Rosendal. kaplansbostället Skeppebo. odlingsrösen fossil åkermark Malmberget, gruvhål. sjön Törn

Transkript

1 Rosendal Annehult odlingsrösen fossil åkermark Karamåla kaplansbostället Skeppebo odlingsrösen fossil åkermark Malmberget, gruvhål sjön Törn grund stenkällare Törnamålen Basterön Klintamålen Malmudden husgrunder Linnefors Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram Huvudområde Kärnområde Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Kulturlämning ^` D Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Meter 0 87, SKEPPEBO Klass X Lyckebyån som resurs: Sjön Törn har använts på många olika sätt, tex till till fiske. Malmudden för transport av järn till Linnefors järnbruk under 1700-talet. Lyckebyåns vägar: Äldre vägnät. Skogslandets jordbruk: Fossil åkermark. Dagsverkstorp. Skogen som resurs: Malmberget, gruva till Linnefors järnbruk. Viktig industri: Koppling till Linnefors järnbruk genom en liten gruva. Skeppebo är en ståndsmässigt anlagd gård på en höjd i landskapet, med tydlig allé som leder upp mot huvudbyggnaden, och var Kaplansboställe/komministerboställe från 1690-tal fram till Fem dagsverkstorp hörde till gården. Fossil åkermark och odlingslandskap finns, med anor till minst 1600-talet. På markerna ligger en för kommunen unik liten malmgruva där järnmalm togs till Linnefors järnbruk. Huvudområde Skeppebo Skeppebo är en ståndsmässigt anlagd gård på en höjd i landskapet, med tydlig allé som leder upp mot huvudbyggnaden. Ekonomibyggnaderna ligger runt en egen gårdsplan vid sidan av Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Skeppebo

2 huvudbyggnaden. Gården ligger med utsikt ner över en vik av norra änden av sjön Törn. Den ståndsmässigt uppförda gården skvallrar om att den var mer än en vanlig bondgård. Den utnämndes av Karl XI som Kaplanboställe för Vissefjärda församlings redan 1693, och förblev komministerboställe fram till Läget en bra bit ifrån kyrkbyn är också karaktäristisk för komministerboställen. Nuvarande gård är dock anlagd en bit ifrån första boplatsen närmre sjön, se kartor nedan 2. Mangårdsbyggnaden (troligen ca 1800) är symmetrisk och inte så stor som t ex ett prästboställe. Nordväst och norr om sjön finns fem torp som var dagsverkstorp till Skeppebo; Basterön 3, Klintamålen 4, Törnamålen, Annehult och Rosendal. En karta från 1694 visar att dessa torp ännu inte fanns då, men att slåttermark fanns på de ställen som kom att bli torpställen. Den odlade marken närmast gården sammanfaller till delar med dagens uppodlade mark. Torparna och deras hustrur utförde ett visst antal dagsverken på kaplansbostället. Exempel på en sådan arbetsuppgift är höslåtter, som skedde på ängar och mader utmed sjön långt ifrån gården (Det har funnits madhus för detta syfte, men dessa är borta). Torpen friköptes under 1900-talet. Skeppebo är en gård som hade fler besökare än en vanlig gård. Många människor har därför minnen härifrån. T ex bodde under en period konfirmanderna inackorderade på gården. Utsnitt ur karta från 1803 visar den då nya anläggningen. Den gamla hustomten är nr 46. Anmärkningsvärt är att åkrarna är i stort sett exakt desamma 140 år senare, se karta från ca 1940 (nedan), och till delar än idag, se dagens karta från Vägarna i kartbilden har inte ändrats sedan Mer än 20 präster har under åren bott och verkat här. 2 I ett protokoll från 1764 redovisas 15 olika byggnader på den gamla gården, t ex Sätesstuga, drängstuga, mjölkbod, visthus, mjöl- och spannmålsbod, redskapshus, foderhus, mält- och torkhus och badstuga. Man hade också humlegård, äppelträd, kvarn vid nuvarande Linnefors-Karamåla och fiskevatten samt ålfiske. 3 Den förste torparen kom enligt uppgift 1715 till Basterön. Den siste innehavaren av torpet Viktor Gummesson flyttade därifrån på 1940-talet efter att hans hushållerska gått igenom isen och drunknat. Torpet hade då innehaft av far och son under 230 år. 4 Väg fram till Klintemålen byggdes först på 1940-talet. Det finns nedtecknade historier om livet på torpet. En son drunknade på isen Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 2 Skeppebo

3 Kartan från 1694 visar att gården då låg närmre viken. Troligen flyttades den och nybyggdes på nuvarande plats ca Åkern närmast vattnet finns kvar i samma form än idag, illustrerat av 1940 års karta. Av kända registrerade fornlämningar finns två områden med odlingsrösen, stensträngar och fossil åkermark 5 precis söder och precis norr om kaplansbostället. Området är ej närmare undersökt, varför åldern inte är fastsälld. Sydost om gården, utmed vägen straxt väster om järnvägen, finns grunder efter sk lägenhetsbebyggelse 6 och i en backe inte långt härifrån, öster om gården, finns grunden efter en stenkällare av okänd ålder, som inte är registrerad som fornlämning i det gamla registret (FMIS). Om det visar sig att grunderna är äldre än 1850 ska de dock räknas som fornlämning. En ovanlig eller för kommunen unik lämning är ett gruvhål 7 på ett av de näs som går ut i sjön väster om gården. Enligt uppgift ska det ha funnits en gruva till Linnefors bruk här. På kartor benämnd platsen också Malmberget. På kartan från 1802 benämns platsen Jernegruva. Viken intill kallas Malmviken, och är sannolikt den plats varifrån man lagrade och transporterade malmen med båt till Linnefors järnbruk under 1700-talet. Det som senare kom att kallas Malmberget heter på 1802 års karta Jernegruva. Åkrarna till dagsverkstorpetällena Törnamålen och Klintamålen syns också. De sammanfaller i stort sett exakt med kartan till höger, 140 år senare. 5 RAÄ-nummer Vissefjärda 148:1 och 149:1 6 Bebyggelselämningar, sentida, bestående av 3 husgrunder, därav1 källargrund, röjningsrösen och röjda ytor. Torp under kaplanshemmanet. Revs kring sekelskiftet RAÄ-nummer Vissefjärda 113:1. 7 RAÄ-nummer Vissefjärda 304:1 Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 3 Skeppebo

4 Av detta utsnitt ur karta från 1694 framgår att Skeppebos kvarnställe under 1600-talet låg vid det som senare blev gränsen mellan Karamåla och Linnefors, och nyttjas av Linnefors bruk. Texten lyder Skiäppebo qvarn samt Skiäppebo wad (vadställe, innan bro byggdes). Kartan till höger samma ställe kaplansbostället Skeppbo odlingsrösen fossil åkermark odlingsrösen fossil åkermark grund stenkällare Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram Huvudområde Kärnområde Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Kulturlämning ^` D Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Törn Meter Kärnområde Skeppebo Kaplans- eller komministerbostället utmärks av symmetri, ordning och ståndsmässighet. Den raka allén som leder upp mot huvudbyggnaden, den raka grusgången med rundel framför huset, ekonomibyggnaderna anlagda runt en egen gårdsplan intill. Huvudbyggnaden är ganska liten, jämfört med t ex en prästgård. En sidobyggnad, flygel, som fanns eller ritades in söder om huvudbyggnaden då anläggningen nyuppfördes (ca 1800) saknas idag. Strax sydost om gården finns en annan bostad som varit arbetarbostad, och som flyttats ut till nuvarande läge från att Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 4 Skeppebo

5 ha varit flygelbyggnad på gården. Ett hus ligger på mangårdens norra sida på gränsen mellan man- och fägård och bildar samtidigt en slags flygel till huvudbyggnaden. Gårdsplanen ramas också in av traditionellt rödmålat spjälstaket med vita toppar, stenstolpar och smidd grind. Grinden och entrén flankeras av två stora träd. Det finns ett flertal olika ekonomibyggnader av olika ålder, stil och funktion. Flera är uppförda som traditionella skiftesverkshus. Åkrarna norr och söder om gårdsanläggningen präglas av odlingsrösen, stensträngar och fossil åkermark, och är registrerade som fornlämningar. I början av allén ligger en sommarstuga av 1970-taltyp på en fd åker som fanns redan på 1600-talet. Det äldre boplatsläget närmre sjön. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 5 Skeppebo

6 Betydelsefulla karaktärsdrag, områden och objekt Samtliga byggnader som markerats med röd ring i ovanstående karta. Spåren efter malmgruvan. Bevarade torp och spår efter torp som ursprungligen varit dagsverkstorp. Äldre vägsträckningar. Ålderdomligt odlingslandskap, bland annat med fossil åkermark. Befintligt skydd Fornlämningar skyddas av Kulturmiljölagen (KML 2 kap). En ny lag trädde i kraft 1 januari 2014, vilken bl.a. innebär att alla lämningar äldre än år 1850 är skyddade. Detta medför att alla torp-/kvarnlämningar m.m. uppförda innan 1850 numera är skyddade. Fornlämningsregistret är under bearbetning. De på kartan markerade fornlämningarna utgår från bedömningar gjorda utifrån den tidigare Kulturminneslagen. Området är riksintresse för naturvården och skyddas av Miljöbalken. (MB 3 & 4kap) Den gamla vägsträckningen från Linnefors mot nordväst är utpekad som en värdefull vägmiljö inom projektet Vägen som kulturarv, framtaget av Länsstyrelsen i Kalmar län och Trafikverket. Alla byggnader omfattas av varsamhetskravet i Plan- och Bygglagen. Detta innebär att ändring av en byggnad alltid ska utföras varsamt, så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar tillvara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. (PBL 8 kap 17 ) Värdefulla småmiljöer i jordbrukslandskapet, som till exempel åkerholmar, odlingsrösen, stenmurer och alléer, omfattas av biotopskydd enligt miljöbalken. Det innebär att de inte får tas bort eller skadas. (MB 7 kap) Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 6 Skeppebo

7 Rekommendationer och förslag till skydd Ovan listade objekt, områden eller karaktärsdrag bör behållas och vårdas. Byggnader och bebyggelseområden som markerats med ring på kartan bör betraktas som särskilt värdefulla ur kulturhistorisk synpunkt enligt Plan- och bygglagen. Husägaren bör informeras om detta och vad det innebär. Dessa byggnader får inte rivas eller förvanskas och ska underhållas så att de särskilda värdena och byggnadernas ursprungliga karaktär bevaras. Fasad- och takmaterial, utförande och kulörer samt äldre detaljer som dörrar och fönster bör bevaras, såtillvida det inte handlar om rena skyddsåtgärder, ex. täckning av överloppsbyggnader med plåttak. Kärnområdena är känsliga för förändringar. Vid lovgivning bör antikvarisk hänsyn tas. Nybyggnader och tillbyggnader bör anpassas till områdenas kulturmiljö vad gäller placering, skala, material och färgsättning. Mer omfattande förändringar inom kärnområdet bör föregås av en antikvarisk förundersökning. Det är önskvärt om områdesbestämmelser upprättas för kärnområdet. I områdesbestämmelserna bör en generell lovplikt införas för rivning, för åtgärder som avsevärt påverkar befintliga byggnaderna yttre utseende samt för åtgärder avseende ekonomibyggnader. Bebyggelsens kulturhistoriska värden bör i områdesbestämmelserna skyddas genom varsamhetsbestämmelser eller skyddsbestämmelser. Huvudområdet bidrar till en förståelse av miljön och sätter in de kulturhistoriskt värdefulla kärnområdena i ett större sammanhang. Det öppna odlingslandskapet inom huvudområdet har kulturhistoriskt bevarandeintresse. Landskapsvårdande åtgärder i form av fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement, bör i främsta hand koncentreras till områden nära den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen och i anslutning till kulturhistoriskt värdefulla landskapsobjekt, som stenmurar och rösen. Gamla vägar inom huvudområdet bör värnas vad gäller sträckning, bredd och detaljer som hör vägmiljön till. Grusvägar bör ej asfalteras eller ytterligare dras om. En dokumentation av byns bebyggelse är önskvärd. Referenser Lantmäteriets historiska kartor Riksantikvarieämbetets Fornsök I Dackebygd 1977 s 48 Rågångstvist mellan Skeppebo och Karamåla I Dackebygd 1979 s 7 Järngruvan i Skeppebo I Dackebygd: 1970 s 31, 1973 s 75, 1974 s 37, 1991 s 118, 1999 s 60, 2014 s 110 Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 7 Skeppebo

8 En allé leder upp mot gården, som på så sätt får ovanligt ståndsmässig entré. Mangårdsbyggnaden i blickfånget och ekonomibyggnaderna vid sidan av. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 8 Skeppebo

9 Symmetri präglar gårdsplanen. Stenstolpar, smidesgrind och staket präglar också kulturmiljön I hög grad. Det traditionella staketet ramar in tomten. En äldre byggnad i skiftesverk skiljer mangård från fägård. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 9 Skeppebo

10 Brygghus Ladugård Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 10 Skeppebo

11 Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 11 Skeppebo

12 En äldre brukningsväg till åkrar och ängar. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 12 Skeppebo

13 Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 13 Skeppebo

14 En sommarstuga från 1970-talet ligger idag på en av de äldsta åkrarna, som fanns i alla fall på 1690-talet. En jordkällare, eller stenkällare, med inrasat tak Saknas bilder på torpmiljöerna och gruvan. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 14 Skeppebo