Riksintresse för kulturmiljövården. Hjälmare kanal (D8) KUNSKAPSUNDERLAG 2014 ( )
|
|
- Gunilla Eliasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riksintresse för kulturmiljövården Hjälmare kanal (D8) Sluss och ekplantering vid Notholmen, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG 2014 ( ) Värden Kunskapsvärde: Kanalen vittnar om betydelsen av att binda samman Örebro och det inre av bergslagen med Mälaren, Arboga och Stockholm under tidig stormaktstid, då landtransporter ännu var tidskrävande och omständliga. Huvudsaklig transportvara järn. Kanalens betydelse som kommunikationsled visas även genom att kanalen ständigt underhölls och förbättrades trots stora driftskostnader. Dragningen visar att vattenbyggnadskonsten i landet var utvecklad trots kommande driftproblem längs sträckan norr om Kvarnsjön. Kanalanläggningen visar på ett pedagogiskt sätt de enkla mekanismer för hur vatten kan brukas för att transportera större mängder gods förbi topografiskt krångliga landskapspartier. Längs sträckan finns bebyggelse som visar på behovet av kringverksamheter för att kanalen ska kunna fungera, t.ex. broar, signalsystem, arbetar- och tjänstebostäder. De planterade ekarna visar på behovet av tillgängligt byggnadsmaterial till bl.a. slussar och fartygsreparationer. Ek har under långa tider varit reserverat för statligt skeppsbyggeri. Pråmdragarvägarna, som utmed långa sträckor finns på båda sidor kanalen, utgörs av avplanade terrasser, några meter breda, omedelbart intill själva kanalen. Här har dragdjur gått kopplade till fartygen/ pråmarna, innan båtmotorernas genomslag, och dragit dem med lina. Upplevelsevärde: Kanalen har höga upplevelsevärden såväl för den som färdas därpå, men även den som vistas intill denna. Pråmdragarvägarna är iland fortfarande gångbara, ibland har skog/ sly tagit över. Slussning kan upplevas vilket är en ovanlig upplevelse då det inte förekommer på många platser i landet och detta är den enda platsen i länet. Kanalen är ett trafikstråk och är en betydelsefull bärare av lokal identitet. Bebyggelse och anläggningar tillhörande kanalen kan upplevas som tillhörande en äldre anläggning. I kanalens förlängning i Västmanlands län finns kanalens centra, Hjälmare docka med stora upplevelsevärden i form av bl.a. ett flertal slussar, varv, verkstäder, minnessten, arbetarbostäder, f.d. kanalchefbostad och museum. Bruksvärde:
2 Stort bruksvärde för turisttrafik och turistbesök. Vandring och fiske förekommer flitigt. Bebyggelsen intill riksintresseområdet brukas för permanent- och fritidsboende. Jordbruk och skogsbruk är viktigt inom området och bidrar till att landskapet behåller sin öppna prägel. Vägbromiljön vid Värhulta omfattar en äldre men något moderniserad svängbrokonstruktion av teknikhistoriskt och miljöskapande värde samt personalbostaden vid Sundbacken. Mål för att tillgodose riksintresset - kunskapsvärde, upplevelsevärde och bruksvärde Målet är att kanalmiljön ska bevaras och kunna upplevas genom att brukas, vårdas och förvaltas. Kanalmiljöns helhetsmiljö inom Södermanlands län, och dess fortsättning in i Västmanlands län bör värnas. I landskapet kring den riksintressanta kanalmiljön bör befintlig bebyggelse, jord- och skogsbruksmark brukas och vårdas för att öka upplevelsen, förståelsen och kunskapen om riksintresseområdet. Lokalbefolkning, besökare och fastighetsägare ska vara medvetna om områdets värden så brukandet blir varsamt och en tillgång för bygden och samhället i övrigt. Det innebär att: Aktiva åtgärder för underhåll av kanalanläggningen med alla dess kulturhistoriskt värdefulla komponenter ska främjas. Åtgärder ska genomföras på ett sådant vis att inte kunskapsbärande företeelser påverkas negativt. Kunskapsspridande åtgärder ska främjas. Åtgärder och nya verksamheter i området ska underordna sig riksintressets värden. Fortsatt brukande av kanalanläggningen. Båttrafiken bör fortleva. Kanalbankar, pråmvägar samt ekalléer underhålls. Bebyggelse underhålls på antikvariskt anpassat vis. Ny bebyggelse underordnas kanalanläggningens och befintlig bebyggelses struktur och utformning. Det omgivande kulturlandskapet kring kanalen bör brukas och hållas öppet så att kanalmiljön bevaras och även i fortsättningen förblir attraktiv. Beskrivning Naturgeografi Kanalen sträcker sig 13 km från Hjälmaren i söder till Arbogaån i norr och korsar länsgränsen Sörmland- Västmanland vid Södra signal. Totalt är ca 8,5 km grävd kanal, resten utgörs av naturliga sjöar som anslutits till kanalanläggningen. Höjdskillnaden mellan Hjälmaren och Arbogaån är ca 22 meter. Höjdskillnaden fångas upp genom sammanlagt nio slussar, varav en sluss finns vid Notholmen i Södermanlands län. Landskapet längs sträckan är mycket omväxlande från öppet småbrutet odlingslandskap till stora delvis kuperade barrskogsområden. Stränderna varierar från grävda/sprängda stolpkantade brinkar till breda bårder av kärr och före detta sjöstrand. Långa sträckor kantas av kanalbankar med en anlagd pråmdragväg i varierande skick parallellt med kanalen. Bitvis finns omfattande åldriga ekbestånd planterade på kanalbankarna ursprungligen utgörande virkesförråd för båt- och slussreparationer. Långa sträckor av kanalen söder om länsgränsen (men även norr därom) har anslutit direkt till jordbruks- och betesmarker. Kanalen har här löpt och löper genom ett tilltalande kulturlandskap med fria vyer från kanalen. Vid kanalens mynning i Hjälmaren är strandområdet sankt till följd av sjösänkningsprojekt. Mynningen är försedd med en längre stenkaj/pir med ankringspollare ut mot öppet vatten söder om slussen. Vägen fram till Notholmen löper över impediment där äldre bebyggelse återfinns. Längs de kanalsträckor där lantbruket upphört har en tilltagande igenväxning och förslyning vidtagit av kanalbankarna. Denna har på flera platser konkurrerat ut månghundraåriga ekar,
3 perforerar kanalbankarna och försvårar upplevelsen av det omgivande kulturlandskapet. Vid Värhulta gård passerar vägen Arboga- Västermo, här finns en vridbar vägbro som nyligen ersatts med en modernare sådan. I den sörmländska kanalsträckningens södra delar går denna genom ett småbrutet landskap. Ju längre mot norr och länsgränsen man rör sig tätnar de omgivande markerna och övergår i skog. Vid Södra signal i riktning mot norr börjar den så kallade Bergkanalen som är ett smalare parti av kanalen som sprängts, eventuellt genom tillmakning, genom ett bergigare skogsområde. Länsgränsen passerar Bergkanalen och delar denna mellan de två länen. Dagens landskapsbild Se rubriken Naturgeografi. Dagens brukande Friluftsområde. Turistbåttrafik. Fritidshus. Jordbruksmark med tillhörande gårdar. Skogsbruk. Dagens bebyggelsestruktur Vid Notholmen i söder finns Hjälmare kanals enda sluss med slussvaktarstuga i länet. Välbevarade tjänstebostäder tillhörande kanalanläggningen finns vid Södra signal, Marieberg och Sjöfallet i norr, närmare Västmanlandsgränsen. I området kring riksintresset återfinns ett antal gårdar och torp inom området som alla i någon form varit berörda av kanalanläggningen. Flertalet gårdar och torp är ålderdomliga och ännu välbevarade. Vid Värhulta finns en större gårdsanläggning med äldre bebyggelse. Vid Sundbacken finns en mindre vägbromiljö där länsvägen korsar kanalen. Här finns en äldre tjänstebostad ombyggd under senare delen av 1900-talet och stenfundamentet till en äldre vägbro samt en manöverbyggnad från efterkrigstiden för vridbrons manövrerande. Strax norr om Södra signal vid den f.d. sjön Lillsjön (nu myr) löper den äldsta kanalanläggningen från talet mot nordväst i ett äldre läge i förhållande till nuvarande sträcka. Den äldre sträckan är belägen i Västmanlands län. Historiska skikt: Kanalen började byggas år 1629 och tog 10 år att uppföra. Initiativtagare var kung Gustaf II Adolf. Den kallades ursprungligen Hjelmare slussverk och senare Arboga graf. Dess sträckning i Södermanlands län är i princip den samma som under 1600-talet. Kanalen hade en föregångare kallad Hertig Karls grav som var i drift och löpte mellan Hjälmaren förbi Eskilstuna och Torshälla och ut i Mälaren. Vid Arninge märke finns en vattenståndsmätare från år 1757 inhuggen i berg. Ombyggnadsarbeten skedde bl.a Mellan åren moderniserades kanalen, bl.a. breddades den och fick i Västmanlands län en helt ny sträckning. Den gamla sträckningen med ruiner av flera slussdockor från 1600-talet löper parallellt med och väster om nya kanalen, från Kvarnsjön till Arbogaån, och brukas för vattenkraftsändamål. Slussarna byggdes om efter anvisningar av Göta kanals grundare Baltzar von Platen. Huvuddelen av dagens utformning av kanalanläggningen är från ombyggnationsarbetena i början av 1800-talet. Servicebebyggelse tillhörande kanalanläggningen är i huvudsak från sent 1800-tal precis som torp och gårdsbebyggelse i närområdet. Pråmdragarvägarna utgör påtagliga vittnesbörd om en tid då fartyg gående i kanalen inte kunde göra det för egen maskin utan krävde dragdjur som drog fartygen från land. Den grova planterade ekarna längs kanalen visar på kanalens långa kontinuitet samt speglar betydelsen av att dels binda jorden i kanalbankarna men även att ha nära tillgång till grov ek som reparationsvirke före en tid av i huvudsak skepp och slussportar av stål. Hjälmare kanals mycket omfattande arkiv förvaras i Uppsala landsarkiv. Bl.a. finns där en utförlig ritningssamling.
4 Värdetext 1987 Hjälmare kanal: En av de äldsta kanalbyggena i landet, påbörjat som träslussar i Eskilstunaån Projektet genomfördes i ett västligare läge och fick sin nuvarande sträckning I samband med sjösänkningsföretag fördjupades kanalsträckningen närmast Hjälmaren Ekplanteringarna längs kanalens sidor var avsedda för kommande slussreparationer. Historiska näringar: Ursprungligen anlagd för järntransporter mellan bergslagen i Örebro län och Stockholm. Senare allmän godstransportled. Persontrafik. Kommunikation: Se ovan. Samhällsfunktioner: Viktig kommunikationsled mellan landets centrala inre delar och Mälardalen/ Stockholm under stormaktstiden och under industrialismen. Kanalens administrativa centrum är Hjälmare docka i Västmanlands län. Här finns fortfarande båtvarv, verkstäder, f.d. kanalchefbostad, arbetarbostäder osv. Tjänstebostäder vid bla Notholmen, Sundbacken och Södra Signal visar på en tid då anläggningen var så personalkrävande att det krävdes personal boende intill specifika delar av kanalen för att sköta dess drift. Makt: Statens långavariga kontroll över kanalen visar betydelsen som central kommunikationsled i rikets logistiksystem. Vems landskap: Kanalen dominerar sitt landskapsrum sedan den uppfördes. Tilltagande igenväxning längs kanalen äventyrar detta värde. Visuella/ historiska samband: De visuella sambanden mellan omgivande öppen mark och kanalanläggning är väsentlig. Man får här koppling till det omgivande kulturlandskapet och lantbruket som gränsar till kanalen. Likaså är siktlinjerna i kanalens sträckning viktiga att upprätthålla. Bebyggelsen och slussen vid Notudden, vridbron samt bebyggelsen på båda sidor kanalen vid Södra signal utgör tydliga visuella komponenter kopplade till kanalens verksamhet. Koppling till naturgeografi: Naturgeografins koppling till kanalens utformning är central. Naturliga höjdskillnader har styrt kanalens dragning och fångats upp med hjälp av slusspartier och bergskärningar. Sträckningen genom Södermanlands län innefattar färre höjdskillnader jämfört med kanalens norra dragning i grannlänet. Kanalen har vid uppförandet och ombyggnationen under 1800-talet avvägts i ungefär samma plan som de marker den passerar, medelst skärningar och kanalbankar. Detta framträder fortfarande tydligt i landskapet. Omgivande bebyggelse är i huvudsak placerad på impedimentmark. Administrativa uppgifter Namn och identitet: Hjälmare kanal (D 8) Socken: Västermo socken
5 Kommun: Eskilstuna Karaktärstyp: Kanalmiljö (kommunikationsmiljö) Karaktärsord: Kanal, kulturlandskap, pråmdragarvägar, tjänsteboställen, signalsystem, grov planterad ek på kanalbankar Befintliga skydd Kanalen saknar idag juridiskt skydd förutom de allmänna skyddsreglerna i Plan- och bygglagen. I Västmanlands län har en byggnadsminnesutredning utförts av Västmanlands läns museum. Arnö märke är skyddad som fast fornlämning enligt 2 kap Kulturmiljölagen. Ej utrett: Riksintresse för friluftslivet 3 kap 6 MB, Riksintresse för rörliga friluftslivet 4 kap 2 MB, Biotopskydd för ädellövskog, alléer, vattendrag. Uttolkning av gräns gräns avser att ungefär följa en gräns som markerats på Häradskartan, ca 50 meter på var sida om kanalen. Mindre utvidgningar omfattar bebyggelsemiljöer med äldre tjänstebostäder för personal anställda för underhållsansvar av kanalen.
6 Tid Bebyggelse Markanvändning Kommunikation Samhällsideologi Makt/sociala 1600-talet , kanalen anläggs. Inga samtida spår Kanal, Vägnät Stormaktstid, järnutskeppning kvar från denna tid i Södermanlands län (Bergkanalen?) men i Västmanlands län finns kanalsträckningar och slussruiner kvar från 1600t talet Kanalen byggs om Arnö märke 1757 Kanal, vägnät Merkantilism 1800-talet , kanalen moderniseras. Kanalen får sitt huvudsakliga utseende den har idag. Tjänstebostäder från sent 1800-tal. Lant- och skogsbruk i närområdet. Kanal, vägnät, pråmdragarvägar 1900-talet Bebyggelse och markanvändning i stort som under sent 1800-tal. Turist- och fritidsanläggning från senare delen av 1900-talet. Kanal, landsvägar Begynnande industrialism Postindustrialism Karaktärsområden/ -lämningar Illustrationsförslag 1600-talskartor. Bergkanalen Notholmens slussanläggning
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata
ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2
GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
Naturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Riksintresse för kulturmiljövården. Trosa (D50) KUNSKAPSUNDERLAG (2014-10-31)
Riksintresse för kulturmiljövården Trosa (D50) Trosa småstad utmed ån, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG (2014-10-31) Värden Kunskapsvärde Gatunät som sannolikt ursprungligen planerats med parallella långgator
Elkablar vid Bergs slussar
Rapport 2010:40 Arkeologisk förundersökning Elkablar vid Bergs slussar Intill RAÄ 110 och 115 Bergs slussar Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N
7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Areella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål
STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Vindkraftsplan Hjo kommun. Område 10. Samrådshandling 2012-11-14
Område 10 8 9 10 68 Översiktlig beskrivning av området Områdets area Vindförhållandena Terräng Vegetation Landskapets karaktär Visuell påverkan Markanvändningsintressen Särskilda värden Förekomst av landmärken
LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007
LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
SAMRÅDSFÖRSLAG 2012-08-15 ANTAGANDEHANDING. Röd skrafferad yta redovisar planområdets ungefärliga omfattning.
SAMRÅDSFÖRSLAG 2012-08-15 ANTAGANDEHANDING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Upphävande av del av detaljplan för del av Dillingby 1:10 i Husby, Skederid och Rö församling, som vann laga kraft den 28
Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Planerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Kommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Markanvändning och bebyggelseutveckling
54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.
STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan
STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
KLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av
Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland
Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland Arkeologisk förstudie, 2003 Håkan Nilsson Kalmar läns museum. Rapport 2003 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en arkeologisk
4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap
Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling
Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien 12 september Maria Ek Länsstyrelsen i Västmanlands län VÄSTMANLAND Vi är alla
Söbacken 1:17 ANTAGANDEHANDLING 2005-12-14 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Stenungssunds kommun Västra Götalands län HANDLINGAR
1(9) Detaljplan för Söbacken 1:17 Stenungssunds kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING 2005-12-14 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planen hör följande handlingar: - fastighetsförteckning - plankarta
Behovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Riksintressen och vindbruk
Riksintressen och vindbruk Påverkansanalys Vaggeryds kommun Jönköpings län Britta Wennstedt Edvinger A R K E O L O G I C E N T R U M A B A C - R A P P O R T 1512 Riksintressen och vindbruk Påverkansanalys
Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården
Arkeologisk schaktningsövervakning Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Grönsöö slott Raä 89:1 Kungs- Husby socken Uppland Joakim Kjellberg och Katarina Frost 2 Arkeologisk schaktningsövervakning
KLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö
4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats
SKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466
DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL
På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:
5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,
Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling
Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling SAMRÅDSHANDLING 2008-04-22 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2008-07-22 tillhör rev 2009-02-25 ANTAGANDEHANDLING POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning
Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning
Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning
Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län
Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,
Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda
Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,
Översvämningsskydd för Arvika stad
Översvämningsskydd för Arvika stad Bakgrund Hösten år 2000 drabbades Arvika av en kraftig översvämning där vattennivån i Glafsfjorden nådde mer än tre meter över normalvattennivån. Efter denna erfarenhet
Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun
1(9) Handläggning Jeanette Wadman Jörgen Olsson Datum 2009-05-13 Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun Innehåll Administrativa uppgifter Beslut om bildande m m Syfte Beslut
VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09
Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70
Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå
8.14 Samlad bedömning
8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs
Markanvändning och bebyggelseutveckling
TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.
OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31
1(10) OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M. FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-21, rev. 2014-03-13 Normalt förfarande Godkänd
Vattenfall Vind AB. Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen
Vattenfall Vind AB Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen 2 Vattenfall Vind AB: 2012.04.10 Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen Uppdragsansvarig:
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet
del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden
Rapport Arkeologisk förundersökning. Kumla Odensala sn. Anders Wikström. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum
Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och
Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Anneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)
Åtgärdsstrategier Flexibilitet är ett nyckelord för studier/analyser i tidiga planeringsskeden. Trots prognoser och utvecklingstrender är det svårt att veta exakt hur rv 55 kommer att utvecklas framöver,
KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16
Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,
Kustnära fritidsboende
Kustnära fritidsboende ÖP KRISTIANSTAD - www.kristianstad.se Program för fritidshus vid Olseröd - Maglehem Stadsarkitektkontoret i Kristianstads kommun 2004-03-04 Inbjudan till samråd - vad tycker du?
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN
1(12) Miljö- och byggkontoret OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN BESKRIVNING Upprättad 2002-10-22 Reviderad 2003-06-06 Antagen 2004-04-29 Laga kraft 2004-05-28 2(12) HANDLINGAR Till områdesbestämmelserna
Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Schaktning på Torget i Vimmerby
Schaktning på Torget i Vimmerby Fornlämning 313, Vimmerby Stad & Kommun, Småland Arkeologisk förundersökning, 2007 Veronica Palm Rapport April 2007 Kalmar läns museum & Västerviks Museum RAPPORT Datum
SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN
SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN Riksintressen ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Om det blir fråga om en avvägning mellan olika konkurrerande riksintressen måste en avvägning
LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING
NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen
Lingonskogen. Arkeologisk utredning. Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:26, Sundbybergs stad och socken, Uppland
Arkeologisk utredning Lingonskogen Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:, Sundbybergs stad och socken, Uppland Rapport :56 Kjell Andersson Arkeologisk utredning Lingonskogen
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4
1(22) Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Anslutning av vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden med 52 kv luftledningar och ny station vid Västermyrriset, samt ny 170 kv luftledning
GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1
GRIMMAGÄRDE Klass 3 Skogslandets jordbruk: Helheten med bebyggelsen i utkanten av öppna åkrar, faluröd bebyggelse med tvåvånings enkel- och parstugor, ladugårdar i skiftesverk, stenkällare, stenmurar,
OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2
Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Handläggare (konsult) Granskad (konsult) Rev Diarienummer F08-10130/SA20 Godkänd (konsult) Rev Dokumentnummer 9651-00-031 Datum Assar Engström Assar Johanna
UDDEVALLA KOMMUN Dnr P 247 Miljö och Stadsbyggnad
UDDEVALLA KOMMUN Dnr 47 Miljö och Stadsbyggnad ANTAGANDEHANDLING LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för UNDA BAD- OCH CAMINGLATS Herrestads församling, Uddevalla kommun Upprättad av Miljö och Stadsbyggnad
3. UTREDNINGSALTERNATIV
3. UTREDNINGSALTERNATIV Figur 3.6.1 Översikt över studerade alternativ 65 3. UTREDNINGSALTERNATIV UA1o med triangel öst UA1o innebär att Ystadbanan bibehålls och kompletteras med ett stickspår till Sturups
Utdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG 2008-11-15 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2009-10-27 ANTAGANDEHANDLING
Utdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG 2008-11-15 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2009-10-27 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av fastigheten VÄNGSJÖBERG 9:1 och del av 7:15 och 7:21 i Gottröra församling Dnr
Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:18 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats Fastigheterna Vallbytorp 5:1, Råberga 5:8, Råberga 5:10, Falltorp 1:2 och Falltorp 1:3,
Kapitel 10. Riksintressen
Kapitel 10. Riksintressen Miljöbalkens 3 och 4 kap reglerar vad som omfattas av riksintressen, det vill säga. Särskilda områden eller anläggningar som har så stort värde eller stor betydelse i ett nationellt
GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se
RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens
LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD
RAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD RAÄ 138:1 HAGSÄTTER 21:35 BORGS SOCKEN NORRKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Lakvattendamm över Hagsätter gård
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Soon Hammarström, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten Kattfoten 2, 3 och del av Näsby 51:2 samt del av Kumla 3:1264 i Skälsätra.
GENERALPAN FÖR PALOVAARA VINDKRAFTSPARK
PELLO KOMMUN GENERALPAN FÖR PALOVAARA VINDKRAFTSPARK Resultatet av internationellt samrådsförfarande, svar till inkomna utlåtanden i planutkastskedet SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 18.4.2016 GENERALPAN FÖR
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,
Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...
Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av
PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län
Godkänt av BN 2007-11-26 255 PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län Maj 2007, kompletterat i november 2007 1(5) Planprogram UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL I INSJÖN
Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun
Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Kärrbogärde 3:12 m.fl. Hemsjö socken Alingsås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport
7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts
Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun
Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING Samrådshandling 23 oktober 2014 HANDLINGAR Planhandlingarna består av: Planbeskrivning med illustrationer Plankarta med
Vattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från