Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Transkript

1 Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara

2 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och styra mot en hållbar utveckling av både landsbygd och stad? Eller låter vi det som sker ske? Har vi förmåga att visa handlingskraft? Och vad krävs för att lyckas nå våra gemensamma mål? Foto: Tony Danninger

3 Disposition En icke-hållbar utveckling och relation Ekosystemtjänsternas betydelse Landsbygdens affärsmöjligheter Att välja väg scenarier

4 VILKEN ÄR VÅR RIKTNING? Bild: Länsstyrelsen VG-län

5 Ekosystemet Bryssel? Hållbart?

6 Stadsjordbruk? Hållbart?

7 Landsbygd utan service? Hållbart? Foto: Anna Tärnhuvud

8 Var sker tillväxten? Var är resursbasen? I en rapport från konsultbolaget McKinsey hävdas att i framtiden kommer 600 städer att stå för 60 procent av världens tillväxt. Var kommer den del av kapitalet som har sitt ursprung på landsbygden att investeras?

9 I huvudsak är det linjära flöden UPP- LEVELSER MAT Stadens och landsbygdens relation är inte hållbar Staden ENERGI MÄN- NISKOR RÅVAROR

10 Vi tär på kapitalet allt mer

11 Ett nyvaknat internationellt intresse

12 EKOSYSTEMTJÄNSTER I EN BIOBASERAD SAMHÄLLSEKONOMI Bild: Länsstyrelsen VG-län

13 Vad är då ekosystemtjänster (ESS)? Understödjande grundläggande tjänster i naturen som t ex närings- och vattencirkulation samt biologisk mångfald Reglerande specifika funktioner hos naturen som vi är beroende av, t ex pollinering och luft- och vattenrening Kulturtjänster t ex estetiska och rekreationsvärden, med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande Tillgodoseende vilket helt enkelt är mat, material, energi och andra tjänster (ofta med ett pris)

14 Det sjätte stora utdöendet

15 När vattencirkulationen inte fungerar Vegetationen och träden i den tropiska regnskogen avdunstar stora mängder vatten som blir nya regnmoln procent av regnet som faller över Amazonas har sitt ursprung i avdunstning från vegetationen i samma område. När skogen försvinner reflekteras en större del av det infallande solljuset. Vindarna ökar och marken torkar ut.

16 Vad är då ekosystemtjänster (ESS)? Understödjande grundläggande tjänster i naturen som t ex närings- och vattencirkulation Reglerande specifika funktioner hos naturen som vi är beroende av, t ex pollinering och luft- och vattenrening Kulturtjänster t ex estetiska och rekreationsvärden, med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande Tillgodoseende vilket helt enkelt är mat, material, energi och andra tjänster (ofta med ett pris)

17 Ekosystemtjänster är svåra att ersätta

18

19

20 Vad är då ekosystemtjänster (ESS)? Understödjande grundläggande tjänster i naturen som t ex närings- och vattencirkulation Reglerande specifika funktioner hos naturen som vi är beroende av, t ex pollinering och luft- och vattenrening Kulturtjänster t ex estetiska och rekreationsvärden, med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande Tillgodoseende vilket helt enkelt är mat, material, energi och andra tjänster (ofta med ett pris)

21 Ett mentalt avstånd mellan stad & land

22 Kulturlandskap och identitet

23 Vad är då ekosystemtjänster (ESS)? Understödjande grundläggande tjänster i naturen som t ex närings- och vattencirkulation Reglerande specifika funktioner hos naturen som vi är beroende av, t ex pollinering och luft- och vattenrening Kulturtjänster t ex estetiska och rekreationsvärden, med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande Tillgodoseende vilket helt enkelt är mat, material, energi och andra tjänster (ofta med ett pris)

24 Framväxande markanvändningskonflikt

25 Ensidighet är sällan bra i längden Effektivitet är INTE detsamma som hållbarhet!

26 Kritiken: Ett nyttoperspektiv på naturen

27 AFFÄRSMÖJLIGHETER PÅ LANDSBYGDEN? Bild: Länsstyrelsen VG-län

28 Är landsbygdens företag vinnarna?

29 Allt fler företag ser affärsmöjligheter men gör landsbygdens företag det?

30 I en biobaserad ekonomi har den gröna cellen en central roll Food (Livsmedel) Fuel (Bränsle) 4F Feed (Foder) Fibre (Fiber)

31 Potentialen för landsbygden är stor Nya kunder börjar efterfråga landsbygdens råvaror men har vi förmåga att möta dessa idag? Food (Livsmedel) Det finns en uppfinnartradition inom lant- och skogsbruket Feed (Foder) 4F Fuel (Bränsle) Fibre (Fiber) Gröna innovationer och stark tillväxtpotential Nya aktörer kommer in på landsbygden och ser utvecklingspotentialerna risken är att de ekonomiska resurser som skapas återigen inte stannar i bygden VILKA ÄR DÅ FRAMTIDENS AFFÄRER?

32 ESS som tillgodoser direkta behov Pappersmassa Biobränsle Frukt/bär Trä/timmer Svamp Spannmål Betesbaserat kött Vilt Här är det enkelt att se de affärer som är möjliga att utveckla

33 Kulturella ESS Forskningsområde Landskapsbild Turistbesök Rekreation Barnutflykter Pedagogisk resurs Social farming Här ser vi redan idag nya verksamheter växa fram

34 Reglerande ESS Luftrening Erosionskontroll Pollinering Binda koldioxid Vattenrening Biologisk kontroll Här finns många av de nya affärer som kommer att växa fram

35 ESS som är understödjande Genbank Habitat / biodiversitet Mulluppbyggnad Fröspridning Näringscirkulation Fotosyntes Här är det idag svårare att se en marknadsfinansiering men det ekonomiska värdet av detta är oändligt!

36 Vad krävs för att klara betinget? Landsbygdens samhällsuppdrag vidgas allt mer det handlar inte bara om livsmedel och miljönytta idag, utan om samtliga de ekosystemtjänster som det hållbara samhället måste vila på Ett entreprenöriellt förhållningssätt och ett entreprenörskap är nödvändigt för att kunna ta tillvara de möjligheter som ges Offentliga aktörer och andra samhällsinstitutioner har en viktig roll att fungera som motor i en hållbar landsbygdsutveckling t ex via upphandlingar

37 Kan staden klara sig själv? Detta är en pågående diskussion inom både planering och teknikutveckling Megastäderna upprätthåller i viss mån redan idag sina egna ekosystemtjänster I mer eller mindre futuristiska visioner presenteras nu framtidens städer städer som ska kunna klara sig själv

38 Utmaningen: Att skapa hållbara och nya band mellan staden och omlandet

39 Nätverkstaden Skaraborg? Stadens omland är en både överutnyttjad och outnyttjad resurs! Samhället skulle vinna på att ett starkare kontrakt mellan de urbana och rurala miljöerna Städerna måste ta ett större ansvar för dom många ekosystem som dom är beroende av (FNs generalsekreterare i Cities and Biodiversity Outlook, CBD, okt 2012)

40 ATT VÄLJA VÄG VILKET SCENARIO TROR VI PÅ? Bild: Länsstyrelsen VG-län

41 Scenario 1: Värdestegring Världsekonomisk tillväxt Befolkningstillväxt Ökad efterfrågan på mat, energi och fibrer Ökade markvärden och produktpriser Uppvärdering av landsbygdens resurser Utländskt kapital Miljövårdberedningen 2007 (scenario till 2050)

42 Scenario 2: Utarmning Energipriserna stiger Dyrare transporter Dyrare pendling Fortsatt utflyttning Sämre service Förvildning av perifer landsbygd Bioenergiproduktion kan rädda en del Foto: Anna Tärnhuvud EU Scenario 2020

43 Scenario 3: Inflyttning Klimatförändringen gör miljontals människor hemlösa Klimatflyktingar söker plats att leva på Den nordiska landsbygden har plats Är holländare i Småland och Dalsland ett tecken på detta? Erik Westholm

44

45 Kontaktuppgifter Magnus Ljung Statskonsulent och forskare SLU i Skara Magnus.Ljung@slu.se Tel