Landskapsanalys. Bilaga 1. Väg 56 delen förbi Äs. Katrineholms kommun, Södermanlands län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ

Transkript

1 Bilaga 1 Väg 56 delen förbi Äs Landskapsanalys Katrineholms kommun, Södermanlands län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Projektnummer:

2 Beställare: Trafikverket Region ÖST Box Eskilstuna Telefon: Projektledare: Ulrica Eriksson Uppdragsnummer: Ärendenummer: TRV 2012/49964 Konsult: WSP Samhällsbyggnad Box 8094 Besöksadress: Krontorpsgatan Örebro Telefon: Uppdragsansvarig: Karolina Wettermark Ansvarig miljö: Karolina Wettermark Ansvarig väg och kalkyl: Jan-Erik Beckerman Ansvarig landskap/gestaltning: Rolf Pettersson Ansvarig geoteknik: Lars Johansson Ansvarig kulturmiljö: Anne Philipsson Jancke WSPs arbetsnummer: Kartorna i denna rapport är allmänt kartmaterial från Lantmäteriverket, medgivande L1999/139. Foton: WSP Samhällsbyggnad såvida inte annat anges.

3 Syftet med Landskapsanalysen Väg 56 förbi Äs, Landskapsanalys Syftet med analysen är att beskriva landskapets karaktär och kvalitéer i ett planeringssammanhang. Avsikten är att lokalisera och definiera de värden som finns i det landskap där olika ingrepp planeras. Att beskriva och analysera landskapets värden och historiken varför det ser ut som det gör idag hjälper oss att förstå och ger oss en inblick i hur olika ingrepp kan påverka och även förändra det landskap som vi rör oss inom. Landskapsanalysens innehåll och generaliseringsgrad styrs av syftet med projektet och det sammanhang där resultatet ska användas. Analysen ska i första hand användas som kunskapsunderlag, planeringsunderlag under hela processen samt som underlag för beskrivning av konsekvenser för miljön. Utgångspunkten i analysen är alltid dagens landskap, men kunskap om dess historiska utveckling är nödvändig för att förklara egenskaper och sammanhang. I vägutredeningen tas också fram en kulturarvsanalys som tillsammans med landskapsanalysen sammanför det sedda och upplevda landskapet med det historiska och ekologiska innehållet. Övergripande landskapsanalys I Södermanland finns många medelstora och små orter samt en spridd bebyggelse på landsbygden. Landskapet innehåller spår av den agrara revolutionen och påverkas ständigt av allt rationellare odlingsmetoder. Många av herrgårdarna ligger vid uppgrundade vikar eller utdikade sjösystem och utvann under loppet av och 1900-talen omfattande arealer av ny åkermark. Den största delen av godsens jordbruksareal låg dock under arrendatorer vid större eller mindre gårdar. I villkoren ingick, förutom penningarrende och arbetskraft i herrgårdens jord- skogs- eller bergsbruk, en mängd förpliktelser såsom underhåll av marker, byggnader och vägar. Många av arrendeställena har ännu idag, välbevarade byggnader vilka i stor omfattning står utan användning eller är omgjorda för nya funktioner. Torpen har ofta fått en ny användning som fritidshus. Det sörmländska landskapet är ett utpräglat mosaiklandskap som består av skogar, sjöar, vattendrag, och öppen mark, attraktivt för såväl människor som djur och växter. Förekomsten av ädellövskog och ekhagar är viktiga för många arter som är knutna till gamla och grova träd. Skogens kulturvärden i Södermanland består av lämningar från sten-, brons- och järnåldern och till stor del av lämningar efter äldre former av skogsbruk såsom kolning och tjärbränning. Här finns även rikligt med lämningar från torp och stugor från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Kvar finns ofta husgrunder med rester av källaregrunder och fruktträd, spår av åkrar och äldre vägar. En annan kulturlämning är de hamlade träden, som vittnar om den äldre bondehushållningen. De har dessutom ofta stora naturvärden eftersom hamlingen inneburit att deras tillväxt hållits tillbaka vilket ofta gjort att de blivit äldre än de skulle ha blivit om de fått växa fritt. På de grova stammarna bildar i sig värdefulla biotoper och i de gamla alléerna utvecklas ofta ovanliga insekter och andra småkryp. Södermanland är rikt på äldre och artrika naturbetesmarker. Ett typiskt sörmländskt särdrag är också de många småslätter som ligger insprängda här och var i hela landskapet som t.ex bygden runt Julita, Mellanbygden. 1

4 Landskapskaraktärsanalys Landskapskaraktärsanalysen tar sin utgångspunkt i dagens landskapsbild. Den är en sammanfattning av det som är typiskt för landskapet, den är tänkt att ge ett helhetsperspektiv och förståelse för de kvaliteter som är utmärkande. Analysen innefattar en indelning av landskapet i landskapstyper och karaktärsområden. Landskapstyper: är allmänna till sin natur, vilket innebär att en landskapstyp kan förekomma i flera olika karaktärsområden men kan vara mer eller mindre dominerande. Karaktärsområden: är enhetliga och unika områden med ett specifikt mönster av element och strukturer som ger det en egen karaktär. Inom vägutredningsområdet kan man urskilja flera tydliga landskapstyper: Öppna åkerlandskapet väster om Äs Mosaiklandskapet vid Äs gård och Strömkärr-Nästorp Småbrutet sprickdalslandskap nordost om Äs Sjön Aspen är belägen i ett barrskogslandskap med hällmarker i öster. I väster avgränsas sjön av Köpingsåsen, vars västra kant brant sänker sig ner mot Julitaslättens lermark. Slutet skogslandskap norr och söder om sjön Aspen 2

5 Karaktärsområden inom vägutredningsområdet: Väg 56 förbi Äs, Landskapsanalys Underliggande geologi och terrängformationer framträder inom utredningsområdet där speciellt den markerade Köpingsåsen och förkastningsbranten i nordsydlig riktning ger tydlig karaktär och avgränsning i landskapet. Karaktäristiskt för sprickdalslandskapet öster om Äs är mötet mellan låglänt åkermark och skogsklädda höjder där särskilt det bergrika området Hälleforsgången framträder Köpingsåsen har haft stor betydelse för lokalisering av äldre vägsträckningar som följt åsens riktning och där även förtätad bebyggelse uppstått i anslutning till åsen, bl.a. vid Äs. Markanvändningen i det brukade landskapet präglas av välskötta jordbruk som bidrar till att hålla landskapet öppet, där åkerholmar, diken m.m vårdas och ger området som helhet ett välordnat intryck. Trädalléer bidrar till att skapa riktningar mot bebyggelse och ger tydliga rumsavgränsningar Ekbestånden vid Äs och i åkerholmar ger karaktäristiska siluetter i landskapet Inlandsisen pressade ner marken långt under den nuvarande nivån. När isen smälte undan för år sedan så började landet höja sig. Då de första människorna slog sig ner här var det möjligt att ta sig med båt från Öljaren till Hjälmaren och vidare till Östersjön. På grund av landhöjningen ligger nu resterna efter deras boplatser en bra bit ifrån sjön. Fornborgen vid Äs är ett exempel som tydligt framträder i landskapet. 3

6 ± Åsen /Markerad terrängformation Mosaiklandskap / sprickdal Alléer Rumsavgränsning Terrängbrant Sjölandskap Skogslandskapet Storskaligt herrgårdslandskap Rumsavgränsning Höjdrygg Mosaiklandskap / sprickdal LANDSKAPSKARAKTÄRSANALYS 0 0,5 1 2 Kilometers 4

7 ± LANDSKAPSBILD-VÄRDEKÄRNOR Mycket känsligt område Innehåller en sammanhållen landskapsbild som väsentligt påverkas vid en vägdragning Känsligt område Innehåller värdefulla miljöer som sammantaget bildar en värdefull landskapsbild. Särskilda hänsyn och åtgärder krävs för att inte helhetsmiljön ska förloras 0 0,5 1 2 Kilometers 5

8 ± NATURMILJÖ-VÄRDEKÄRNOR Mycket känsligt område Innehåller naturvärden som kan gå förlorade vid exploatering Känsligt område Innehåller naturvärden som vid exploatering påverkas negativt och där särskilda åtgärder krävs för att kompensera 0 0,5 1 2 Kilometers 6

9 LANDSKAPSKARAKTÄRSANALYS Underlag Jordartskarta 7

10 Gamla Kvisterhult Båsbo Bråten Kvisterhult Mellantorp Björsta Bärsta Karlshem Björkhammar Trubbens Marietorp Björkhem Östra Göl- Norrtorp stugan Stenbacken Posttorp Månstorp Marielund Marieberg Limsätter Mosstorp Hacksta Eriksholm hult Paris Furuhill Karlshill Hagby Granberga Grindstugan Äsborg Hagängen GraneboFurumo Hagbylund Ängtorp Kvarnstugan Röda bygget Botten Nystugan Östergården Bottentorp Äs Sömntytahagen Kolbäck Kalvhagsberget Bolund Stormbacken Jägarbacken Åtorp Lillmyran Fågelsta Gölsbacken Äs Mo Formartorp Kvarntorp Hagstugan Kvarnhagarna Killingaholmen udden!( Fornlämning punkt Fornlämning linje Fornlämning yta ± Sumpskog Vitasand Aspen Nyckelbiotop Naturvärde Lebyhagen Eriksberg Aspegården Pettersberg!. Eldudden Skyddsvärda träd Heden KKKKKK Markavvattningsföretag Naturvårdsprogram Blommeråd Riksintresse kulturmiljövård Backa Baggetorp Aspenäs Riksintresse naturvård Ädellövskog Markavvattningsföretag Oppstugan Trosa LANDSKAPSKARAKTÄRSANALYS Hammartorp Blomtorp Underlag Kultur- och miljöintressen Lötmanstorp Karlsro NystuganErstorp Tövalite 8 Laggartorp Våtmarksinventering Klippan 0 0,25 0,5 1 km Lilla Strömstugan Brostugan

11 Bottentorp Kolbäck Myrmon Väg 56 förbi Äs, Landskapsanalys Dammkärr Sömntytahagen Kalvhagsberget Bolund Myrberg Åtorp Lillmyran Formartorp Hagstugan udden Kvarntorp Sandgropbacken Mo Kvarnhagarna Killingaholmen Pipbacken Vitasand Aspen Heden Eriksberg Eldudden Skarpskyttebergen Aspegården Heden Pettersberg Aspenäs Baggetorp Tövalite Laggartorp Nilslund Klippan Strömkärrsstugan Petterstorp Lilla Strömstugan Skarpåsen Brostugan Strömkärr Husbylund!( Fornlämning punkt Fornlämning linje Fornlämning yta ± Grytstorp Grytstugan Rökärr Sumpskog Nyckelbiotop Naturvärde Åsen!. Skyddsvärda träd KKKKKK Markavvattningsföretag Lundskogen Nästorp Naturvårdsprogram Riksintresse kulturmiljövård Skarpmon Grönsta Riksintresse naturvård Lebymon Ädellövskog Markavvattningsföretag Våtmarksinventering Brändberget 0 0,25 0,5 1 km Holmen Fågelsta- LANDSKAPSKARAKTÄRSANALYS kärret Underlag Kultur- och miljöintressen Norrhagen Malmberg 9 Källarboda Källarbacken

12 Trafikverket, Box 1140, Eskilstuna, Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon : , Texttelefon: