara synliga mot horisonten från det öppna slättlandskapet i öster. Storlek, avstånd från branten och främst antal avgör hur dominanta de kommer att upplevas. Fotomontage och landskapsstudier vid placering av verken bör göras. Risker finns för större lokal landskaps- och naturpåverkan när vägar och ledningar ska byggas beroende på den branta terrängen. Utbyggnad av vindkraftverk i området bedöms generellt innebära en begränsad påverkan på landskapsbilden. 10. Storemosse Beskrivning: Området ligger på en låg bergrygg med isälvssediment som sand och grus i sprickor. Det är m högre än omgivande odlingslandskap. Terrängen är småkuperad med berg i dagen eller tunt jordtäcke. Vegetationen består av låg blandskog med tall som dominerande trädslag. Det finns även områden med ekskog eller blandlövskog. Området har produktionsskog med hygges- och ungskogsfas. Mindre vägar och stigar finns i området. Några spridda bostadshus och mindre gårdar med ett småskaligt odlingslandskap ligger i området. Direkt väster och norr om området ligger tre större öppna mossar, några har ornitologiska värden. Söder och öster om området sträcker ett storskaligt slättlandskap ut sig med. Mellan odlingslandskapet och det skogklädda berget ligger spridd bostadsbebyggelse och gårdar. LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN

28 Foto från Lagmansholm mot den låga höjdryggen Analys: Området ligger i ett landskap som i den översiktliga landskapsanalysen bedöms ha en relativt låg tålighet. Inom området är landskapet småskaligt och vindkraftverk skulle troligen synas på många platser. Terräng eller träd har för låg höjd för att verka avskärmande. Boende i omgivande bostäder använder skogen för rekreation. Ett antal vindkraftverk skulle kunna upplevas för påträngande. Intrycket av vindkraftverk som placeras på en låg höjd i ett öppet landskap kan förstärkas av att höjden upplevs som ett slags fundament. Verken kan bli mycket dominanta i landskapet, även ett enstaka verk. Skillnaden är stor jämfört med när verken står direkt på marken i det öppna odlingslandskapet. Särskilda studier med fotomontage och landskapsstudier bör göras för att minimera påverkan om förslag till placering av verk blir aktuell. På grund av stor påverkan på landskapet samt närheten till attraktiva boendemiljöer bedöms området som känsligt för utbyggnad av vindkraftverk. Utbyggnad av vindkraftverk i området bedöms innebära en stor påverkan på landskapsbilden. 28 LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN