Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Transkript

1 Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen Täby 1

2 Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod och disposition... 1 Miljöbeskrivning... 1 Kulturhistorisk analys... 2 Platsens historia... 2 Kulturhistorisk värdebeskrivning... 3 Arkitektoniskt värde... 3 Upplevelsevärde och miljöskapande värde... 4 Framtida utvecklingsmöjligheter av Vik 1:81 utifrån kulturhistorisk synpunkt... 4 Sammanfattning... 5 Källor och litteratur... 6 Bilagor

3 Inledning Bakgrund Miljö- och planutskottet i Upplands Väsby gav den 20 mars 2013 planuppdrag för bostäder inom Upplands Väsby kommuns mark intill Vikskolan. Fastigheten Vik 1:81 lyftes även in i detta planuppdrag med villkoret att en kulturmiljöutredning skulle genomföras som visar om och på vilket sätt fastigheten kan utvecklas. Syfte Denna kulturmiljöutredning ska visa hur fastigheten Vik 1:81 kan utvecklas utan att omgivningens karaktär påverkas negativt. Vik 1:81 är en del av Viks gård (Vik 1:83) med bevaransvärd bebyggelse. Ändringar får enligt planbestämmelsrna inte förvanska byggnadens ursprungliga karaktär och ny bebyggelse ska till form, utförande och material anpassas till befintlig bebyggelse och utformas med hänsyn till omgivningens egenart. Metod och disposition Främst har boken Upplands Väsby kulturhistoriska miljöer används. Den togs fram av Stockholms läns museum och fungerade som första delen i ett kulturminnesvårdsprogram för kommunen. Äldre lantmäterikartor har också studerats. Utifrån en kulturhistorisk analys av platsen historia, ska byggnadens och den omgivande gårdens olika kulturhistoriska värden identifieras. Den kulturhistoriska analysen utgör en viktig grund ur vilken de kulturhistoriska och arkitektoniska kvaliteterna och värdena kan identifieras och urskiljas. Miljöbeskrivning Området består både av starkt kuperad terräng med skogsbygdskaratär och småskaligt odlingslandskap samt flacka partier med sammanhängande åkermark. 1 1 Peter Bratt, Upplands Väsby kulturhistoriska miljöer, Uddevalla 1988 s. 84 1

4 Kulturhistorisk analys Platsens historia Större delen av området kring Vik låg ovanför havsnivån under bronsåldern. Tidigare stack endast de högst belägna områdena (höjder med högsta höjd på mellan 20 och 30 meter över havet) upp ur vattnet som öar i ett omfattande skärgårdslandskap. När allt större landområden låg ovanför havsnivån under brons- och järnåldern skapades möjligheter till mer permanenta bosättningar. I området finns fornlämningar från bronsåldern samt länets största och mest komplexa lämningar från järnåldern med gravfält, stenhängnader och runristningar. 2 Vid Fysingens södra del finns 10 enskilda runristningar. 3 Under medeltiden var kyrkan den största landägaren i Hammarby socken. Hammarby sockenkyrka från 1200-talet ligger i Kyrkbyn som gränsar till Vik i väst. Det nya byarna som började växa fram i socknen kontrollerades av kyrkan. De medeltida bybildningarna kom i många fall att ligga i områden som haft bebyggelse redan under järnåldern. Sedan har dessa bystrukturer legat fast fram till skiftesreformerna under 1700 och 1800-talet. Fortfarande utgör de ibland grunden för gårdsbebyggelsen i socknen. 4 Det är osäkert hur lång tillbaka i tiden som byns bebyggelse sträcker sig, men med stor sannolikhet fanns en omfattande bebyggelse i området redan under äldre järnålder. Byn har fått sitt namn efter sitt läge i topografin och nämns första gången i skrifter från 1300 och 1400-talet. I sin äldsta kända utformning bestod Viks by av tre gårdar; Norrgården, Mellangården (tegelbyggnad med valmat sadeltak) och Södergården (rödfärgad träbyggnad). På 1700-talet löd torpet Glädjen, som senare blev krog, under Vik. 5 2 Bratt 1988 s , Bratt 1988 s. 22, 25-26, 84 4 Bratt 1988 s. 21, 29-30, 39, Lars E Jansson, Geografiska namn i Upplands Väsby kommun, Järfälla 2002 s. 84 2

5 Ägostrukturen i Upplands Väsby förändrades under 1500 och 1600-talet. Tidigare var det ren bondebygd och vid den här tiden kom alla markområden att lyda under 13 enskilda säterier. 6 Vid 1700 och 1800-talet omvandlades markerna kring Vik, likt många andra, av de omfattande skiftesreformerna. Ägostrukturen förändrades nu ännu en gång, så många markområden i Upplands Väsby kom att lyda under olika bruk. 7 De äldsta bevarade lantmäterikartorna i området är från början av 1600-talet. Området kring Vik med sin bebyggelsestruktur, åkermark och vägsträckning är klart igenkänningsbar och har i stort sett samma utseende idag. Vägnätet vid Vik är nästintill oförändrat sedan åtminstone tidigt 1700-tal. 8 På en lantmäterikarta från 1921 finns i nära anslutning till Ladugården en numera riven byggnad som kallas Viks såg. 9 Denna byggnad anlades 1910 och ska ha drivis av en lokomobil (en- eller tvåcylindrig ångmaskin en så kallad ångsåg) innan elström införts på gården. I anslutning till ångsågen fanns gårdsmedjan. 10 Kulturhistorisk Värdebeskrivning Arkitektoniskt värde Ladugården och de övrigt ingående byggnaderna i Viks gård, utgörs av byggnader som uppförds/byggts om vid olika tider. De har därmed skiftande tiders stilideal. Ladugården har tillsammans med andra enkla byggnader av förådskaraktär ett arkitektoniskt och miljöskapande värde som har betydelse för upplevelsen av gårdsmiljön. Ladugårdens arkitektoniska värden och kvaliteter bör lyftas fram och tas tillvara och okänsliga tillägg/tillbyggnader som uppförts för kortsiktiga, tillfälliga eller praktiska behov bör avlägsnas. 6 Bratt 1988 s Bratt 1988 s Se Bilaga Se Bilaga 6 10 Jansson 2002 s. 83 3

6 En väl planerad ombyggnad av ladugården kan förstärka och synliggöra befintliga kulturvärden. 11 Upplevelsevärde och miljöskapande värde Det kulturhistoriska upplevelsevärdet av gårdsmiljön med sin bebyggelse som helhet är i vissa delar sammanhållet, avläsbar och har ett värde. Upplevelsen är delvis beroende på årstid och sambandet med byggnader bland gröna stråk och grönskande träd som upplevs som en kvalitet. I andra delar av gårdsmiljön finns områden som är mer otydliga och till vissa delar även förslummad och igenvuxen p.g.a. eftersatt underhåll, förändrade verksamheter med tomma byggnader etc. Framtida utvecklingsmöjligheter av Vik 1:81 utifrån kulturhistorisk synpunkt Enligt gällande detaljplan får Vik 18:1 användas för småindustri och hantverk. Ny bebyggelse inom fastigheten ska enligt planbestämmelserna till form, utförande och material anpassas till befintlig bebyggelse. Storlek, byggnadshöjd, takvinkel, färgsättning och läge bör anpassas till ladugården så att ny bebyggelse inte får en framträdande position i omgivningen. En lämplig placering av ny bebyggelse är bakom ladugården Se bilaga Se bilaga 7-8 4

7 Sammanfattning Den 20 mars 2013 gavs ett planuppdrag för bostäder inom Upplands Väsby kommuns mark intill Vikskolan. Fastigheten Vik 1:81 ingick i detta planuppdrag med villkoret att en kulturmiljöutredning genomfördes, som visar hur fastigheten kan utvecklas utan att omgivningens karaktär påverkas negativt. Vid bronsåldern låg Vik ovanför havsnivån vilket skapade möjligheter till mer permanenta bosättningar. Områden som haft bebyggelse under järnåldern blev ofta platsen för medeltida bybildningar, sedan har dessa bystrukturer legat fast fram till skiftesreformerna och ibland ända fram till idag. Med stor sannolikhet fanns en omfattande bebyggelse i Vik redan under äldre järnålder. Byns namn kommer från sitt läge i topografin och omnämns första gången på skrifter från 1300 och talet. Vid 1700 och 1800-talet omvandlades markerna kring Vik av de omfattande skiftesreformerna. De äldsta bevarade lantmäterikartorna i området är från början av 1600-talet. Området kring Vik med sin bebyggelsestruktur, åkermark och vägsträckning är nästintill oförändrat sedan åtminstone tidigt 1700-tal. Ladugården har ett arkitektoniskt och miljöskapande värde som har betydelse för upplevelsen av gårdsmiljön. Ladugårdens arkitektoniska värden bör lyftas fram och tas tillvara och okänsliga tillägg/tillbyggnader bör avlägsnas. En väl planerad ombyggnad av kan förstärka och synliggöra befintliga kulturvärden. Ny bebyggelse inom fastigheten ska enligt planbestämmelserna till form, utförande och material anpassas till befintlig bebyggelse. Storlek, byggnadshöjd, takvinkel, färgsättning och läge bör anpassas till ladugården så att ny bebyggelse inte får en framträdande position i omgivningen. En lämplig placering av ny bebyggelse är bakom ladugården. 5

8 Källor och litteratur Otryckta källor Lantmäteriets historiska kartor Tryckta källor och litteratur Peter Bratt, Upplands Väsby kulturhistoriska miljöer, Uddevalla 1988 Lars E Jansson, Geografiska namn i Upplands Väsby kommun, Järfälla 2002 Nordström Alf, En bok om Upplands Väsby, Motala

9 Bilagor Bilaga 1 Lantmäterikarta över Vik år 1636 (Lantmäteriet) 7

10 Bilaga 2 Lantmäterikarta över Vik år 1687 (Lantmäteriet) 8

11 Bilaga 3 Lantmäterikarta över Vik år 1726 (Lantmäteriet) 9

12 Bilaga 4 Lantmäterikarta över Vik vid storskifte år 1774 (Lantmäteriet) 10

13 Bilaga 5 Lantmäterikarta över Vik vid storskifte år 1775 (Lantmäteriet) 11

14 Bilaga 6 Lantmäterikarta över Vik år 1921 (Lantmäteriet) 1. Viks såg. Platsen för den numera rivna bondsågen som anlades Den ska ha drivis av en lokomobil (en- eller tvåcylindrig ångmaskin, en så kallad ångsåg) innan elström införts på gården. I anslutning till ångsågen fanns gårdsmedjan. 2. Tidigare väderkvarn. Läget för den tidigare väderkvarnen i Viks by. 3. Södergården. Rödfärgad träbyggnad, tidigare mangårdsbyggnad i Södergården i Viks by. 4. Mellangården. Tegelbyggnad med valmat sadeltak, tidigare mangårdsbyggnad i Mellangården i Viks by. 12

15 Bilaga 7 Foto Dan Larsson

16 Bilaga 8 Foto Dan Larsson