MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling för

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011

2 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med funktioner eller stadsbiotoper vilket ökar möjligheten till oväntade och positiva möten mellan människor. Utformningen av stadens rum påverkar stadslivet. Ett stadsrum med hög kvalitet inbjuder många olika användare och stadslivet och aktiviteterna är av skiftande karaktär. Ensidig bebyggelse, t ex endast villor eller vilket kan ge en befolkning i samma ålder med liknande livsstil och ekonomiska förutsättningar. Detta kan skapa social samhörighet inom området, men möjligheten att en vi-dem känsla uppstår mellan områden Tillgänglighet är en viktig faktor men handlar vägar, järnvägar, stängsel, otillgängliga grönområden eller vattendrag. Sociala förhållanden - miljökonsekvenser planförslaget Konsekvenser Positiv Ingen Negativ Negativ, åtgärder rekommenderas Miljökonsekvenser Förslag till åtgärder Förslaget för Alsike innebär att Alsike får ett eget Järnvägen delar fortfarande Knivsta i två delar. så att Knivsta känns som en stad. medföra att en vi-dem känsla uppstår mellan detta problem kan bli är svårt att bedöma. Kulturmiljö Bedömningsgrunder Riksintressen Landskapet kring Valloxen och Säbysjön är av riksintresse för kulturmiljön (K45). Områdets fornlämningar, företrädesvis vetenskapligt och pedagogiskt värde, visar bebyggelsens lokalisering före medeltidens och 1600-talets säteribildningar. Området utgör idag en utpräglad herrgårdsbygd med en mycket representativ och välbevarad bebyggelse från 1600-, 100- och 1800-talen i traditionellt strandnära läge. Gårdarnas torp är karakteristiskt belägna på magrare moränmarker i bygdens ytterområden. En anmärkningsvärt välbevarad torpmiljö medeltida kyrka. Miljömål för Upplands län Planering, byggande och underhåll bidrar till historisk kontinuitet och läsbarhet i äldre och yngre bebyggelsemiljöer. 38

3 Knivsta kommun översiktsplan Kulturlandskapet i sin helhet, med sina höga upplevelsevärden, ska betraktas som en strategisk resurs som i ett långt tidsperspektiv bör förvaltas och utvecklas Värdefulla kulturmiljöer Värdefulla kulturmiljöer i Knivsta kommun var avsett som ett första steg mot ett kommunalt kulturmiljövårdsprogram. Inom särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoria, så kallade värdekärnor. även med tanke på rekreation och turism. Värdefulla kulturmiljöer och landskapsbilder ska ses som en resurs att ta fasta på vid planering och särskilt värdefulla kulturmiljöer och landskapsbilder ska värnas och utvecklas. Rumsliga och visuella sammanhang mellan värdefulla objekt som byggnader och markområden och viktiga historiska strukturer och inte endast objekten i sig med eventuella skyddszoner ska värnas och utvecklas i den mån det är intressant och möjligt. Områdesbestämmelser med områdesbestämmelser. Avsikten med värdefulla kulturmiljöer från att förvanskas eller i stora drag med områden markerade som miljöer som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoria i Kulturmiljöer i Uppsala tillsammans utgör områdets karaktär. Förutom mm. Kulturlandskapet, som har en historisk bakåt i tiden, är ett resultat av åtgärder utifrån Förändringar i öppna landskap kan prägla förändringar som sker utanför dessa bestämmelser skada de värden områdes- av områdesbestämmelserna kan komma att resultera i såväl förslag att utöka som att utbredning. Ett aktivt jordbruk krävs inte sällan för att landskapsrum ofta är en förutsättning för att Områdesbestämmelserna säger bland annat att: förutsättningarna för tänkbara åtgärder Områdesbestämmelser är bindande för lovfria åtgärder skall utföras varsamt så att den ansluter till det närliggande liknar de traditionella tomtplatserna. En områdesbestämmelse som intas som planbestämmelse får inte ifrågasättas vid efterföljande detaljplaneläggning. 39

4 Förutsättningar Vår fysiska miljö är en del av vårt kulturarv. Varje tidsepok lämnar sina avtryck efter sig i stads- och kulturlandskapet. Människor har bott här under mycket lång tid och lämnat rikligt med spår efter sig som berättar traktens historia för oss och kommande generationer. Fornminnesregistret är uppdaterat med den information som saknades då samråd hölls om planen. Kring Säbysjön och sjön Valloxen utbreder sig ett sammanhängande mycket värdefullt i karakteristiska strandnära lägen samt tillhörande torpbebyggelse i ytterområdena. Landskapet kring sjön är omväxlande och småbrutet med öppna åkrar, betesbackar och närmast vattnet smala strandängar. Vägen som löper runt sjön är bevarad i sin äldre sträckning. Områdets bebyggelseutveckling från forntid till nutid illustreras på ett mycket tydligt sätt genom områdets fornlämningar, de bevarade medeltida bytomterna samt de nuvarande gårdarna, vilka bildades som säterier på 1600-talet. Bebyggelsen kring Säbysjön domineras av Knivsta kyrka och gårdarna Knivsta och Nor. Väster om sjön utbreder sig öppna åkermarker. Invid Knivsta kyrka ligger Knivsta gård. Den nuvarande gårdsanläggningen tillkom troligen först under senare delen av 100-talet. Landskapet kring Säbysjön och Valloxen är riksintresse för kulturmiljön. Området är även en del av en kommunal värdekärna för kulturmiljön och är skyddat av områdesbestämmelse en välbevarad sidokammarstuga från samma tid. Ladugård, loge och lada från omkring 1900 är uppförda i fyrkant. Gården och dess närmast omgivningar är en kommunal värdekärna för kulturmiljön och är skyddat av områdesbestämmelser. Före detta soldattorp (Nydal Tarv) med välbevarat bostadshus från 1800-talets senare del. Torpet och dess närmaste omgivningar är en kommunal värdekärna för kulturmiljön. Oleda gård var ursprungligen en by bestående av två frälsehemman och ett skattehemman. Den nuvarande gården tillkom vid talets mitt genom sammanslagning av de bägge gårdarna. Manngårdsbyggnaden är uppförd 183. Till manngårdsbyggnaden hör en sidokammarstuga från 1820-talet samt två timrade bodar från 1830-talet. Till gården hör även brygghus, ladugård, magasin, stall samt en smedja talsbebyggelsen är idag välbevarad. Gården och dess närmast omgivningar är en kommunal värdekärna för kulturmiljön och är skyddat av områdesbestämmelser. Oleda soldattorp som är en välbevarad sidokammarstuga från 1800-talets förra hälft. Torpet och dess närmast omgivningar är en kommunal värdekärna för kulturmiljön Söder om Valloxen ligger Margaretahemmet, nuvarande Valloxens sjukhem. Byggnaderna utgör intressanta exempel på det tidiga 1900-talets vårdinrättningar. Sjukhemmet och dess närmaste omgivningar skyddas av områdesbestämmelser. Nya Tarv Tarvs by på 1890-talet. Bostadshuset från 1896 är mycket välbevarat. Manngårdsbyggnaden 40

5 I Ängby med mangårdsbyggnad från 184, byggnaden och dess närmiljö är en kommunal värdekärna Knivsta tätort har ett välbevarat stationsområde med stationshus, bostadsbebyggelse och äldre även Särsta gård med 100- och 1800-tals bebyggelse, ett egnahemsområde från talets början samt sjukhem från 1910-talet. Tätorten är en kommunal värdekärna. Gredelby med välbevarat bostadshus från 1860-talet omgivet av en samtida fruktträdgård. Invid ligger ytterligare ett bostadshus från Stensträngssystem och äldre odlingsytor. Gården med omgivningar är en kommunal värdekärna för kulturmiljön Skräddarbo är ett torp med välbevarad låg parstuga av ålderdomlig typ. Torpet och dess närmaste omgivning är en kommunal värdekärna för kulturmiljön I kulturmiljön Vid Framnäs torpmiljö bestående av fem torp. Av vilka två varit soldattorp. De äldsta husen kan eventuellt härröra från 100-talets senare del. Till torpen hör även äldre ekonomibyggnader. Torpen och dess närmaste omgivningar är skyddade av områdesbestämmelser Lugnet var ursprungligen ett torp under Brunnby som på 1900-talet förvandlades till en arrendegård. Bostadshus från 1800-talets förra hälft är mycket välbevarat. På 1940-talet uppfördes ett nytt bostadshus. Gården ligger vid ett smalt odlingsstråk som sträcker sig sträcker sig från Valloxen upp mot skogsbygden i norr. Utmed den väg som slingrar sig fram i skogskanten norr om Trunstaträsk ligger Vrå egnahemsområde. Tre av bostadshusen uppförda 1910 är ännu välbevarade: Hasselbacken, Björkbacken och Gransäter. Gårdarna utgör värdefulla exempel på det under 1900-talets första decennier så betydelsefulla egnahemsbyggandet. Egnahemsområdet ingår i en kommunal värdekärna för kulturmiljön och de tre välbevarade gårdarna är skyddade med områdesbestämmelser Vrå gård är en mindre herrgård med 1800-tals bebyggelse. På 1500-talet var gården socknens största gård. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes Flyglarna tillkom först på 1930-talet. Framför mangården ligger en stor trädgård som sträcker sig ned mot vägen. Gården och dess närmiljö är en kommunal värdekärna för kulturmiljön och är skyddat av områdesbestämmelser 41

6 MKB - Miljökonsekvenser Kulturmiljö - inventerade och skyddade områden 6? Gräns för aktivitetsområde fö 6 10 Lugnet 12 Vrå gård Framnäs 6 11 Vrå egnahemsområde Landskapet kring Valloxen RFK 6lE\VM Q - 6NUlGGDUER *UHGHOE\ bqje\ Landskapet kring Valloxen RFK 6lE\VM Q Knivsta tätort 3 1\D DUY Valloxens sjukhem 1 2 6ROGDWWRUS 1\GDO DUY Knivsta-Nor Oleda gård Meter Oleda soldattorp Landskapet kring 9DOOR[HQ RFK 6lE\VM Q Copyright Knivsta kommun. Lantmäteriet CA2008/1208

7 Teckenförklaring Riksintresse kulturmiljö Fornminne Områdesbestämmelser Kommunal kulturmiljö värdekärna Resursområde kulturmiljö ÖP06 Gällande detaljplaner/detaljplaneprogram Föreslagna bostäder Föreslaget verksamhetsområde Föreslagen grönyta/park Strategiskt område Gräns för aktivitetsområde för sport och friluftsliv Vatten Kulturmiljö - miljökonsekvenser planförslaget Konsekvenser Positiv Ingen Negativ Negativ, åtgärder rekommenderas Miljökonsekvenser 1 Intrång görs i område med områdes- gård. 2 Intrång kommer att ske i den kommunala förslaget försvinna helt. Läsbarheten i äldre kontinuiteten försvagas, vilket inte ligger i linjer med miljömål. 3 Intrång kommer att ske i den kommunala omgivande öppna marker kommer att kommer att förändras helt. Läsbarheten i äldre kontinuiteten försvagas, vilket inte ligger i linjer med miljömål. 4 Inom den kommunala värdekärnan Knivsta stationsvägen. Förslag till åtgärder En noggrannare inventering av värdekärnans utforma vägen så att intrånget minimeras bör utredas. utformas så att de kulturmiljövärden som berörs kan tas tillvara. Bostadsområdet bör utformas så att de kulturmiljövärden som berörs kan tas tillvara. I tillåtas. En noggrannare inventering av värdekärnans utredas. 5 Ett grönområde skapas kring det Komministerboställets närmiljö är en kommunal påverka värdekärnan. 43

8 Konsekvenser Positiv Ingen Negativ Negativ, åtgärder rekommenderas Miljökonsekvenser Förslag till åtgärder 6 Intrånget bedöms så pass ringa att inga åtgärder behöver vidtas. Intrång görs eventuellt i fornminnen. planering sker bör därför en inledande arkeologisk utredning genomföras inom samtliga 8 Intrång kommer att ske i den kommunala 9 Eventuellt kommer ett mindre intrång att ske i kommunal kulturmiljö värdekärna: Vrå egnahemsområde. 10 känsliga landskapsrummet vid Vrå gård. Intrång område med områdesbestämmelser: Vrå gård. Förslaget innebär en förändring av miljön i delar av dess omgivning. 11 Ett mindre intrång i riksintresse kulturmiljö: det innehåller bland annat fornlämningar, före talets säteribildningar. 12 Intrång i kommunal kulturmiljö värdekärna vid Lugnet. Industriområde läggs nära det välbevarade torpet. En nogrannare inventering av resursområdets - intrångets negativa konsekvenser kan minimeras. Intrånget bedöms så pass ringa att inga åtgärder behöver vidtas. En nogrannare inventering av framförallt kultur- bör utformas så att negativa effekter minimeras ligt kan tas till vara. Man bör även överväga om gelseområden. En noggrannare inventering av riksintressets så att intrångets negativa effekter på riksintresset kan undviks. Innan vidare planering sker bör en inledande arkeologisk utredning genomföras inom samtliga områden som ska exploateras. gräva ned kraftledningen för att kunna använda området effektivt. Om detta sker bör ledningen minska påverkan på kulturmiljön. utformas så att de kulturmiljövärden som berörs gräva ned kraftledningen för att kunna använda området effektivt. Om detta sker bör ledningen minska påverkan på kulturmiljön. 44