ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÄVSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÄVSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige

2 FÖRORD Människans närmiljö och delaktighet är av stor vikt för vårt välbefinnande. Översiktsplanen började därför med ett omfattande demokratiarbete i ett projekt kallat Vår bit av Småland". Det femtiotalet studiecirklar som genomfördes har varit en viktig utgångspunkt i den långa samhällsprocess som sedan resulterat i denna plan. Det är många aspekter som ska tas tillvara vid olika former av planering och beslutsfattande. Kommuninvånarnas intressen ska vägas mot policy-, målformuleringar och andra viljedokument och sedan samsas tillsammans med lagar och paragrafer och leda oss in i framtiden. En av översiktsplanens viktigaste uppgifter är att ge helheten en utformning. I den dagliga verksamheten fattas en rad beslut i olika detaljfrågor. Översiktsplanen ska vara en hjälp att leda in dessa mot en gemensam långsiktig målbild. Arbetet med en översiktplan är en lång process där de stora frågeställningarna skall ligga som grund: Hur vill vi att vår kommun skall se ut om år ur perspektiven sociala och ekonomiska villkor, boende, arbete, fritid, befolkningsutveckling, miljö? Vad har vi som är unikt, som ger oss identitet och som är värt att värna om? Vad kommer nästa generation att tycka om det som vi nu planerar att överföra till dem? Ett genomgående tema för denna översiktsplan är att skapa en långsiktigt hållbar utveckling och de femton nationella miljömålen sätts i främsta rummet. Samtidigt som planen pekar mot framtiden, tar den stor hänsyn till det som tidigare generationer skapat, vårdat och värnat om. Översiktsplanen har fastställts av kommunfullmäktige , men det är egentligen nu det verkliga arbetet börjar! Det är nu vi med gemensamma krafter ska arbeta för att närma oss uppställda mål och visioner. En översiktsplan är inte styrande och bör heller inte vara det. Däremot måste innehållet göras känt på bred front och avsteg noga motiveras. För att översiktsplanen skall bli ett levande dokument är det viktigt att den blir en del av det vardagliga arbetet i händerna på de som planerar, beslutar och genomför stegen mot vår gemensamma framtid. Med översiktsplanen som utgångspunkt har vi nu ett gemensamt ansvar att se till att Sävsjö kommun får en positiv och långsiktigt hållbar utveckling med stor respekt för vår historia, vår samtid och kommande generationer. Stefan Gustafsson Kommunstyrelsens ordförande Bennie Gunnarsson Projektledare 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERSIKTPLANENS UPPLÄGG Översiktplanen är uppdelad i åtta områden: 1. Inledning 2. Natur / Kultur 3. Vatten 4. Bebyggelse 5. Samhällsservice 6. Näring 7. Trafik 8. Fritid / Turism Till varje område hör en eller flera kartor i formatet A3. Texter finns före den karta som textmassan hänför sig till. Man kan med fördel vika ut kartbladet och läsa denna tillsammans med aktuell text. De olika delområdena börjar med nationella miljömål som är relevanta i sammanhanget. Kommunala mål föregår de olika avsnitten under varje område. Oftast anges också en övergripande strategi för att uppnå dessa mål. (Kartor är ej sidnumrerade) INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 4 STATISTIKUNDERLAG... 6 NATUR / KULTUR OMRÅDESSKYDD... 9 REDOVISNING AV OMRÅDENA ÖVRIGA NATUR- OCH KULTURMILJÖER HÄVANDE AV NATURSKYDD VATTEN RENVATTEN AVLOPPSVATTEN DAGVATTEN ÖVRIGT BEBYGGELSE STRATEGI TÄTORTER SÄVSJÖ

4 VRIGSTAD STOCKARYD RÖRVIK SAMHÄLLSSERVICE VÅRD OCH OMSORG UTBILDNING.63 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD RENHÅLLNING KULTUR RÄDDNINGSTJÄNST CIVIL BEREDSKAP BREDBAND ÖVRIGT NÄRING ENERGI TELE SKOG JORDBRUK ÖVRIGT TRAFIK FARLIGT GODS BULLER KOMMUNTÄCKANDE GC-NÄT VÄGAR JÄRNVÄGEN BUSSLINJER TÄTORTER SÄVSJÖ VRIGSTAD STOCKARYD RÖRVIK..93 FRITID / TURISM FRITIDS- OCH IDROTTSANLÄGGNINGAR MOTIONS- OCH FRILUFTSOMRÅDEN

5 INLEDNING GRUNDLÄGGANDE LAGAR OCH MÅLFORMULERINGAR I Plan- och bygglagens inledande bestämmelser, 1 kap 3, regleras kommunens skyldighet att ta fram en översiktsplan: Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras Framtida planläggning präglas alltmer av ett hänsynstagande till natur och miljö i samklang med övriga mark- och vattenintressen. FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 innebar ett avstamp mot en helhetssyn på dessa frågor. Följande lagar och program är en följd av den agenda 21 (handlingsplan för 2000-talet) som de medverkande länderna undertecknade: Regeringens proposition 1997/98:145 är en vidareutveckling och precisering av en ekologiskt hållbar utveckling. En utvecklad kretsloppsstrategi är nödvändig. Resursanvändningen måste effektiviseras med begreppet faktor 10 som innebär en Den nya miljöbalken började att gälla fom 1999 och i dess första avdelning, 1 kap, 1 anges det mål, tillsammans med balkens fem grundstenar, som denna lag eftersträvar: --- Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, Sävsjö kommun antog den 26 oktober 1998 ett övergripande miljöprogram som bygger på de sk fyra systemvillkoren: 1. Ämnen från jordskorpan får inte öka i naturen. 2. Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen. nödvändig minskning av resursutnyttjandet till en tiondel. Propositionen kan sammanfattas i 15 miljömål. Dessa mål är utgångspunkten för översiktsplanens inledande nationella mål. 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. 3. Det fysiska underlaget för naturens produktion och mångfald får inte systematiskt utarmas. 4. Effektiv och rättvis resursomsättning för att tillgodose mänskliga behov. Denna översiktsplan vilar på dessa nationella och kommunala miljömål, kommunal policy och mål för olika verksamheter samt kompletteringar och tillägg. Kommunens mål En miljöinriktad grundsyn i samhällsplaneringen skall ge förutsättningar för en hållbar utveckling. 4

6 BAKGRUND Denna översiktsplan (ÖP) är en förlängning och en avslutning på det demokratiprojekt som bedrivits i Sävsjö kommun under namnet Vår bit av Småland. Genom ett brett deltagande från allmänheten har man försökt få med ett under-ifrån-perspektiv på översiktsplanen. Ett 50-tal studiecirklar har genomförts och rapporterna från dessa har arbetats in hos berörda förvaltningar och i översiktsplanen. Övriga medverkande i processen är kommunala förvaltningar och andra myndigheter, föreningar och enskilda personer. Enligt plan- och bygglagen skall en ÖP redovisa kommunens mark- och vattenanvändning. Denna ÖP tar även upp flera andra områden. Därför har den fått benämningen Framtidsplan för Sävsjö kommun. Planen har en klar miljöinriktad profil och vilar på de nationella miljömålen. Föreliggande ÖP utgör därför kommunens samlade Agenda 21 dokument vilket innebär en handlingsplan för 2000-talet med avseende på miljöarbetet. DET FORTSATTA ARBETET Arbetet med de frågor som lyfts fram i denna översiktsplan bör även fortsättningsvis präglas av en djup medverkan från organisationer och övrig allmänhet inom och utanför kommunen. Sävsjö är en glesbygdskommun och följaktligen ligger mycket av vår identitet och tillgång i just detta faktum. I Sävsjö kommuns allmänna övergripande mål finns formuleringen: Samverkan med kommuner och andra organisationer skall för kommunen vara naturligt och viktigt. Olika gränser får inte hindra en konstruktiv samverkan i många olika riktningar. För att utveckla denna sida och garantera en fortsatt demokratiprocess inom översiktsplanefrågorna bör fullmäktige anta ett samarbetsavtal med de organisationer som verkar inom kommunen. Detta avtal bör reglera formerna och intensiteten för det forum som samarbetet skall ske inom. En ansvarig för detta samarbete (glesbygdsoch naturombud) bör utses och omfattningen av detta regleras. Ett resultat av ett samarbetsavtal bör vara upprättande av ett landsbygdsprogram. Översiktsplanen ligger till grund för det lokala investeringsprogrammet. Översiktplanen bör vara ett levande planinstrument som ges en god spridning bland allmänhet och handläggande personal. Det faktaunderlag som ligger till grund för åtgärdsförslagen bör ständigt vara uppdaterat. ÖVRIGA KOMMUNALA PLANDOKUMENT Inom den kommunala förvaltningen finns ett antal olika plandokument, policy och program som skall leda utveckling och satsningar mot ett, mer eller mindre, klart uttalat mål. Översiktplanen bör vara ett sammanhållande och övergripande dokument för dessa handlingar, där ett samspel bör finnas mellan översiktsplanen och övriga dokument med genomslag och påverkan åt båda hållen. En av orsakerna till styrkan med översiktsplanen är den långa demokratiska processen som innehåller redovisningar, utställning, samråd och remisser. Detta gör dokumentet till ett starkt instrument, inte bara inom kommunen, utan även mot andra myndigheter. 5

7 Kommunala plandokument Budget Miljöprogram för Sävsjö kommun Energiplan för Sävsjö kommun 1998 Kommunal beredskap Sävsjö kommuns grundsyn inför svåra påfrestningar Trafikpolicy för Sävsjö kommun Skolplan Handikappolitiskt program Etiska riktlinjer för Sävsjö kommuns förvaltningar Brottsförebyggande program (under utarbetande) STATISTIKUNDERLAG En av de faktorer som väcker störst oro är befolkningsutvecklingen för Sävsjö kommun. Under flera år har en vikande trend varit gällande. Det kan vara intressant att se befolkningsutvecklingen i Sävsjö kommun i relation till andra kommuner i Jönköpings län.. Nässjö Gislaved Värnamo Vetlanda Tranås Eksjö Vaggeryd Sävsjö Gnosjö Habo G Befolkningsutveckling i absoluta tal. Aneby Mullsjö 6

8 G Befolkningsutveckling i procent av kommunernas totalbefolkning G Befolkningsutvecklingen i Sävsjö kommun under åren Utflyttning och låga födelsetal är ett allmänt problem för de flesta av landets glesbygdskommuner. Undantag finns såsom Gislaved, Värnamo, Gnosjö och Vaggeryd. Vad skall göras för att vända denna utveckling? 7