Från gröda till samhälle generella principer för en ekologiskt hållbar utveckling

Transkript

1 Från gröda till samhälle generella principer för en ekologiskt hållbar utveckling Samhällsutveckling med landsbygden som resurs Magnus Ljung SLU i Skara

2 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och styra mot en hållbar utveckling av landsbygd och därmed samhälle? Eller låter vi det som sker ske? Har vi förmåga att visa handlingskraft? Och vad krävs för att lyckas nå våra gemensamma mål? Foto: Tony Danninger

3 Vad innebär temat för mig? Jag är agronom och naturvetare Jag är kommunikationsvetare Det är relationer som intresserar mig Kommunikation både förändrar och befäster relationer Förändring förutsätter att vi ifrågasätter våra försanthållanden Det finns inga quick-fix och det finns inga tekniska system som löser problemen åt oss Det är en fråga om mig och dig och alla andra

4 Ödmjukhet lärande handlingskraft Balancing mystery with mastery means living somewhere between the hopelessness of the belief that we are unable to understand anything and, at the other extreme, the naivety of the belief that we can know everything Robert K. Flood

5 Disposition Att beskriva en ekologiskt hållbar utveckling Miljöpolitiska principer På väg mot en ekologisk demokrati? Landsbygdens affärsmöjligheter Slutsatser

6 Vad är ekologiskt hållbar utveckling? En röra av begrepp och perspektiv: Tillväxtens gränser Brundtland-kommissionens definition och Agenda 21 Ekologiska fotavtryck och faktor 4 De fyra systemvillkoren Stark och svag hållbarhet (ekologisk ekonomi) Resiliens Ekosystemtjänster Planetära gränser Biobaserad samhällsekonomi Etc...

7 Vad karaktäriserar ett hållbart system? Ett hållbart system har förmåga:...att producera önskade produkter, tjänster och funktioner....att leverera dessa över en längre tidsperiod....att klara av störningar, men även att dra fördel av dem, utan att det leder till att strukturella egenskaper hos systemet går förlorade....att bidra till att övriga ekosystemtjänster stärks och att inte andra naturresurser undergrävs. Vilka ekosystem är hållbara? Vilka produktionssystem är hållbara?

8 De fyra systemvillkoren 1. Ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen 2. Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen 3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte systematiskt utarmas 4. Effektiv och rättvis resursomsättning för att tillgodose mänskliga behov

9 Ekosystemet Bryssel? Hållbart?

10 Urban farming? Hållbart?

11 I huvudsak är det linjära flöden UPP- LEVELSER MAT Stadens och landsbygdens relation är inte hållbar Staden ENERGI MÄN- NISKOR RÅVAROR

12 Ödesmättat i risksamhället

13 Vi tär på kapitalet allt mer

14 Vad är då ekosystemtjänster (ESS)? Understödjande grundläggande tjänster i naturen som t ex närings- och vattencirkulation Reglerande specifika funktioner hos naturen som vi är beroende av, t ex pollinering och luft- och vattenrening Kulturtjänster t ex estetiska och rekreationsvärden, med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande Tillgodoseende vilket helt enkelt är mat, material, energi och andra tjänster (ofta med ett pris)

15 Det sjätte stora utdöendet

16 Vad är då ekosystemtjänster (ESS)? Understödjande grundläggande tjänster i naturen som t ex närings- och vattencirkulation Reglerande specifika funktioner hos naturen som vi är beroende av, t ex pollinering och luft- och vattenrening Kulturtjänster t ex estetiska och rekreationsvärden, med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande Tillgodoseende vilket helt enkelt är mat, material, energi och andra tjänster (ofta med ett pris)

17 Ekosystemtjänster är svåra att ersätta

18

19

20

21 Vad är då ekosystemtjänster (ESS)? Understödjande grundläggande tjänster i naturen som t ex närings- och vattencirkulation Reglerande specifika funktioner hos naturen som vi är beroende av, t ex pollinering och luft- och vattenrening Kulturtjänster t ex estetiska och rekreationsvärden, med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande Tillgodoseende vilket helt enkelt är mat, material, energi och andra tjänster (ofta med ett pris)

22 Ett mentalt avstånd mellan stad & land

23 Vad är då ekosystemtjänster (ESS)? Understödjande grundläggande tjänster i naturen som t ex närings- och vattencirkulation Reglerande specifika funktioner hos naturen som vi är beroende av, t ex pollinering och luft- och vattenrening Kulturtjänster t ex estetiska och rekreationsvärden, med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande Tillgodoseende vilket helt enkelt är mat, material, energi och andra tjänster (ofta med ett pris)

24 Ensidighet är sällan bra i längden Effektivitet är INTE detsamma som hållbarhet!

25 Varför är förändringar för ökad hållbarhet inte populära? Hållbart resursutnyttjande (systemförändring) Hållbart! Effektivt resursutnyttjande

26 Politiska principer i en hållbar utveckling Försiktighetsprincipen Konsekvens- och riskanalyser Omvänd bevisbörda Utbytesregeln Förorenaren betalar Strikt miljöskadeansvar Samhällsekonomiskt lönsamt Medbestämmande Demokratiskt beslutsfattande

27 På väg mot en ekologisk demokrati? Experter Marknadsekonomi Representativ demokrati Stark, lokal demokrati Adaptive management (successivt lärande) Multidisciplinära expertgrupper Jag vill vara med och bestämma! Min kunskap är relevant! Hur ska de processer utformas som tillgodoser denna individs behov?

28 Dags för en synvända? Man ska aldrig underskatta vad en liten grupp människor kan åstadkomma ingen stor förändring har börjat på något annat sätt! Citatet är tillskrivet Margaret Mead Bild: Länsstyrelsen VG-län

29 Är landsbygdens företag vinnarna?

30 JA, för i en biobaserad ekonomi har den gröna cellen en central roll Food (Livsmedel) Fuel (Bränsle) 4F Feed (Foder) Fibre (Fiber)

31 Potentialen för landsbygden är stor Å ena sidan. Å andra sidan. En begränsad yta ger markanvändningskonflikter Food (Livsmedel) Fuel (Bränsle) Gröna innovationer och stark tillväxtpotential Målkonflikter rörande olika samhälls- och miljömål Feed (Foder) 4F Fibre (Fiber) Hållbar utveckling i praktiken = vår förmåga att hantera denna situation

32 Gröna innovationer och nya affärer Det finns en uppfinnartradition inom lantbruket, men nya studier visar att det uppfinns, men inte kommersialiseras i den omfattning som vore möjligt Nya aktörer kommer in på landsbygden och ser utvecklingspotentialer risken är att de ekonomiska resurser som skapas inte stannar i bygden Nya kunder börjar efterfråga landsbygdens råvaror men har vi förmåga att möta dessa idag?

33 ESS som tillgodoser direkta behov Pappersmassa Biobränsle Frukt/bär Trä/timmer Svamp Spannmål Betesbaserat kött Vilt Här är det enkelt att se de affärer som är möjliga att utveckla

34 Kulturella ESS Forskningsområde Landskapsbild Turistbesök Rekreation Barnutflykter Pedagogisk resurs Social farming Här ser vi redan idag nya verksamheter växa fram

35 Reglerande ESS Luftrening Erosionskontroll Pollinering Binda koldioxid Vattenrening Biologisk kontroll Här finns många av de nya affärer som kommer att växa fram

36 ESS som är understödjande Genbank Habitat / biodiversitet Mulluppbyggnad Fröspridning Näringscirkulation Fotosyntes Här är det idag svårare att se en marknadsfinansiering men det ekonomiska värdet av detta är oändligt!

37 Vad krävs för att klara betinget? Landsbygdens samhällsuppdrag vidgas allt mer det handlar inte bara om livsmedel och miljönytta idag, utan om samtliga de ekosystemtjänster som det hållbara samhället måste vila på Ett entreprenöriellt förhållningssätt och ett entreprenörskap är nödvändigt för att kunna ta tillvara de möjligheter som ges Offentliga aktörer och andra samhällsinstitutioner har en viktig roll att fungera som motor i en hållbar landsbygdsutveckling t ex via upphandlingar

38 Kan staden klara sig själv? Detta är en pågående diskussion inom både planering och teknikutveckling Megastäderna upprätthåller i viss mån redan idag sina egna ekosystemtjänster I mer eller mindre futuristiska visioner presenteras nu framtidens städer städer som ska kunna klara sig själv

39 Utmaningen: Att skapa hållbara och nya band mellan staden och omlandet

40 Nätverkstaden Skaraborg? Stadens omland är en både överutnyttjad och outnyttjad resurs! Samhället skulle vinna på att ett starkare kontrakt mellan de urbana och rurala miljöerna Städerna måste ta ett större ansvar för dom många ekosystem som dom är beroende av (FNs generalsekreterare i Cities and Biodiversity Outlook, CBD, okt 2012)

41 Ett ökat internationellt intresse

42 Min slutsats det finns inga quick-fix Ny kunskap och nya handlingsalternativ Olika perspektiv och erfarenheter ses som en resurs Ökad förståelse för problembilden Det handlar om att bidra, inte om att vinna Nya sätt att arbeta ihop SAMVERKAN KOMMUNIKATION Fördjupade relationer till varandra

43 Kontaktuppgifter Magnus Ljung Statskonsulent och forskare SLU i Skara Magnus.Ljung@slu.se Tel