ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

Transkript

1 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader med madhus och det bevarade namnet Notön viskar på fiskets betydelse. Lyckebyåns vägar: En bevarad stensatt kant som kan vara en lämning efter utkörsel av lera är exempel på hur vattenvägen användes. Skogslandets jordbruk: Helheten. Ladugårdar. Stenmurar. Hamlade träd. Myterna: Myter kring den medeltida borgen och kring Algut som sägs gett namn till hela socknen. Moberg: Vilhelm Moberg inspirerades också av myterna kring Algut. Källorna: Drottning Kristinas källa Rostock 2013 På holmen mellan Rostockasjön och Grimmansmålasjön finns en fornlämning, med Riksantikvarieämbetets fornlämningsnummer Algutsboda 79:1. Det är spåren efter en borganläggning/stormannagård som uppfördes i början av 1200-talet och raserades i början av 1400-talet. Än idag syns fem husgrunder samt grunden efter en källare som var 8x10 meter. En bit norr om finns en stensatt kant mot sjön, 3x20 meter, som tolkas som en kaj. Läget på en holme i Lyckebyån var strategisk. Här går också den uråldriga gränsen mellan 1

2 Södra Möre och Uppvidinge härader. Stenåldersfynd i form av kvarts- och flintaavslag har också hittats på holmen anlades en vandringsled och byggdes en ny bro ut till Rostockaholme, som också skyltades upp. I Rostocks by finns tre gårdar med till stor del bevarad traditionell bebyggelse, alla faluröda. Gården vid sjön, tidigare benämnd gård A, består idag av en äldre traditionell parstuga i två våningar, med många delar i originalskick, såsom panel, fönster, skorstenar, takkonstruktion mm. Flera olika ekonomibyggnader samt en bod/magasin på hög stenfot med källare finns också. Den norra gården i Rostock ligger på traditionellt sätt, med staket som skiljer mangård från fägård. Ladugården av tidig 1900-talstyp är traditionellt utformad, i skiftesverk, med tillbyggt mjölkrum, med mjölkpall i trä utanför. Till gården hör ett brygghus och ett magasin på hög stenfort/stenkällare. Bostadshuset som finns idag är ett tidstypiskt bostadshus för sin tid, 1920-tal. (Ett äldre bostadshus låg tidigare på samma plats.) Den tredje gården i byn har också traditionella ekonomibyggnader samt en källare med förvaringsbod i trä ovanpå. Bostadshuset som flyttades hit eller nyuppfördes här efter 1827 är idag moderniserat. Detalj ur karta från 1827, med en mångfald av hus på gårdarna A och B. Detalj ur karta från 2013, som visar gården A idag. Bostadshuset är detsamma och troligen stenkällaren med överbyggnad. Historik Rostockaholme har gett upphov till flera myter och sägner, bland annat att borgen skulle ha ägts av riddaren Algut, som sedan gav namn åt hela socknen. Sägnen säger också att Algut under ett våldsamt åskväder hytte med näven upp mot himlen och skrek åt Thor -Där uppe dundrar du, men här nere regerar jag! Varpå blixten slog ner och sänkte den bro helt klädd i koppar, som Agut just befann sig på. Det sägs att den glittrande bron än idag kan anas nere på bottnen när fullmånen lyser. Holmen användes till odlingar under 1800-talet (varvid ena sidan av alla medeltida husgrunder förstördes). Under 1900-talet har holmen använts till (får-)bete. Under 1950-talet användes holmen som utflyktsmål för traktens ungdom. På 1990-talet startades en ny förening, Emmabodabygdens historiska förening, tack vare intresset för Rostockaholme. Ett arbete 2

3 med amatörarkeologiska utgrävningar under ledning av länsmuseet i Kalmar startades upp och pågick under några veckor varje sommar i mer än 10 år. Detta i kombination av utgivandet av en ny bok i serien Det medeltida Sverige har gett helt ny information om den medeltida borganläggningen. Troligen ägdes den av Nils Turesson Bielke, som var drots dvs kungens ställföreträdare. Dendroanalyser visar också att borganläggningen var i bebodd i nära 200 år från tidigt 1200-tal till tidigt 1400-tal invigdes en ny bro och en vandringsled med spänger runt Grimmansmålasjön, förbi Rostockaholme. Innan hade man vara kunnat ta sig ut till holmen med båt. Gården A mitt emot holmen var väl etablerad i samband med att skiftet genomfördes Den låg då här tätt tillsammans med gården B. Bostadshus och en bod som fanns då är troligen samma som finns kvar idag. Gården hade många hus för olika funktioner. Flera hus ligger nära sjön och har troligen koppling till verksamheter vid vattnet, som fiskrök, sjöbod mm. Runt sjön fanns också ett antal madhus, som visar på madslåtterns betydelse som en del i gårdens ekonomi. Dessa finns ej kvar idag. Gårdens läge och vägens sträckning är detsamma idag som på 1820-talet. Gården B flyttade in till nuvarande läge efter skiftet på 1820-talet. På kartan från ca 1940 syns var den gamla kommun- och häradsgränsen gick, att det fanns flera madhus väster om Grimmansmålasjön och gården A. Från lantmäteriets historiska kartor. På kartan från 1827 syns hur de två gårdarna A och B ligger tätt samman vid sjön, hur marker är uppodlade på Rostockaholme och hur den norra gården finns, med ladugård och bostadshus i samma läge som idag. 3

4 Betydelsefulla karaktärsdrag Den öppna åkermarken. Röjningsrösen och stenmurar. Hamlade träd. Den äldsta gårdens placering vid sjön. De yngre gårdarnas placering vid byvägen. Den äldsta mangårdsbyggnadens typ; parstuga med åstak. Den yngre mangårdsbyggnaden i originalskick från 1920-talet. Äldre ekonomibyggnader och ladugårdar i skiftesverk. Alla tre gårdar i byn har ett magasin/bod med stenkällare under. Byvägen sträckning. Förslag på skydd och rekommendationer Alla tre gårdarna och i Rostocks by bör betraktas som särskilt värdefulla enligt Plan- och bygglagen. Husägarna bör informeras om detta och om vad det innebär. Byggnaderna bör ej förvanskas. Traditionella material och metoder bör användas vid underhåll. Vid kommande renoveringar bör utbytta fönster ersättas med traditionellt utformade och med storlekar och mått som passar respektive hus. Ekonomibyggnader bör underhållas så att de inte försvinner, eftersom de är en viktig del av byns karaktär. Skyddsåtgärder som inte är traditionella material kan dock användas. Åkrar bör hållas öppna. Landskapsvårdande åtgärder bör ske regelbundet. Stenrösen bör bevaras och hållas efter genom att sly röjs regelbundet. Hamlade träd bör hamlas regelbundet. Vid behov av mer omfattande förändringar inom huvudområdet bör antikvarisk förundersökning först fastställa vad, hur och var åtgärder bäst görs En informationskampanj om kulturhistoriska värden och byggnadsvård mot alla olika fastighetsägare inom kärnområdena är önskvärt. Gamla vägar inom huvudområdet bör värnas vad gäller sträckning, bredd och detaljer som hör vägmiljön till. 4

5 Mangårdsbyggnaden till gården A, kvar på samma läge sedan minst 1700-talet. Ålderdomlig takkonstruktion med åsar samt ålderdomliga skorstenar. Välbevarade fönster och dörrar. Dörren ombyggd eller nybyggd senare, troligen på 1930-talet. 5

6 Ladugården till gården A. Dass och stenkällare med magasin ovanpå. 6

7 Gården B, flyttad eller nybyggd här efter

8 Det gamla bostadshuset från 1800-talet har på gården längst mot norr ersatts med ett nytt på 1920-talet. Detta är idag en välbevarad representant för sin tid. Traditionell gårdsmiljö med vägen igenom. Ladugård i skiftesverk, stenkällare med överbyggnad i trä och brygghus. 8